Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Jan Carlsson, projektledare på Textilhögskolan i Borås.

Nya fibrer i framtidens tyger

Skjorta av majs, kjol av svensk granskog eller tröja av musselskal.  I framtiden kan dina kläder tillverkas av helt nya material. 

Tyget ser ut som vilket som helst, vitt, ganska tunt och med lätt genomskinlighet.

- Men det här går inte, det har ingen bra känsel! Ingen skulle vilja ha på sig det här, säger Jan Carlsson och knycklar ihop tygbiten, som gnisslar betydligt.

Jan Carlsson är projektledare på Textilhögskolan i Borås och tyget han håller i är tillverkat av majs. I bokhyllorna i högskolans vävrum där vi befinner oss trängs garnrullar i alla färger och material. I mitten tillverkar vävmaskinerna tyger till högskolans studenter.

Experimenttyger

Här vävs också tyger som ligger i framkant för vad som är möjligt. Bland tygproverna plockar Jan Carlsson och teknikern Tommy Martinsson fram exempel på framtidens textil: ett sweatshirt-liknande tyg vävt av den lite grova jutetråden, ett annat tillverkat av bambu och ett tredje av hampa. Naturfibrerna hampa och jute är baserade på cellulosa och påminner om lin.

- Det går också att göra textila fibrer av biokemiskt material. De är syntetiska men råvaran är inte olja utan socker. Hittills har man gjort fibrer på majs, men det har som sagt ingen bra känsel, berättar Jan Carlsson när vi känner på de olika tygernas textur.

Även potatismjöl, malda musselskal eller den svenska skogen kan komma att bidra till framtidens klädtillverkning. Av cellulosafibrer från massatillverkning går det att tillverka viskos.

- I Sverige byggs kapaciteten ut väldigt mycket just nu eftersom vi har överkapacitet vid massatillverkningen. Till exempel ställer skogsföretaget Södra om pappersbruket i Mörrum till att göra massa för viskosproduktion.

Forskarperspektiv

Gemensamt för de nya fibrerna är att de än så länge bara kan tillverkas i små kvantiteter. Jan Carlssons perspektiv är forskarens. I forskningen återkommer ständigt frågeställningen hur fibrerna skall räcka till utan att utarma jorden. Bakgrunden är enligt Jan Carlsson att vi lever i en värld där både oil peak och peak cotton snart kan vara verklighet.

Oil peak, att oljan är en ändlig resurs som beräknas att ta slut, innebär inte bara stora förändringar för bilindustrin. Över hälften av all textil som tillverkas idag är oljebaserad och lystrar till namnen akryl, polyester eller nylon. Sammanlagt handlar det om 45 miljoner ton av den totala produktionen på 80 miljoner ton textila fibrer som sker i världen varje år.

Alternativ måste hittas

Inom textilindustrin talas även om peak cotton, att bomullsproduktionen har nått sin maxnivå. Att tillverkningen som kräver stora mängder vatten och åkerareal inte är realistisk när jordens befolkning ökar och behöver resurserna till mat.

Beräkningar visar att det år 2050 skulle behövas en textil produktion på mellan 200 och 240 miljoner ton, med samma tillväxttakt som hittills och befolkningsökning till 9 miljarder inräknad.

- Det är en omöjlighet. Vi måste hitta alternativ till bomulls- och syntetfibrer.

Nya fibrer är ett sätt att försöka klara framtiden. Jan Carlsson listar några andra:

* Återvinning. Som att konsumenterna skall kunna få kläderna återdesignade i butik, till exempel med nya färger, material eller broderier.

* Bättre användning av de redan existerande fibrerna. Att kunna få ut mer yta tyg per kilo fibrer, bland annat med hjälp av nanoteknik.

* Stoppa in andra värden i produkten. Till exempel med textila appar eller smarta egenskaper.

* Minska konsumtionen. I dag använder vi 11 kilo fibrer per person och år. Om produktionen skulle ligga på samma nivå när folkmängden ökar måste vi få ned konsumtionen till 8 kilo år 2050.

- Det är inte svårt för oss i Borås eller Ulricehamn, men det är inget gångbart alternativ för den fattiga delen av världen. Idag har vi ett fast-fashion-koncept som innebär att vi kan köpa ett plagg till bara ett tillfälle. Det är vansinnigt naturligtvis, säger Jan Carlsson.

 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.