Det var förra våren som stockholmaren i en antikaffär hittade nio kopparstick hos ett auktionsverk i staden. Tavlorna ropades in för totalt 1 820 kronor. När han senare granskade dem upptäckte han att de var limmade på icke syrafri pappkartong, och på sikt riskerades att de skulle bli förstörda.
Han tog kontakt med en konservator i centrala Stockholm och fick ett muntligt besked om att renoveringen skulle gå på 3 500 kronor. Trots att det var betydligt mer än vad tavlorna hade kostat valde ägaren att beställa tjänsten.
När arbetet på sensommaren var klart ringde konservatorn och förklarade att tavlorna var klara och att det totala priset var 39 844 kronor. Konservatorn uppgav att tidigare lämnade prisuppgift var ett styckpris: 3 500 kronor plus moms.
Eftersom ord stod mot ord vände kunden sig till ARN, och ansåg bland annat att konservatorn brutit mot konsumenttjänstlagens 6:e paragraf genom att inte avråda från beställning av tjänsten. I paragrafen står så här:
"Om en tjänst med hänsyn till priset, värdet av föremålet för tjänsten eller andra särskilda omständigheter inte kan anses vara till rimlig nytta för konsumenten, skall näringsidkaren avråda honom från att låta utföra tjänsten."
ARN konstaterar att parterna varit överens om ett pris på 3 500 kronor, och av allmänna regler följer att det är näringsidkaren som ska bevisa att avtalade priset endast var styckpris. Och någon sådan bevisning kunde konservatorn inte presentera. Nämnden beslutade därför att rekommendera konservatorn att sätta ned priset till sammanlagt 3 500 kronor inklusive moms.
