Nu när semestern är över för de flesta av oss minns vi glada stunder, goda middagar och eventuellt en eller annan öl.
Men vi inser kanske också att det blev lite för mycket av det goda och lite för lite motion. Alltså är det dags att åter knyta träningsskorna och ge sig ut.
För att åtminstone göra det lite roligare kan man alltid lyssna på musik under tiden. Men då gäller det ju att ha hörlurar som passar för träning.
Tidskriften Bild & Ljud Hemma har i sitt augustinummer därför tagit en titt på utbudet av hörlurar som är gjorda för detta. Många av tillverkarna har speciella modeller med lite annorlunda krav än basmodellerna. Här är det viktigaste inte ljudkvalitet utan konstruktion och tålighet. Hur skumpigt det än blir på färden ska de inte ramla av. Dessutom ska de inte säcka ihop om det kommer svett på dem eller om de överraskas av en oväntad regnskur.
Sennheiser MX 680 Sports
Tack vare alla möjligheter att justera passformen så sitter de både skönt och säkert i örat. Rent objektivt så är ljudet det mest korrekta av alla propparna. Men eftersom de inte stoppas in i hörselgången och inte är tättslutande så blir basen väl klen. De låter därför lite tråkigt för träningsändamål. Det kan testarna dock förlåta då detta är de mest kompletta propparna med både volymkontroll och skydd mot väta. Ska man ha proppar i örat i löparspåret så är det dessa man ska ha.
Koss KE29
Öronpropparna är ganska sköna men efter en längre stunds användning blir man lite öm. Däremot sitter de på plats. Om man bortser från att diskanten är lite vass och att ljudbilden är helt skev så är de, för det här ändamålet, faktiskt inte så dumma. De har en rejäl bas som gör löpningsvänlig musik extra medryckande, för att inte tala om hur grymt rock låter. Hade de bara varit våtsäkrade så hade testarna gärna skruvat upp betyget ett snäpp till för det här är klart prisvärt.
Philips SHQ1000
Silikonplupparna som man stoppar i öronen är inte speciellt sköna oavsett vilken storlek på kuddar man använder. Det känns inte som att de sitter speciellt säkert även om testarna fick vara bryska för att få dem att ramla ut. Ett stort plus för att de klarar svett och regn. Ljudet imponerar inte, det finns en antydan till bas men annars låter det mest skrälligt och vasst. Vill man ha våtsäkra proppar till lägsta möjliga pris så gör de dock jobbet.
Skullcandy Ink'd
De mjuka silikonkuddarna sitter skönt och säkert på plats och isolerar en hel del från omgivande oväsen. Däremot får man se upp med användningen eftersom de inte tål väta. Ljudet är grötigt och vasst så man får välja musikgenre med omsorg om det inte ska låta obehagligt. Basen är ovanligt driven så vill man ha taktfast musik att springa till så funkar de bra. Är man bara medveten om begränsningarna så duger Ink’d bra som budgetlurar.
Sony MDR-AS40EX
Tack vare de mjuka byglarna i flera storlekar är det lätt att få propparna att inte bara sitta bra utan även hålla sig på plats under träningspasset. Ljudkvaliteten är faktiskt över förväntan med ett klart och glatt ljud. Tack vare den täta konstruktionen får man till och med en rimlig bas även om den inte lär knocka någon baklänges. Så länge man klarar sig utan volymkontroll så är det här de bygellurar testarna vill rekommendera.
AKG K 316
Tack vare den formbara bygeln och den gummiliknande ytan så sitter lurarna bra på plats hur mycket man än studsar runt. Ljudet är helt acceptabelt för den sortens enklare medryckande musik man gärna lyssnar på under löpturen. Får man bara propparna att sitta helt rätt så ger de tillräckligt med bas och att diskanten är lite vass kan man leva med. På det hela taget är det ett par bekväma och praktiska lurar som testarna gärna tar med till gymmet.
