MC-hjälmar klarar inte kraven

Tre av åtta MC-hjälmar klarar inte de lagstadgade säkerhetskraven, visar ett test som Testfakta gjort på uppdrag av oss.  Trots det vill ingen svensk myndighet ta ansvar för att plocka bort dåliga hjälmar.

ANNONS
|

En MC-hjälm måste vara testad och godkänd för att få säljas i Sverige och EU. Men när Testfakta låter det svenska forskningsinstitutet RISE testa åtta vanliga MC-hjälmar är det tre modeller som inte klarar säkerhetskraven.

Klart värst är den italienska hjälmen Caberg som ger mycket dåligt skydd mot baksidan av huvudet. Vid ett islag mot en kantsten, motsvarande en trottoarkant, fick provhuvudet ta emot g-krafter som ligger hela 73 procent över kraven i standarden.

– Materialet verkar ha kollapsat och vi fick ett så kallat genomslag, säger Klas-Gustaf Andersson, testledare på RISE.

– Vi är mycket förvånade över resultaten. Hjälmen har testats flera gånger av såväl nationella som internationella institut och vi har alltid fått mycket positiva resultat. Hjälmen är dessutom typgodkänd av tyska myndigheter i enlighet med gällande standard.

ANNONS

Fakta: Olycksstatistik – MC-förare

Det finns drygt 320.000 registrerade motorcyklar i Sverige. År 2016 dog 36 MC-förare i trafiken och 238 blev allvarligt skadade. Siffrorna över döda och skadade har varit relativt konstanta de senast fem åren. Under åren 2002 till 2009 var siffrorna däremot något högre. Ser man i ett längre perspektiv har antalet motorcyklar i trafik fördubblats sedan 1998 men samtidigt har antalet dödade och svårt skadade sjunkit.

Källa: Sveriges Motorcyklister

Så gjordes testet

Testfakta har låtit testa åtta MC-hjälmar på den svenska marknaden (tre öppningsbara och fem integralhjälmar). Testet är ett samarbete med Norskt Automobilförbund, NAF. Forskningsinstitutet RISE har testat hjälmarnas stötdämpande förmåga samt skydd mot rotationsvåld. NAF:s MC-avdelning har jämfört hur användarvänliga hjälmarna är.

Stötdämpning

  1. Hjälmarnas stötdämpande förmåga testades mot delar av standarden ECE-R22, kapitel 7.3, 7.2.3 och 7.2.4. I testet användes två hjälmar av varje fabrikat.
  2. Den ena hjälmen kyldes ned till -20 °C och utsattes för islag motsvarande en platt yta. Den andra hettades upp till 50 °C och utsattes för islag motsvarande en trottoarkant.
  3. Hjälmarna testades så som standarden kräver med fem islag: framsida, sida, topp, baksida och hakbåge.
  4. Efter att hjälmarna gått igenom de standardiserade islagen utsattes de för ett extra slag mitt emellan islagspunkterna på topp och sida. Detta för att undersöka om någon tillverkare utformat sin hjälm efter standarden och kompromissat med skyddet på övriga ställen (något det ryktas om i branschen). Alla hjälmar klarade detta slag utan anmärkning.

Skydd mot huvudrotation


  1. Hjälmarna släpptes med en hastighet av 27 km/h mot ett lutande plan (45°) för att simulera olika typer av realistiska olyckor: mot sidan av hjälmen, mot ovandelen av hjälmen och mot bakre delen av hjälmen. 


  2. Vid testerna mäts dels g-krafterna som når huvudet, dels hur mycket huvudet roterar vid islaget (rotationsacceleration och rotationshastighet).

  3. Med hjälp av ett datasimuleringsprogram framtaget av forskare vid KTH kan man beräkna hur hjärnan påverkas av de olika smällarna.

Användarvänlighet

Norskt automobilförbunds MC-avdelning har bedömt hur lätta och sköna hjälmarna är att använda, hur mycket de låter och hur ventilationen fungerar.

ANNONS