Huset i Västra Frölunda utmärker sig inte på något sätt från de omgivande husen i villaområdet. Möjligen är det lite mera slitet än övriga. Och att det är i behov av en ansiktslyftning är lite av idén bakom projektet.
- Jag vill att all modern energiteknik ska upp på bordet. Min dröm är att plocka av allt för att få noll i energiförbrukning, eller rent av att det kan bli plus, säger ägaren Erik Orvarson, till vardags ekonomikonsult.
Han visar ett hörn vid köksbordet. Det var där tankarna om att göra om huset och få ned energiförbrukningen började.
- Min dotter tyckte det var kallt på golvet och satt ofta med benen under sig på sitsen. Då tänkte jag att det här borde man kunna göra något åt, berättar Erik Orvarson.
För fem år sedan anlitade han en energikonsult som värmefotograferade.
- Jag fick beskedet att huset var ovanligt bra men det fanns mycket att göra. Senare mätningar visade att det blåste 2-3 sekundmeter kall luft från el-uttagen och taket läckte som ett öppet spjäll, säger Orvarson.
På de senaste åren har han lagt ner hundratals timmar på att kontakta olika leverantörer inom byggindustrin. Ofta har han mötts av uppgivna suckar eller rent negativ attityd. Men sakta men säkert har han kommit vidare och hittat det som ska ingå i ombyggnaden.
- Det behöver inte vara de absolut bästa leverantörerna, men de ska vara hungriga och engagerade för att få vara med, säger Erik Orvarson och sticker ut hakan:
- Ombyggnaden kommer troligtvis bli Sveriges idag mest energieffektiva och hållbara av en begagnad villa.
Huset kommer att rustas enligt "hatt-modellen", och det betyder att det kommer att förses med ett tätt skal. Tätheten är minst lika viktig som isoleringen.
Som en del i hatten ingår ett nerfällt brätte runt grunden. Det är en tjälisolering där cellplast grävs ner och läggs vågrätt en meter från grunden och utåt, och längst ut läggs cellplasten lodrätt med en meters djup. Därmed höjs temperaturen i bottenplattan med flera grader.
För att få huset tätt kommer väggar och tak få en noggrann försegling. Orvarson var orolig att det nuvarande plastskyddet skulle ha vittrat sönder, men det har klarat sig bra. Och därför kommer det att kunna tätas med hjälp av specialtejp och fogmassa.
- Det finns en utbredd missuppfattning att ett hus ska kunna andas och att om det är lufttätt så blir det mögel. Men det är när kall luft möter varm som kondens uppstår. Därför ska huset vara tätt och istället ha god ventilation, säger Erik Orvarson.
De nuvarande väggarna är 20 centimeter tjocka. Det kommer till ett lager isolering på 15 centimeter på utsidan. Även vindens isolering kommer att förstärkas.
På fasaden blir det plattor av cementfiber. Deras utformning liknar bräder och de läggs på som fjällpanel.
- Sådana plattor sätts vanligen på kontor och industrier. De kostar mer än annan fasadbeläggning men är absolut underhållsfria, motiverar Orvarson sitt val.
Största energiförbättring räknar han med att ventilationen ska ge. Luften byts varannan timma med hjälp av luftkanaler som ska ventilera rummen. När den 21-gradiga luften ska ut återvinns värmen och den inkommande luften håller 19 grader, vid nollgradigt väder. Den uppkomna värmeförlusten ersätts av en liten värmepump och konvektorer som kan döljas bakom speglar eller tavlor.
Antalet fönster på huset blir faktiskt något fler, vilket hänger samman med dagens två takkupor kommer att byggas ihop till en rejäl kupa. På dess tak kommer det att ligga solceller som ska producera el. En stor del av taket kommer att förses med solpaneler som ska ge varmvatten under sommarhalvåret.
För att hålla nere utstrålningen av värme via fönstrena ska huset förses med dubbla plisségardiner. De ska kunna regleras automatiskt såväl som manuellt och om så önskas vara neddragna under dygnets mörka timmar.
Även värmen i avloppet ska tas till vara med hjälp av avloppsvärmeväxlare. Den viktigaste av dessa sätts under duschen.
Under brunnen monteras en stor kopparskiva. Det använda vattnet rinner på skivans ovansida. På andra sidan av skivan finns vattnet som ska upp i duschen. Det får en del av sin värme från skivan.
- Reklamen säger att man med detta kan spara 60 procent av uppvärmningen, men jag räknar i mina kalkyler med att hälften av värmen återvinns, säger Erik Orvarson.
Han kallar sitt hus för Villa Kyoto, efter den japanska staden där miljöprotokollet skrevs. Orvarson visar en triangel som kallas Kyoto-pyramiden. Dess bas och största delar utgörs av "Minimera värmebehovet, minimera elbehovet och utnyttja solenergin."
- Den utarbetades efter klimatförhandlingarna och jag tycker den är oerhört bra. Därför är jag förvånad att byggare och energifolk inte arbetar efter den, säger Erik Orvarson.
Han beräknar att kostnaden för ombyggnaden blir cirka 800 000 kronor. Huset marknadsvärde stiger med 500 000 kronor, och den nuvarande elkostnaden på cirka 30000 kronor om året blir 0 kronor inklusive hushållsel.
Ombyggnaden beräknas pågå ett par månader och huset ska stå klart i februari. Erik Orvarson räknar med att kunna bo kvar under tiden.
- Man får ta det stegvis, när en del är klar så går man vidare till nästa. Det går ju inte för en medelsvensson att bo på hotell i tre månader. För mig är det viktigt att vanliga familjer ska komma efter. Det ska vara standardlösningar och realistiska kalkyler, säger Erik Orvarson.
