Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/2

Granskning: Stor prisskillnad på bindor

Prisskillnaderna är stora mellan olika märken på det vanligaste mensskyddet, och som mest handlar det nästan om en tusenlapp under bara ett enda år. Det visar GP Konsuments granskning av priserna på tunna bindor med vingar.

Binda är ofta det mensskydd som man börjar med, men också det som är vanligast i Sverige. Därefter kommer trosskydd på försäljningstoppen och som trea tamponger.

GP Konsument har därför valt att undersöka priset på en tunn binda med vingar, avsedd för bruk dagtid.

Vi har tagit styckpris som jämförpris, och beräknat att en kvinna gör av med 275 bindor årligen. Detta antal utgår från att den som använder engångsprodukter som mensskydd under sin livstid förbrukar i snitt 11 000 skydd och i vårt räkneexempel beräknat på enbart bindor och 40 års menstruerande.

Skillnaden under ett livs menstruerande blir nästan 40 000 kronor

Vi har jämfört tio fabrikat inköpta i matbutiker och på apotek. Billigast är Ica Basic Bindor ultra normal plus med vingar: 0:82 kronor per binda. Dyrast är Renée Voltaire Binda tunn Lingonvecka: 4:40 kronor per binda.

En årsförbrukning kostar 225:50 kronor för den med lägst pris respektive 1 210 kronor för den med högst pris. Det blir nästan fem gånger så dyrt med prisjämförelsens dyraste binda jämfört med den billigaste.

Med 40 års menstruerande blir skillnaden i inköp mellan budgetalternativet i vår sammanställning och den dyraste bindan totalt 39 380 kronor.

Sannolikt byts några av dessa ut mot tamponger eller trosskydd, men de kostar också.

I val av binda är passformen viktig, men också materialet och hur den känns mot huden och det är förstås inte enbart en prisfråga för den enskilda individen.

Vi har också gått igenom innehållsförteckningen för att se vilka material som ingår. Det är inte alltid det anges på paketet vad produkten innehåller. Ibland hänvisas till företagets hemsida, men frågan är hur många konsumenter som står i butiken och letar där, när man vill jämföra två fabrikat.

Alla kvinnor i världen har inte tillgång till bra mensskydd

Hälften av världens befolkning menstruerar under en stor del av sitt liv. Alla har inte tillgång till bra mensskydd, vatten och säkra toaletter för att ta hand om sina behov. Ett orent mensskydd av exempelvis en tygtrasa kan betyda sjukdomar eller värre.

Och i en del länder finns fortfarande tabun kring mensperioderna och kvinnorna blir förvisade ur gemenskapen. De får inte laga mat och de betraktas som om de då för olyckor och sjukdomar med sig.

Även i Sverige har det funnits, och finns fortfarande, stigman kring mens. If Metall satsar just nu på att arbeta mot jargongen om mens. En del arbetsplatser satsar på fria mensskydd på mansdominerade arbetsplatser, likaså handbollsklubben Önnereds HK.

– Man pratar ofta som om det är helt borta, men så är det inte, säger mensforskaren Louise Klintner, som skrivit en avhandling om avstigmatiseringen av mensprodukter och nu arbetar på den icke vinstdrivande organisationen The case for her, som kommunikatör.

Louise Klintner, mensforskare. Bild: Fotograf Mats Hogberg
Louise Klintner, mensforskare. Bild: Fotograf Mats Hogberg

Hon syftar exempelvis på att det blev ett ramaskri när konstnären Liv Strömquists verk The Night Garden med isdansare med mensblod visades i Stockholm på Slussens tunnelbaneväggar.

– Det är många som anser att mensblod inte ska visas offentligt, men diskussionen efteråt blev konstruktiv och ordet menskonst kom in i Språkrådets nyordslista 2019.

Det finns inga specifika regler för mensprodukter.

Även miljömedvetenhet har bidragit till en förändring i rätt riktning, med exempelvis menskoppen.