Philips SHQ3000
Tack vare den rejäla bågen sitter propparna väl på plats. Nästan för bra då man verkligen känner hur de kramar örat. Ljudet fungerar ganska bra för enklare rytmisk musik, speciellt som de har en påtaglig basåtergivning. Den tenderar dock att brumma lite och ljudbilden är på det hela taget ganska grötig. Om ljudet inte är så viktigt utan man mest prioriterar praktiska lurar så är de faktiskt ett bra val då de både tål väta och sägs vara extra hygieniska.
Koss KSC22DVD
Den fjäderlätta bygeln gör att man knappt märker lurarna trots att de sitter väl på plats. De spelar relativt korrekt och upplevs som snärtiga. Men de går inte ner speciellt djupt i basregistret och eftersom de dessutom inte är tättslutande blir basen vek. Man måste dessutom dra på volymen rejält. Tyvärr saknar de även fjärrkontroll och är inte skyddade mot väta så vi kan inte rekommendera dem för svettiga sporter eller löparrundor i duggregn.
Sennheiser PMX 680 Sports
Med sin största modell får Sennheiser till slut alla delar på plats. De är sköna, de sitter fast och de låter bra.
Trots att de inte sitter instoppade i örongången med silikonproppar lyckas Sennheiser få till en riktigt bra basåtergivning. För den här prislappen kan testarna inte klaga på resten heller, så detta är de bäst ljudande lurarna att träna till. De sitter dessutom skönt på huvudet och de grunt sittande propparna lär inte besvära någon. Tar man dessutom med i beräkningen att de tål svett och regn samt att de har en praktisk volymkontroll så är detta testets bästa sportlurar.
Philips SHQ4000
Byglarna över öronen sitter mycket bra och tillsammans med de djupt sittande kuddarna känns det som att de här lurarna sitter som limmade på huvudet. Ljudkvaliteten är på det hela taget bra med en markerad bas som kan vara ett plus vid alla former av rytmisk träning. Däremot är diskanten väl vass vilket förtar intrycket vid viss typ av musik. Ljudisoleringen är nästan för bra så se upp i trafiken. Ett bra val för actionsporter och annan fartfylld träning.
Sony MDR-AS30G
Inte oväntat så sitter den här bisarra lösningen inte speciellt säkert på huvudet. Den ramlar visserligen inte av men håller sig inte heller på plats, vilket är väldigt irriterande när man försöker koncentrera sig på träningen. Ljudbilden känns väldigt obalanserad och man får en känsla av att sångaren skriker rakt i örat. Basen är beskedlig och diskanten något skrällig. I det här fallet borde Sony gjort något traditionellt istället för att försöka vara innovativa.
Skullcandy Icon
Vad exakt som gör dessa till sportlurar är lite oklart, förutom att de är så billiga att det inte gör något om man trampar på dem. De sitter inte bättre fast än vilken hörlur som helst, de är inte extra tåliga och de klarar inte väta. Till råga på allt är ljudet en provkarta på felaktig återgivning. Basen är klen, diskanten är skrällig och mellanregistret grötigt och oengagerande. Men för all del, barnen kan hänga dem på ryggsäcken och låtsas att de är graffitiartister.
Tidskriften Bild & Ljud Hemmas medarbetare bad de största och mest kända tillverkarna skicka de modeller de rekommenderade för träningsändamål. Några av dem hade renodlade träningslurar medan andra skickade sådana modeller som helt enkelt sitter kvar bäst.
Lurarna delades in i tre grupper. Till varje grupp valdes fyra modeller med liknande pris. Därmed föll Koss CC01 och Monster Lil’Jamz bort då de båda kostar över tusenlappen.
Lurarna kopplades till en iPod Nano som har lämplig storlek för träning. Testarna bedömde dem sedan utefter hur bra de satt kvar under löpning, cykling och på gymmet. De tittade även på hur pass anpassningsbara lurarna var för olika öron samt volymkontroll och våttålighet. Ljudkvaliteten bedömdes däremot i en lugnare miljö och stillasittande. Slutbetyget är ett totalomdöme med hänsyn taget till prisvärdhet.
