Det industriellt delvis härdade flytande fettet som i sin tur ger transfett har kritiserats hårt från konsumenthåll och av forskare. Framförallt har kritikerna hävdat att det höjer det kolesterol som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
I skottgluggen har Livsmedelsverket stått. Verket har tyckt att kritikerna haft fel fokus, att den största hälsorisken kommer från det mättade fettet, exempelvis i mejeriprodukter. Vi får i oss tio gånger mer mättat fett än transfett via maten.
Förra året kom ett par nya forskningsrapporter som visade på ett samband mellan halten transfett i blodet och ökad risk för bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män. Livsmedelsverket ansåg att forskningsrönen pekade på att ett högt intag av transfett, både från industriella och naturliga källor, kan vara förknippat med ökad risk för de båda cancerformerna. "Man kan dock inte utesluta att andra kost- och livsstilsfaktorer ligger bakom fynden", skrivet verket i sin kommentar.
Parallellt med debatt och forskning har ett arbete pågått för att få bort de industriellt framtagna transfetterna, och det har efterlysts ett förbud, liknande det som finns i Danmark. Där får transfettsyror i matfetter vara högst 2 procent av totalfettet.
- Politikerna har varit väldigt emot det här med lagstiftning och reglering. Det finns en gammal tradition för samtal och dialog och svensk industri har lyckats sänka halterna och därmed minskar behovet av reglering, säger Irene Mattisson, nutrionist på Livsmedelsverket.
Hon hänvisar till en undersökning som visar att av de svenska produkterna så hade ungefär tio procent högre halt än vad som var godkänt i Danmark.
- Samtidigt har Danmark genomfört en undersökning på danska varor och hamnar på samma nivå. Det visar att även om det är lagreglerat så krävs det en kontrollverksamhet, säger Irene Mattisson.
Hon säger att Livsmedelsverket inte har något emot lagstiftning men förordar samtidigt märkning.
- Transfetter innebär en ökad hälsorisk det är helt klarlagt och man måste få ner konsumtionen. Därför har vi jobbat för tydligare märkning så att konsumenterna får bra information, säger Mattisson.
Bollen ligger nu hos EU som arbetar för en gemensam lagstiftning för alla medlemsstaterna.
Eva Skoog är dietist hos Unilever som bland annat tillverkar margarinerna Milda och Lätta. Hon har varit med hela tiden som frågan har debatterats.
- I början av 90-talet kom det studier som visade att transfettsyror inte var speciellt hälsosamma och vi tog bort delvis härdat fett i våra margarin 1994-95, säger Eva Skoog, och berättar att vid förändringen såg man till att mängden mättat fett i de nya recepten understeg den tidigare totala mängden mättat fett och transfett.
Vad är det då som det delvis härdade fettet ersatts med?
- Det är naturligt fasta fetter, framförallt palmolja och palmkärnolja, säger Eva Skoog.
Eftersom den ökade användningen av palmolja har lett till en diskussion kring hur plantagen för utvinning av palmolja breder ut sig i regnskogsområden ingår Unilever i ett projekt där Världsnaturfonden finns med. Syftet är att effektivisera nuvarande plantager och att värna miljö och klimat vid anläggning av nya odlingar.
Eva Skoog tycker att transfetterna har fått mycket för stor plats och tycker att inriktningen istället borde vara mot de mättade fetterna.
- Vi silar mygg och sväljer kameler, säger Skoog som dock inte har något emot att det införs en märkning där det framgår hur mycket transfetter en vara innehåller.
- Jag tycker att det är viktigt att konsumenterna kan se var transfetterna finns och hur mycket det handlar om. De största mängderna vi får i oss kommer från feta mejerivaror och från feta charkuterivaror av nöt. Därför är det viktigt att alla transfettsyror deklareras, säger Eva Skoog.
Enligt Livsmedelsverket finns det inte något vetenskapligt belägg för att det är någon skillnad mellan hur naturligt transfett och industriellt transfett påverkar kroppen.
När FN:s organ FAO/WHO har diskuterat hur livsmedel med transfetter ska märkas har man efter lång diskussion enats om att ur märkningssynpunkt inte skilja mellan industriellt tillverkade transfetter och de naturligt producerade.
I fjol presenterade Livsmedelsverket en undersökning "Fett och fettsyror i den svenska kosten", där innehållet i matkorgar med 130 livsmedel analyserats. Livsmedlen utgör cirka 90 procent av hushållens konsumtion. Av undersökningen framgår att transfettsyrorna utgör cirka två procent av det totala fettsyrainnehållet, alltså på den nivå där Danmark har sin gräns.
Huvuddelen av transfetterna i matkorgarna, cirka 75 procent, kom från mejeriprodukter och nötkött.
Tobias Wåhlén, chef för externkommunikation i Sverige på Arla, delar inte uppfattningen att det skulle vara bra med en generell märkning av alla transfettsyror.
- Vi tycker inte det gynnar konsumenterna med en obligatorisk märkning, och därför säger vi nej till att öka förvirringen, men vi säger inte nej till ett system som är bra, säger Wåhlén som gärna vill se att livsmedelsindustrin och Livsmedelsverket tillsammans tar fram nya regler för nyckelhålsmärkning av industriella transfetter.
Tobias Wåhlén tror även att en märkning skulle bli betungande för konsumenterna:
- Det ställer väldiga krav på att konsumenterna ska vara uppdaterade på de senaste rönen och komponenterna i ett livsmedel. Vad gäller mejeriprodukter finns inte heller något skäl att göra varudeklarationerna ännu längre.