Hennes avhandling som kom i våras skulle egentligen ha handlat om standarden av mensprodukter, som hon ville fördjupa sig i efter att ha läst rapporter som visade på cancerframkallande ämnen i tamponger från bekämpningsmedel i bomullsindustrin. Men eftersom en standard saknades var hon tvungen att byta inriktning.

– Det finns inga specifika regler för mensprodukter på varken nationell, EU- eller global nivå, utan de regleras under det generella produktsäkerhetsdirektivet, förklarar Louise Klintner.

Så gjordes prisjämförelsen

Vi har jämfört tunna dagbindor med vingar. Ultra betyder att det är en tunn binda. Alla fabrikat har ”ultra” i sitt namn, förutom Lingonvecka som heter ”tunn”.

Priserna har inhämtats från Göteborgsbutiker och apotek online under en och samma dag under vecka 43, 2021, och det är de ordinarie priserna som anges i vår jämförelse.

11 000 engångsmensskydd under en livstid är en beräkning som gjordes i Sverige av menskoppstillverkaren Lunette för att beskriva avfallsmängden inför Earth Day 2021.

Varorna kan finnas i andra butiker till andra priser.

En förändring kan vara inom räckhåll.

Louise Klintner var en av initiativtagarna till ett förslag på mensprodukter som nytt standardiseringsområde och som lämnades in för ett år sedan till Copolco, som är den del av ISO som driver konsumentfrågor, The Committee on Consumer Policy of the International Organization for Standardization.

– I våras höll Copolco en omröstning bland sina medlemsländer och 53 av 77 röstade positivt för vårt förslag så nu har det gått vidare till ISO, där en ny omröstning hålls bland 165 länder och resultat väntas efter årsskiftet. Det krävs att minst fem länder säger ja och att de aktivt vill delta i standardiseringsprocessen för att det ska bli av och för att ISO ska skapa en teknisk kommitté, förklarar hon.

Säkra produkter är grundläggande för Essity, som tillverkar Libresse. Marie Gunnlert, Global Product Safety & Regulatory Affairs Director, svarar via e-post:

– Förutom att vi följer produktsäkerhetsdirektivet testar vi våra produkter noggrant mot den standard som finns för medical devices. Vi jobbar också tillsammans med branchorganisationen Edana för att utveckla bredare och bättre tester för mensskydd, till exempel har vi varit med och tagit fram Edana Product Stewardship Programme som är på EU-nivå och väl grundat i senaste rönen angående produktsäkerhet.

Och:

– Beslutar ISO ändå att ta fram en specifik standard för mensskydd deltar vi gärna i det arbetet.

Fyra yttringar på stigmatisering kring mens

Ett tydligt regelverk är viktigt både för producenter och konsumenter anser Louise Klintner.

– Det är svårt, om inte omöjligt, för konsumenterna dels att jämföra produkter, dels att anmäla dem till någon konsumentorganisation eller myndighet. Företagen kan ju bara svara ”vi har inte brutit mot några regler”.

Just att ett regelverk saknas räknar Louise Klintner, i en analys som gjorts efter att avhandlingen presenterades, till en av fyra yttringar på att en stigmatisering fortfarande finns.

De resterande tre är, enligt henne: att vi inte pratar om mens, pms eller om när man ska byta eller tömma sin mensprodukt, att man inte visar upp mens eller mensprodukter och absorption har demonstrerats med blå vätska i reklam samt att det satsas förhållandevis lite pengar på mensforskning och att öka menstruell hälsa världen över.

Fejkat blod, som här, kan ses som ett steg framåt jämfört med blå vätska i reklambilder. Men än är det ett stycke kvar till realistiska skildringar, enligt mensforskaren Louise Klintner. Bild: Jenny Ingemarsson
Fejkat blod, som här, kan ses som ett steg framåt jämfört med blå vätska i reklambilder. Men än är det ett stycke kvar till realistiska skildringar, enligt mensforskaren Louise Klintner. Bild: Jenny Ingemarsson

Men förändringens vindar blåser även om rött blod pixlas i reklam och det inte presenteras realistiskt med bindan i ett par trosor.

– Nej, då får det klippas bort. Även om vi har kommit långt och det händer det saker hela tiden har vi en bra bit kvar, anser Louise Klintner.

Vad det bland annat handlar om nu är att kvinnor kollektivt delar kunskap och att företagen som tillverkar mensprodukterna i dialog med konsumenterna kan utveckla dessa och möta behoven.

– Det är inte konstigt att inte finns fler produkter på marknaden eftersom det är svårt för företagen att bedöma vilka säkerhetsåtgärder de behöver göra, konstaterar hon.

Historiska fakta och mer om mensskydd

• Naturmaterial har genom tiderna använts efter tillgång i olika kulturer och samhällen för att fånga upp mensblodet.

• I 1700-talets Sverige använde allmogesamhällets kvinnor, vad man vet, inte något mensskydd och synliga mensfläckar på kläderna väckte ingen särskild uppmärksamhet. För rika människor har det funnits mensskydd i ett par hundra år med fastknutna olika typer av ”bindor”.

• I slutet av 1800-talet introducerades den första kommersiella dambindan på den nordamerikanska marknaden av Johnson & Johnson.

• I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet i takt med industrialiseringen och urbaniseringen samt högre krav på hygien utvecklades i Sverige kommersiella artiklar och då kom menstruationsbälten med sugdyna, menstruationsrecipienten i gummi och sanitetsbindan.

• Ett tidigt patent på något som liknar dagens menskopp fanns 1903. Den första menskoppen började att industritillverkas i USA på 1930-talet.

• Redan under antiken använde menstruerande kvinnor något som liknade våra dagars tampong; i det gamla Egypten använde man exempelvis papyrus och romarna använde ull. Den moderna tampongen uppfanns 1929 av den amerikanske läkaren Earle Haas, men eftersom han hade svårt att få in den på marknaden sålde han idén till affärskvinnan Gertrude Tendrich som kom att kalla tampongen Tampax.

• Engångsbindan föddes genom att sjuksköterskor använde kompresser för detta syfte redan under första världskriget.

• På 1940-talet använde många fortfarande hopvikta tygbitar eller hemmastickade bindor fastän det fanns engångsbindor att köpa. Under samma period kom också gördeln som skulle hålla bindan på plats och den fanns i bruk ett par decennier.

• På 1960-talet kom klisterremsan som skulle hålla engångsbindan på plats.

• Senare kom vingarna på bindan, och Essity (då SCA) kom som exempel med sina första vingar 1989.

• Den absorberande kärnan i engångsbindan uppfanns av svenskan Solgun Drevik.

• Sammanlagt i tid har kvinnan mens ungefär sex år av sitt liv, mer än 2 000 dagar.

• I Sverige ska engångsmensskydd slängas bland hushållssoporna, eftersom det kan orsaka stopp eller skada vattenpumpar om man försöker att spola ner dem.

Källor: Elissa Stein och Susan Kim: Flow, The Cultural Story of Menstruation (2009), Denise Malmberg: Skammens röda blomma – menstruationen och den menstruerande kvinnan i svensk tradition (1991), Wikipedia, menskoppen.se, varldenshistoria.se.

Produkterna står i bokstavsordning.

Bild: Jenny Ingemarsson
Bild: Jenny Ingemarsson

Always Ultra normal wings


Förpackning/pris: 14-pack/25:50 kr
Inköpsställe: Ica Maxi
Styckpris: 1:82 kr
Materialinformation på förpackningen: ”Plastic in product.” Hänvisar till webbsida.
Märkning: Skin health alliance
Bild: Jenny Ingemarsson
Bild: Jenny Ingemarsson

Coop Normal with wings ultra thin


Inköpsställe: Stora Coop
Förpackning/pris: 14-pack/17:95 kr
Styckpris: 1:28 kr
Materialinformation på förpackningen: Nonwoven (ovävd textil av polypropylen/polyetylen (PP/PE)). Aborberande kärna: Airlaid och superabsorberande polymer (SAP). Fördelningsskikt: Ovävd textil av polypropylen/polyetylen/polyester (PP/PR/PET). Undersida/spärrskikt: Polyetylen (PE). Lim, silikonpapper.
Märkning: Ingen
Bild: Jenny Ingemarsson
Bild: Jenny Ingemarsson

Ica Basic Bindor ultra normal plus med vingar


Förpackning/pris: 14-pack/11:50 kr
Inköpsställe: Ica Maxi
Styckpris: 0:82 kr
Materialinformation på förpackningen: ”Produkten innehåller plast.”
Märkning: Ingen
Bild: Jenny Ingemarsson
Bild: Jenny Ingemarsson

Ica Ultra normal med vingar


Förpackning/pris: 14-pack/14:95 kr
Inköpsställe: Ica Maxi
Styckpris: 1:07 kr
Materialinformation på förpackningen: ”Produkten innehåller plast.”
Märkning: Ingen
Bild: Jenny Ingemarsson
Bild: Jenny Ingemarsson

Intuition Binda normal ultra tunn med vingar


Inköpsställe: Willys
Förpackning/pris: 14-pack/14:90 kr
Styckpris: 1:06 kr
Materialinformation på förpackningen: Bindan är uppbyggd av tre lager, ett yttre ytskikt av polyeten och polypropen, en kärna av absorberande cellulosamassa, polyakrylat, polyester- och viskosfiber och ett inre ytskikt av polyeten.
Märkning: Ingen
Bild: Jenny Ingemarsson
Bild: Jenny Ingemarsson

Libresse Ultra+ with wings


Förpackning/pris: 14-pack/23:90 kr
Inköpsställe: Willys
Styckpris: 1:71 kr
Materialinformation på förpackningen: Polypropylene surface material, acquisition layer made of pulp fibres and synthetic polymers, absorbent core made of pulp fibres and super absorbent polymers, polyethylene backsheet film, adhesive, ink.
Märkning: Svanen
Bild: Jenny Ingemarsson
Bild: Jenny Ingemarsson

Natracare Ultra pads


Inköpsställe: Ica Maxi
Förpackning/pris: 14-pack/31:95 kr
Styckpris: 2:28 kr
Materialinformation på förpackningen: Ekologisk bomull, cellulosa, helt klorfri, utan parfym.
Märkning: Svanen, USDA certified biobased product, Vegan approved, Plastic free.
Bild: Jenny Ingemarsson
Bild: Jenny Ingemarsson

Tunn Ultratunna bindor med vingar


Förpackning/pris: 28-pack/39 kr
Inköpsställe: Apoteket Kronan
Styckpris: 1:39 kr
Materialinformation på förpackningen: Absorptionsmaterial: airlaid av cellulosa (blekt utan användning av organiskt klor), smältfibrer och superabsorbent (polyakrylat). Ytskikt: polypropen (nonwoven). Spärrskikt: polyeten. Fastsättning: limsträngar på kärna och vingar.
Bild: Jenny Ingemarsson
Bild: Jenny Ingemarsson

Renée Voltaire Binda tunn Lingonvecka


Inköpsställe: apotekhjartat.se
Förpackning/pris: 10-pack/44 kr
Styckpris: 4:40 kr
Materialinformation på förpackningen: 82% certifierad ekologisk bomull (Global Organic Textiles Standard) och 18% nedbrytningsbara biopolymer.
Märkning: Svanen, Cotton, ICEA
Bild: Jenny Ingemarsson
Bild: Jenny Ingemarsson

Änglamark Normal ultra thin binda med vingar


Förpackning/pris: 14-pack/33:95 kr
Inköpsställe: Stora Coop
Styckpris: 2:42 kr
Materialinformation på förpackningen: Ovansidan: Mjuk ekologisk bomull. Absorberande lager: Cellulosamassa, blekt utan klor. Undersida/spärrskikt: Bionedbrytbar film som andas.
Märkning: Svanen, Asthma allergy nordic

Missa inte det senaste från GP Konsument!

Nu kan du få alla konsumentnyheter, tester, guider och jämförelser som en notis direkt till din mobil eller läsplatta genom att klicka på följ-knappen vid taggen Konsument. Läser du via appen hittar du den under artikeln och på sajten överst till höger om artikeln.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.