En dusch på morgonen eller efter träningen, handtvätt otaliga gånger per dag och ovanpå det använder vi konsumenter hudvårdsprodukter med olika egenskaper.
Varför har ni skapat värstinglistan?
– Det är svårt för konsumenterna att hålla reda på vad de ska välja, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.
Konsumenten Emma Dalväg håller med:
– Även om man vill välja rätt är det svårt.
Hon skulle vilja kunna ställa krav på transparens, att det stod exempelvis "innehåller hormonstörare" på produkterna i stället för de långa kemiska beteckningarna nedan.
– Man vill ju att produkterna ska fungera och vara bra både mot huden och miljön, säger Emma Dalväg som väljer Svanen och Bra miljöval, eller ekologiskt.
1 Plastpartiklar
Enligt regeringen spolas varje år 40 ton mikroplast från kosmetiska produkter ut i Östersjön. Den skrubbar rent och finns bland annat i peeling, solkräm, smink, dusch-, tand- och rengöringskrämer. Förbud förbereds i Sverige mot mikroplast i produkter som sköljs bort. Flera länder går samma väg. I havet äter fiskar upp dem i tron om att det är mat.
De kan heta:
- acrylate/styrene copolymer
- nylon
- polyethylene (PE)
- polymethylmethacrylat (PMMA)
2 Hormonstörare
Kroppens hormonsystem kan störas av en hudkräms innehåll. Finns i schampo, balsam, deodorant, rakgel, hårvax, solkräm och smink.
Hormoner är kemiska signaler som finns i kroppen och styr en rad olika funktioner, till exempel fortplantningen, immunförsvaret och ämnesomsättningen. Olika hormonsystem kan vara olika känsliga beroende på kön och ålder. Extra känsliga för påverkan under fosterutveckling och pubertet.
EU-myndigheter arbetar för en strategi som ska minska det medborgarna utsätts för. Målet är att den ska täcka såväl livsmedelsförpackningar, leksaker som kosmetika. 50 miljoner euro satsas på forskning om hormonstörande ämnen.
De kan heta:
- benzophenone 1
- benzophenone 3
- butylparaben
- propylparaben
- etylhexyl methoxycinnamate
- cyclomethicone
- cyclotetrasiloxane
3 PFAS
En stor grupp ämnen som har skapats i laboratoriet för att motstå smuts, fett och vatten. De används i allt från pizzakartonger till smink som foundation och rakgel. I naturen bryts de inte ner, utan kan lagras i växter och djur. Djurförsök har visat att PFAS-ämnen kan ge organskador, försämra immunförsvaret och påverka förmågan att få barn. Få av dessa ämnen har begränsats i lagen.
De kan heta:
- ammonium C6-16 perfluoroalkylethyl hosphate
- polyperfluoroethoxymethoxy difluoroethyl PEG phosphate
- polyperfluoromethylisopropyl ether
- perfluorononyl dimethicone
- polytef (PTFE)
4 Allergiframkallande ämnen
Inte lika stor värsting som de andra tre. Det är ofta parfymämnen i hudkrämer som är orsaken, men återfinns i alla slags hygien- och sminkprodukter. De kan ge kontaktallergi när immunförsvaret reagerar, och då får man eksem som kliar och gör ont. Enligt lagen ska de 26 värsta doftämnena skrivas ut på förpackningen.
De kan heta:
- limonene
- benzyl alcohol
- citronellol
- amyl cinnamal
- alpha-isomethyl ionone
- amyl cinnamal
- amylcinnamyl alcohol
- anise alcohol
- benzyl alcohol
- benzyl benzoate
- benzyl cinnamatebenzyl salicylate
- butylphenyl methylpropional (lilial)
- cinnamal
- cinnamyl alcohol
- citral
- citronellol
- coumarin
- eugenol
- evernia furfuracea (treemoss extract)
- evernia prunastri (oak moss extract)
- farnesol
- geraniol
- hexyl cinnamal
- hydroxycitronellal
- hydroxyisohexyl 3-cyclohexene
- carboxaldehyde
- isoeugenol
- linalool
Även konserveringsmedel kan vara allergiframkallande, som:
- methylisothiazolinone
- methylchloroisothiazolinone
Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.