Ale kommun är den enda i Västsverige där fjärrvärmen blivit billigare under den senaste tio års-perioden. I de övriga västsvenska kommunerna märks i stället rejäla ökningar, enligt Nils Holgerssonundersökningen 2010.
I den årliga undersökningen ”förflyttas” en genomsnittlig flerbostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning.
Den största kostnadsökningen i väst finns i Falkenberg, där kostnaden för fjärrvärme ökat med 85 procent sedan 1999. Göteborg ligger strax under snittet för Västsverige med en 38-procentig ökning.
Fjärrvärmeproducenterna har ofta lokala monopol och enligt Fastighetsägarna är de senaste årens höjningstakt ett tydligt tecken på en monopolmarknad som skenar.
–Detta är en utveckling som direkt drabbar de boende, säger Rudolf Antoni, utredare och biträdande näringspolitisk chef hos Fastighetsägarna.
Ökat i snitt tre procent
Sedan i fjol har priset på svensk fjärrvärme i genomsnitt ökat med tre procent. Det går att jämföra med konsumentprisindex, som under samma period steg med 1,2 procent.
–Det är inte rimliga nivåer på ökningstakten för fjärrvärme, konstaterar Rudolf Antoni.
De högsta kostnaderna finns hos de kommuner som nyligen byggt ut fjärrvärmenätet, visar undersökningen.
De lägsta kostnaderna finns i stället i kommuner där fjärrvärmenäten byggts ut under lång tid och hos nya aktörer med låga produktionskostnader.
I Göteborg kommer fjärrvärmen från de tre värmeverken i Rosenlund, Sävenäs och Rya. De drivs av Göteborg Energi, vars fjärrvärmenät förser mer än 90 procent av flerbostadshusen i Göteborgs kommun och cirka 12 000 villahushåll.
De senaste årens kostnadsökningar är delvis kopplade till den gröna skatteväxlingen, menar Lars Larsson, marknadschef för fjärrvärme hos Göteborg Energi.
–Om staten lägger skatt på den energi vi använder som bränsle i fjärrvärmeverken, krävs det att vi ställer om produktionen till andra bränslen och det ger nya kostnader, säger Lars Larsson och poängterar att utvecklingen de sista fem åren inte varit lika dramatisk.
Tydlig ambition
För politikerna i Göteborg har det länge funnits en tydlig ambition att styra energianvändningen i allt större utsträckning mot fjärrvärme. Till exempel kopplas nya bostadsområden ihop med fjärrvärmenätet och nyligen har det gjorts stora investeringar för att gräva ner rör på Hisingen för att förse Torslanda med fjärrvärme.
Göteborgspolitikern Kia Andreasson (MP) blir överraskad och reagerar spontant på prisökningen i Göteborgs kommun:
–Usch då, säger hon och fortsätter:
–Från politiskt håll vill vi uppmuntra att ansluta sig till fjärrvärme. Jag säger inte att det är en oskälig ökning men vi måste ha kontroll. Det här med monopolställningen är inte så lyckat, 40 procent på tio år är inte bra.
Enligt Kia Andreasson har politikerna i Göteborg i och med det kommunala energibolaget Göteborg Energis monopol, i allra högsta grad ett ansvar för prissättningen på fjärrvärme.
–Det här är något vi måste ta upp till diskussion och det är nog alla politiker överens om, säger Kia Andreasson.
Skillnaden mellan billigaste och dyraste kommunen i Västsverige – Skövde och Falkenberg – är 70 kronor per kvadratmeter.
En familj i en genomsnittlig lägenhet om 70 kvadratmeter i Falkenberg betalar 1 073 kronor i månaden för fjärrvärme, medan motsvarande familj i Skövde betalar 669 kronor – alltså 404 kronor mindre i månaden.
I ett antal kommuner saknas statistik under den givna perioden. De finns därför inte med i jämförelsen.
Fjärrvärme är i regel den dominerande värmekällan i tätorter. 253 av 290 svenska kommuner har fjärrvärme i sina flerbostadshus i tätorter.
Fjärrvärme är en storskalig metod för att producera och distribuera värme. Från stora centrala produktionsanläggningar pumpas uppvärmt vatten ut i ledningar och det varma vattnet leds in i bostadshus, kontor och andra byggnader. Därefter återvänder vattnet till produktionsanläggningarna och värms upp på nytt, innan det återigen skickas ut i fjärrvärmenätet.
Fjärrvärme står för omkring hälften av ett hushålls omkostnader där el, värme, vatten och avlopp, samt avfallshantering ingår.
Källa: Göteborg Energi, Nils Holgerssonundersökningen
Nils Holgerssongruppen består av Fastighetsägarna Sverige, HSB:s riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO.
Gruppen har uppmanat regeringen att bidra till en fungerande statlig övervakning och ett större kundinflytande i boendefrågor.
I den årliga undersökningen ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning.
Källa: Nils Holgerssonundersökningen
