Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Eget kok rena klippet

Den industriproducerade barngröten är upp till fem gånger så dyr som hemlagad. Det finns alltså mycket pengar att tjäna på att laga egen gröt. Men glöm inte att berika den med järn.

När små barn börjar äta – vanligtvis runt sex månader – blir gröt ofta tidigt en del av kosten. BVC rekommenderar järnberikad gröt.

- Den är en jättebra näringskälla för små barn och framför allt en viktig järnkälla från sex månaders ålder. Spädbarn och småbarn har ett stort järnbehov på grund av snabb tillväxt och små järndepåer. De kan ha svårt att komma upp i det rekommenderade behovet av järn om de inte får järnberikad gröt och/eller välling. Detta är anledningen till att dessa produkter rekommenderas, säger Julia Backlund, barndietist inom barnhälsovården i Borås/ Södra Älvsborg.

Men den är dyr. När vi i en matbutik jämförde industriproducerad havregröt med vanliga havregryn visade det sig att kilopriset var flera gånger högre – i vissa fall över fem gånger så högt – jämfört med vanliga havregryn.

Dyrast var Hipps ekologiska, kravmärkta milda havregröt som kostade 35,95 för 270 gram – ett kilopris på 133,12 kronor.

Det kan jämföras med Garants ekologiska havregryn för 22,59 kronor kilot.

Den som inte väljer ekologisk gröt kommer billigare undan. Men gröten är fortfarande betydligt dyrare jämfört med om du gör själv.

Nestlés milda havregröt kostade 35,95 kronor för 400 gram, eller 89,87 kr kilot. Sempers milda havregröt gick på 37,95 för 480 gram eller 79,05 kronor kilot.

Axa havregryn, å andra sidan, kostade bara 19,33 kronor kilot.

Med smak blir gröten lite dyrare. Nestlés havregröt med banan och mango kostade till exempel 43,95 för 480 gram eller 91,56 kr kilot.

Även om priserna varierar är alltså den industriproducerade gröten minst tre gånger så dyr som den hemmagjorda.

Att järnberika gröten själv är inte särskilt svårt. Man kan till exempel tillsätta tunnpaltbröd i vanlig hemlagad gröt. Tunnpaltbröd är ett slags bröd som är gjort på blod och finns i vanliga matbutiker. Det ökar järninnehållet betydligt.

- För väljer man att inte ge sitt barn industrins berikade gröt eller välling är det viktigt att se till att sitt barn får tillräckligt med järn från andra källor i maten, säger Julia Backlund.

Men hur kommer det sig då att barngröten är så dyr?

Marie Louise Elmgren, informationschef på Nestlé Sverige, säger att en anledning handlar om säkerhet och kontroll. Barnmatslagstiftningen är hårdare än den vanliga livsmedelslagstiftningen. Gränserna är striktare för till exempel halter av tungmetaller.

- Vi vill ha säkra produkter för barnen. Men då blir också priset högre.

Malin Westling, kommunikationschef på Semper, tycker det är fel att jämföra havregryn med grötpulver.

- Barngröt – precis som välling – är sammansatt för att passa ett barn i en bestämd ålder. Den är järnberikad och berikad med vitaminer och mineraler. Det är inte bara havregryn rakt upp och ner. Det är en helt annan produkt, den innehåller också mjölk, säger hon.

Fast som förälder jämför man ju ändå med priset på om man skulle ha gjort gröten själv. Är det berikningen som gör produkten dyrare?

– Du måste också tänka på att de råvaror som vi använder ska klara barnmatslagstiftningen. De flesta produkter du köper i en vanlig butik klarar inte de kraven.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.