Vi har valt fem prästostar som etiketteras som mellanlagrade med kortare lagning runt tre till sju månader och fem ostar som lagrats tio till femton månader. Dessa har testats i två grupper.
Konsumentpanelen var helt överens om att en prästost smakar bäst om den lagrats lite längre. Tio av elva personer som ingick i smakpanelen denna gång valde en lagrad variant som totalvinnare och bland dem satte en majoritet Icas lagrade prästost som allra bäst. Fem fyrar får den i betyg.
En av dem som gav den toppbetyg var Ulla Haglund. ”Rejäl ostsmak, känns fyllig i munnen, sitter lite i gommen som eftersmak, bra konsistens och härlig ostfärg”, skrev hon i sitt protokoll.
– Ost ska riva i munnen, sa hon.
Olika ostar på dygnet
Bland de mellanlagrade blev Skånemejerier bäst i test och en inte fullt så stark ost har också sin plats. Eva Blomqvist ansåg att krav på styrka beror på tid på dygnet. På frukosten passar en mildare ost bättre och på kvällen får en mer smakrik ost företräde.
– Men den ost jag ätit nu på morgnarna är så mild att det kan kvitta, konstaterade hon.
Av de fem lagrade ostar som ingick i testet hade fem ordet lagrad på förpackningen och en långlagrad. Alla befann sig dock inom vårt spann: den långlagrade från Garant, hade en lagringstid angiven till 12-15 månader, medan vinnare från Ica hade beteckningen ”lagrad minst 15 månader”.
När det gäller den mellanlagrade prästosten från Falköpings mejeri, som hamnade längst ner i betygsskalan, undrade panelen om den ens var just mellanlagrad. Delar av panelen ansåg att den mest liknade billig hushållsost och det enda som renderade en fyr i betyg var att den var lätt att hyvla, enligt vissa av panelmedlemmarna. Den har sex månaders lagring, enligt förpackningen.
Oliver Bolin skrev i sitt protokoll: ”Känns konstgjord. Väldigt sur och unken smak.”
Gammalt livsmedel
Ost är ett av våra äldsta livsmedel överallt i världen och är egentligen bara mjölk i väldigt koncentrerad form. Till ett kilo hårdost går det åt tio kilo mjölk. Snittkonsumtionen för svenskar ligger på drygt 20 kilo per år vilket innebär 200 kilo mjölk.
Panelen fick kommentera sin egen konsumtionsnivå. Iréne Carlander-Reuterfeldt svarade kort och gott ”för mycket” på frågan om hur mycket ost hon äter.
Och Marie Insulander:
– Jag kan inte leva utan ost. Jag skulle ha varit fem kilo smalare utan ost, men det vore ganska trist att inte få äta ost. För klimatets skull är det mycket lättare att avstå från kött än mejeriprodukter.
Ostens historia går jämsides med vinet och flera i panelen drog just sådana paralleller vid avsmakningen.
– En riktigt god och smakrik prästost kan ersätta en västerbottensost till ett glas vin, sa Tom Haglund.
Lagringstiden är ofta avgörande för smakdjupet. Ju längre tid osten får ligga, desto mer utvecklas smaken. Men det är inte självklart. Enligt ett tidigare test handlar det om hur ostarna har lagrats. Den artikeln behandlade även ämnet natacymin som är en antibiotikatyp.
Först kommer jämförelsen av de fem ostarna med längre lagring, därefter jämförelsen av de fem ostarna som mellanlagrats.
Ica
Engholm
Ängens
Allerum (Krav)
Garant
Skånemejerier
Coop original
I love eco (Krav)
Arla
Falköpings mejeri
Så gjordes testet
På testet serverades prästosten rumstempererad och ett lager hade hyvlats bort för att få en fräsch yta. Det var ett blindtest där ena halvan av panelen började med de mellanlagrade ostarna med nummer ett till fem och den andra halvan med nummer sex till tio, som var de lite längre lagrade ostarna. Deltagarna har tittat, luktat och smakat på osten och sedan satt ett sammanlagt betyg.
Såväl de mellanlagrade ostarna som de med längre lagringstid har jämförts sinsemellan.
Till testet serverades vanligt bordsvatten och smörgåsrån.
Kommentarerna är hämtade från deltagarnas protokoll. Testet har genomförts av elva personer ur GP:s egen Konsumentpanel.
Ostarna är inköpta vecka ett 2019 och priserna som anges är vad vi betalade då. Produkterna kan finnas i andra butiker till andra priser.
Alla de mellanlagrade ostarna har just den märkningen, medan fyra av de andra kallas lagrade och en kallas långlagrad. Dock har alla de sistnämnda fem lagringstid på 10-15 månader.
Detta betyder betygen
Fem fyrar: Lysande!
Fyra fyrar: Utmärkt.
Tre fyrar: Bra.
Två fyrar: Godkänt.
En fyr: Underkänt.
Överkorsad fyr: Usel.
Detta är ost
Med ost förstås en färsk eller mognad produkt som erhållits genom att vassle avskiljts efter koagulering eller annan motsvarande behandling av mjölk eller av mjölkprodukt, såsom grädde, skummjölk eller kärnmjölk, eller av en blandning därav. Källa: Livsmedelslagen
En mild ost är lagrad mindre än fyra månader, en mellanlagrad ost är lagrad mellan fyra och åtta månader. Långlagrad ost har lagrats i minst åtta månader. Källa: Ostkompaniet
Prästosten har anor från den tid då vi skulle betala tionde till kyrkan. I Småland användes den på 1700-talet som årlig betalning av skatten från bondgårdar långt före tillkomsten av de kommersiella mejerierna. Ordet prästost är numera ett registrerat varumärke som ägs av den ideella föreningen Ostfrämjandet.
Svenskarna har fördubblat sin ostkonsumtion sedan 1970-talet, enligt Livsmedelsverket.
Mögelbehandling
I dag används ibland antibiotikatypen natamycin (E 235), på ostarnas yta för att förhindra att de möglar, i stället för (eller tillsammans med) salt. Redan för 20 år sedan vållade ämnet stor debatt, inte minst på grund av oro för antibiotikaresistens. Ostbranschen har vid upprepade tillfällen lovat att natamycinet ska fasas ut.