I dag öppnar hundratusentals svenska barn en påse med lördagsgodis. Sötsakerna är fulla av olika tillsatser för att ge "rätt" konsistens, smak, färg och hållbarhet.
Enligt Jordbruksverkets beräkningar åt en genomsnittlig svensk 9,8 kilo godis 1980. År 2005 hade intaget ökat till 15,2 kilo per år.
Sammanlagt beräknas vi äta godis för runt nio miljarder kronor per år.
Claude Marcus, professor i pediatrik och överläkare på Rikscentrum för överviktiga barn i Huddinge, säger att det ökade godisätandet är en viktig förklaring till att antalet överviktiga barn ökar.
Bör vi sluta att äta godis?
- Nej, det tycker jag inte. Vi har godsaker därför att vi har behov av belöningar ibland. Det är helt okej att barnen äter en påse godis på helgen, men inte däremellan.
Varför äts det allt mer godis?
- En förklaring är att godis och läsk idag är extremt billigt jämfört med vad det för 25 år sedan. Dessutom har tillgängligheten och exponeringen ökat dramatiskt, precis som godispåsarnas storlek, säger Claude Marcus.
Inte tillåtet
För några veckor sedan rekommenderade det brittiska livsmedelsverket att hyperaktiva barn inte ska äta godis och andra livsmedel som innehåller så kallade azofärger. Enligt en brittisk studie kan barn som regelbundet får i sig azofärger och konserveringsmedlet natriumbensoat blir rastlösa och okoncentrerade. Av allergiskäl var azofärger förbjudna i Sverige fram till 1999.
På uppdrag av testföretaget Testfakta har laboratoriet Analycen i Lidköping analyserat ett urval av vanliga smågodispåsar för att ta reda på hur vanligt det idag är med azofärger och konserveringsmedlet natriumbensoat. Ingen av de analyserade godissorterna innehöll vare sig azofärger eller natriumbensoat.
Samtliga sorter innehåller däremot glukossirap trots att det enligt en del forskare misstänks ha större negativa effekter på hälsan än socker. De 14 godissorterna i Testfaktas undersökning innehåller i genomsnitt 20 tillsatser vardera.
