Denna gång har GP Konsument valt att låta analysföretaget Eurofins analysera åtta lunchrätter med kött som huvudingrediens. Luncherna kommer från restauranger som ligger i områden där många människor arbetar och äter lunch ute. Dessutom har vi med en lunchrätt tänkt för äldre och en portion skolmat.
Resultatet? En godkänd rätt, två underkända och resten halvbra.
- Man får i sig de kalorier man behöver men på köpet får man en överdos av salt och en hel del dåligt fett, sammanfattar Frode Slinde, dietist och docent vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition vid Göteborgs universitet, som för GP Konsuments räkning har räknat på analysresultaten.
För mycket salt har varit ett återkommande tema när GP låtit analysera mat de senaste åren. Den dagliga maxdosen salt som Livsmedelsverket rekommenderar är 6 gram för kvinnor och 7 gram för män. Dessa kommer dock inom kort att ändras. I det förslag till nya nordiska näringsrekommendationer som just nu är ute på remiss är förslaget 3 till 5 gram salt som maximal dagsdos.
Bara två av lunchrätterna, pasta bolognesen inköpt på Kooperativet på Lindholmen, samt skolmatsportionen med viltskavsgryta, fick grönt ljus för saltinnehållet – 2,5 gram per portion.
Pasta bolognesen var den enda rätt som blev helt och hållet godkänd.
- Det är den perfekta lunchrätten näringsmässigt även om jag saknar grönsaker, för vitaminernas och mineralernas skull. Den klarar nyckelhålsmärkningens kriterier då max 30 procent av energin får komma från fett. Dessutom är fettkvaliteten bra, bara knappt 10 procent av kalorierna kommer från mättat fett.
När Frode Slinde studerade analysresultatet gjorde han det utan att veta varifrån luncherna kom. Då var pannbiffen med potatis, sås och grönsaker från restaurang Gåsen på Bäckebols äldreboendeförst rödmarkeradpå grund av mycket mättat fett och salt. Men när han fick veta målgruppen blev bedömningen en annan.
- När det gäller äldre är det just så man skall göra. De behöver mycket energi per portion och ur det perspektivet är det helt rätt tänkt med 42 procent av energin från fett. Men det är väldigt mycket mättat fett. Samma med saltet – när man blir äldre minskar smaksinnet. Att salta mycket är ett sätt att få det att smaka mera, även om det är väl mycket salt här,kommenterar Frode Slinde.
Även baconburgaren från Volvo-restaurangen Höjden i Torslanda ger 40 procent av energin från fett. Men den lunchen har testets högsta kaloriinnehåll, 772 kalorier, och ser man till den faktiska mängden fett räknat i gram, innehåller den nästan dubbelt så mycket, 34 gram mot äldreboendets 19 gram.
Skolmatsportionen, tillagad av Högsbo taverna och distribuerad till ett flertal högstadie- och gymnasieskolor i och utanför Göteborg, får gult ljus.
- Den har en bra fördelning mellan kolhydrater, fett och protein och lite salt men innehåller mycket mättat fett. Antagligen har de använt grädde i såsen. Och frågan är om kalorimängden räcker om man är en tonåring som växer.
Två rätter, pyttipannan med rödbetor, ägg och sallad från Gårda samt köttbullarna med potatismos, gräddsås och lingonsylt från Ikea, blir inte godkända i dietistens ögon.
- Pyttipannan innehåller kriminellt mycket fett, nästan 60 procent av energin kommer därifrån, precis som det är i gräddtårta. Köttbullelunchen har en väldigt dålig fettkvalitet med över 20 procent av energin från mättat fett.
Mängden fibrer varierade inte jättemycket mellan de olika rätterna, mellan 5 och 9 gram. Rekommenderat dagsintag är 25 till 35 gram per dag.
Hur skall man tänka om man äter lunch ute varje dag?
- Då bör man välja fisk i första hand. Om man ser på våra matvanor så äter vi för lite fisk. Det handlar dels om att få i sig fleromättat fett, dels vitamin D. Speciellt om man inte lagar fisk mycket själv kan dagens lunch vara ett bra tillfälle att få i sig dessa ämnen, menar Frode Slinde.
Energiprocenten anger hur stor del av kalorierna som kommer ifrån fett, proteiner respektive kolhydrater. Enligt reglerna för nyckelhålsmärkningen bör högst 30 procent av energin komma från fett (fleromättat, enkelomättat respektive mättat).
Lunchen bör enligt Livsmedelsverket totalt innehålla mellan 20 och 25 gram fett, en rekommendation som de senaste åren blivit ifrågasatt av företrädare för olika dieter.
En kvinna mellan 30 och 60 år som är ganska stillasittande bör äta runt 2200 kalorier om dagen, en man cirka 2 700 kalorier.
Huvudrätten i en lunch (utan sallad och bröd), bör ge drygt 500 kalorier för kvinnan och 600 för mannen.
Källa: Livsmedelsverket
För mycket salt kan bland annat leda till högt blodtryck. Hälften av det salt vi får i oss kommer från våra största saltfällor:
1. Kött och kötträtter
2. Bröd
3. Fisk och fiskrätter
4. Korv och korvrätter
5. Pizza och paj med mera
6. Ost
Källa: Livsmedelsverket
Sju luncher med kött köptes in på restauranger i områden där många arbetar runt omkring i Göteborg. Samtliga luncher har gått att ta med. En rätt hämtades från en skola.
Samtliga rätter har lagts upp av personalen . I de fall grönsaker ingått i take-away-priset har vi fyllt den medföljande burken med till häften grönsallad, till hälften rivna morötter, i andra fall har vi tagit den salladsburk som ingått.
Luncherna vägdes, förpackades i en frysväska inom två timmar och skickades sedan iväg till analys-företaget Eurofins i Lidköping som gjort analysen för GP Konsuments räkning.
Dietist Frode Slinde har sedan räknat på analysresultatet och kommenterat de olika rätterna (se grafik).
Rätterna i GP Konsuments lunchtest dna-testades för att upptäcka eventuellt innehåll av hästkött. Något sådant kunde inte påvisas i någon av rätterna.
