Det är några av nyheterna i Världsnaturfonden WWF:s Fiskguide 2017, som presenterades på torsdagen och som vi kunde berätta om redan i onsdags.
– Nya arter har poppat upp både på restauranger och i fiskaffärer. En kartläggning av den svenska sjömatskonsumtionen har visat att arterna tagit sig in bland de 100 vanligaste och därför har vi också valt att lägga till fem av dem i Fiskguiden som en vägledning – och i vissa fall också som en varning – till konsumenterna, säger Inger Melander, ansvarig för Fiskguiden 2017 på Världsnaturfonden.
Bland de nya arterna finns röd snapper som ligger på rött ljus (låt bli) oavsett fångstmetod och fångstområde.
Varierande färgskala
– Det är en fisk som man bör avstå ifrån under alla omständigheter, säger Inger Melander.
Också havsabborre, guldbrax, grönmussla och afrikansk ålmal är nya i WWF-guiden med varierande färgskala beroende på fiskemetod och fångstområden.
Efter en revision i höstas har det svenska MSC-certifierade räkfisket i Skagerrak, Kattegatt och norska rännan fått fortsatt grönt ljus (ät gärna).
– Räkfisket lever upp till de villkor som ställts och vi har också sett att flera bestånd av nordhavsräka i andra delar av världen blivit starkare och mår bättre, säger Inger Melander.
Garnfångad torsk från östra Östersjön flyttas däremot från gult (var försiktig) till rött ljus.
– Forskarna har sett att torsken förflyttar sig annorlunda och har blivit mindre och smalare. Man vet inte varför men ett projekt ska starta för att studera förändringarna. Med garnfångsten följer också en negativ påverkan av ekosystemet för exempelvis tumlare och sjöfågel, en problematik som man inte har med trålfiske, säger Inger Melander.
Enligt den rapport kring svenskarnas konsumtion av sjömat som forskningsinstitutet RISE, Research Institutes of Sweden, genomfört på uppdrag av Världsnaturfonden, äter vi allt mer fisk. Under 2015 konsumerades 11 kilo fiskfilé och skaldjur utan skal per person jämfört med 8 kilo 2011.
Vanligaste sjömaten
Lax, torsk och sill är den vanligaste sjömaten. Rapporten visar också att flera kraftigt överfiskade och hotade arter serveras på svenska matbord. Bland annat konsumerades 4 ton av den akut hotade blåfenade tonfisken.
Enligt WWF råder stor osäkerhet kring ursprung och art för mycket av den tonfisk som når konsumenterna. Globalt har endast tio procent av all tonfisk grönt ljus i Fiskguiden.
– Att man inte kan få riktig information är under all kritik. Jag rekommenderar att man ska välja MSC-certifierad tonfisk. Annars bör man tänka sig för och välja en annan fisk, säger Inger Melander.
FAKTA
Havsabborre: Får gult ljus om den är fiskad med handlina i östra centrala Atlanten, nordöstra Atlanten eller Medelhavet. Gult ljus gäller även för havsabborre odlad i Frankrike. Rött ljus om den är fångad i Medelhavet eller i Atlanten. Rött ljus om den är odlad i Medelhavet, Europa eller Turkiet samt för konventionella odlingar i marina kassar.
Guldbrax/Guldsparid: Får gult ljus om den är fiskad längs Portugals kust eller i Medelhavet med handlina, om den är fiskad med spö i Biscayabukten samt om den är odlad i Frankrike. Guldbrax som är fångad i Medelhavet och nordöstra Atlanten får rött ljus. Det röda ljuset gäller även för odlad Guldbrax från Medelhavet, i Europa i öppna kassar samt för konventionell odling i marina kassar.
Grönmussla: Grönt ljus om den är odlad eller handplockad på Nya Zeeland. Rött ljus för grönmusslor som är bottenskrapade eller trålade, oavsett fångstområde.
Röd snapper: Rött ljus oavsett fångstmetod och fångstområde.
Clarias/Afrikansk ålmal: Grönt ljus om den odlas i slutna recirkulerande system i Tyskland, Holland och Sverige. Gårdsfisk i Skåne bedriver sådan odling. Rött ljus gäller annars, oavsett fångstområde eller odlingsland.
Källa: WWF Fiskguiden 2017
Fiskar som vi åt mest av 2015
(ton filé eller skaldjur utan skal)
- Lax 37 652
- Torsk 15 673
- Sill/strömming 14 369
- Makrill 6 216
- Gråsej 5 565
- Nordhavsräka 4 991
- Alaska pollock 4 645
- Regnbåge 2 872
- Rom och lever 2 359
- Pangasius 1 810
Källa: RISE, Research Institutes of Sweden.
