Ämnet titandioxid är tillåtet att använda i livsmedel i Sverige, men inte i Frankrike. Ovan några exempel på lösgodis som har titandioxid i innehållsförteckningen.
Ämnet titandioxid är tillåtet att använda i livsmedel i Sverige, men inte i Frankrike. Ovan några exempel på lösgodis som har titandioxid i innehållsförteckningen. Bild: Robin Aron

Kontroversiella ämnen i godis tillåtna i Sverige trots risker

Det finns ämnen som förekommer i godis som blivit starkt ifrågasatta på flera håll. Ett av dem har blivit förbjudet i Frankrike – men tillåts av EU. En grupp av färgämnen var förbjudna i Sverige, men är nu tillåtna igen. Men det krävs en särskild märkning, eftersom vissa av dem kan påverka barns beteende och koncentration.

ANNONS
|

Det är inte bara ämnen från djurriket som kan vara bra att ha koll på i lördagsgodispåsen. I flera godissorter finns det andra ämnen som är eller har varit kontroversiella på olika sätt.

Ett av dem är titandioxid, E 171, som finns i flera godissorter. När Råd & Rön gick igenom 298 olika lösgodissorter fanns titandioxid i 7 procent av alla sorter.

I exempelvis Candykings utbud finns det till exempel i skittles, duo fudge banana toffé, lakrifun och M&M´s.

Titandioxid är ett vitt pigment som bland annat används i godis, men också i till exempel tandkrämer och solkrämer.

ANNONS

Ämnet är från och med i år förbjudet att använda i livsmedel i Frankrike, trots att en EU-utredning kommit fram till att ämnet inte ska anses hälsofarligt. I Frankrike har man dock gjort en egen utredning, som inte uteslöt påverkan på hälsan och valde därför försiktighetsprincipen. Det finns en oro att ämnet ger ökad risk för cancer och att det kan påverka tarmfloran på ett sätt som ökar risken för tumörer.

Flera konsument- och hälsoorganisationer stöttar Frankrikes beslut och vill att EU förbjuder ämnet i livsmedel.

I Sverige följer dock Livsmedelsverket EU-bestämmelserna.

”Vi gör ingen egen riskvärdering”

När Frankrike var på gång att förbjuda titandioxiden i livsmedel tittade även Livsmedelsverket på frågan och valde att följa det som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, kommit fram till.

– Vi har tyckt att titandioxid är tillräckligt väl genomgånget för att inte utgöra någon hälsorisk och vi håller med om slutsatserna i Efsas utvärderingar, säger Sara Gunnare, toxikolog och riskvärderare på Livsmedelsverket.

Däremot har partikelstorleken varit uppe för diskussion och nanopartiklar kan, enligt Sara Gunnare, komma att utredas igen.

Dessutom pågår det just nu ett arbete inom Efsa där man tittar på de studier som har kommit sedan den senaste utredningen gjordes.

ANNONS

– Vi gör ingen egen riskvärdering utan de görs av Efsa, säger Sara Gunnare.

LÄS MER:Kontroversiella ämnen i godis tillåtna i Sverige trots risker

En grupp ämnen som också är kontroversiell är de så kallade azofärgämnena.

Innan Sverige gick med i EU var det bara några få azofärgämnen som fick användas i livsmedel och då i en mycket begränsad omfattning. Sedan EU-inträdet är det nio azofärgämnen som är godkända att använda i livsmedel.

Fem av dem, para-orange (E 110), azorubin (E 122), tartrazin (E 102), allurarött (E 129) och nykockin (E 124) måste ha en särskild märkning för att få säljas. Samma gäller för ämnet kinolingult (E 104), som inte är en azofärg, men omfattas av samma regel.

Om något av dessa tillsatser ingår i en produkt skall de märkas med "Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration".

Det här gäller dock inte oförpackade livsmedel, eftersom de inte har någon innehållsförteckning, vilket betyder att färgämnena kan förekomma i till exempel lösgodis.

Finns i importerat godis

En sökning hos Candyking visar dock att inget godis i deras sortiment innehåller något av ämnena ovan och ytterligare kollar visar att ämnena sällan används i svenskt godis. det förekommer däremot i en del godissorter importerade från till exempel USA, bland annat i vissa sorters jelly beans.

ANNONS

Märkningen är en kompromiss mellan EU:s råd och parlament, med anledning av en brittisk studie som pekade på ämnena kan ge barn koncentrationssvårigheter.

Även här följer Sverige EU:s gemensamma regler och om Sverige har andra synpunkter kring någon av reglerna sker arbetet med att förändra detta i olika arbetsgrupper inom EU.

Vissa azofärgämnen kan ge upphov till allergiska reaktioner hos en del personer, i huvudsak de som redan har någon form av allergi. Vanliga symtom är lindriga hudutslag. Även astma, nässelfeber och eksem har rapporterats.

Azofärgämnen

Sju av azofärgämnena får användas till i princip alla livsmedel som får färgas. Det innebär att de får användas i smaksatta drycker, godis, tuggummi, desserter, senap, frukt- och grönsaksberedningar, fiskrom, spritdrycker och kosttillskott.

Några av azofärger är hårt reglerade och får endast användas i dessa livsmedel:

E 123 Amarant (röd), får bara användas till fiskrom och spritdrycker.

E 180 Litolrubin BK (röd) får bara användas till ätlig ostskorpa.

Källa: Livsmedelsverket

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS