E-nummer i mat – så vet du vilka som kan vara farliga

Bara godkända tillsatser får användas i livsmedel och reglerna för E-nummer är stränga. Alla tillsatser får dock inte användas i all typ av mat och det handlar om bestämda doser. Efsa, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, tar fram vetenskapliga underlag om tillsatser och EU-kommissionen reglerar och reviderar kontinuerligt listan.

Sara Gunnare är toxikolog på svenska Livsmedelsverket och förklarar EU:s strikta kontroll av tillsatserna:

– Det finns en förordning som i detalj reglerar hur tillsatser får användas. Där framgår det vilka tillsatser som är godkända till vilka livsmedel och under vilka villkor de får användas.

När det finns mer forskning och undersökningar görs nya utvärderingar.

Efsa utvärderar alltså tillsatserna innan de godkänns av EU-kommissionen och håller just nu på med att se över dem som är genomgångna före 2009.

– En utvärdering bygger alltid på de studier som finns tillgängliga och när det finns mer forskning och undersökningar görs nya utvärderingar, och det kan då komma nya regler för tillsatserna, för att det ska vara säkert för konsumenten, förklarar Sara Gunnare.

Hon nämner ett beslut som bevis för detta: EU tog nyligen bort godkännandet för tillsatsen och färgämnet titandioxid (E 171) i mat.

Orsaken är att titandioxid inte längre anses säker att använda som tillsats i mat.

Det vita färgämnet har fått vara kvar under en övergångsperiod till augusti 2022 och kan möjligen fortfarande hittas i produkter i handeln om minsta hållbarhetstid inte passerats eller sista förbrukningsdag inte är utgången.

Titandioxid utvinns ur titanhaltiga mineraler och har bland annat använts i tuggummi, godis, bakverk, soppor, såser och glass. Hälsoriskerna med E 171 har debatterats, då det delvis består av nanopartiklar, som i sin tur misstänktes kunna penetrera kroppens organ och celler och enligt viss forskning även skada dessa.

– Efsa gjorde en utvärdering på grund av nya data och sedan togs ett beslut om att den inte skulle få vara kvar. Detta är också något som visar att systemet fungerar, säger Sara Gunnare.

Hållbarhet, konsistens och färg

Tillsatser är bland annat ämnen som ökar hållbarheten, exempelvis för att bröd inte ska mögla, de ändrar konsistens och färg och ska höja smaken. E:et betyder att reglerna för användning av ämnena är desamma i hela EU, och numret berättar vilken kategori som ämnet tillhör.

• Ändra kulören: Färgämnen börjar på en etta.

• Förhindra mögelbildning: Konserveringsmedel börjar på en tvåa .

• Förhindra oxidation: Antioxidationsmedel börjar på en trea.

• Ändra munkänslan: Alla E-nummer som börjar på en fyra är emulgerings-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel samt några sötningsmedel.

• Göra sötare utan socker: Alla E-nummer som börjar på en nia är sötningsmedel.

• Övriga tillsatser: Kan inledas med ett, fyra, fem, sex, nio, elva, tolv, fjorton (enbart stärkelse) och femton.

Cirka 300 livsmedelstillsatser är tillåtna och de måste deklareras på förpackningen. Tillverkaren kan välja mellan att ange E-numret eller skriva ut ämnets namn. Så ibland kan det stå citronsyra, ibland E 330 för just det antioxidationsmedlet.

Azofärger kan ha effekt på barns koncentration

Azofärger har varit omdiskuterade och livsmedel som innehåller vissa av dem ska förses med varningstexten: "Kan ha en negativ effekt på barns beteende och koncentration", även om detta inte anses vetenskapligt bevisat av Efsa, skriver Livsmedelsverket på sin hemsida. Däremot skriver den svenska myndigheten att vissa azofärgämnen ”kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner hos en del personer”. Och att: ”De som drabbas är i huvudsak de som redan har någon form av allergi. Vanliga symtom är hudutslag, som oftast är lindriga. Andra symtom som astma, nässelfeber och eksem har också rapporterats.”

Livsmedel som innehåller minst någon av fem azofärger, samt ytterligare ett syntetiskt färgämne, måste ha den särskilda varningstexten: E 102, E 110, E 122, E 124, E 129 och även E 104.

Anledningen till märkningskraven är en studie från Storbritannien som pekar på att ämnena just kan ge barn koncentrationssvårigheter.

Ingen vetenskapligt fastställd orsak till reaktioner på citronsyra

Citronsyra har också varit ett omdebatterat ämne bland konsumenter.

Den framställs genom fermentering och används som antioxidationsmedel. Ett antioxidationsmedel tillsätts i mat för att hindra fett från att härskna och fruktbaserade produkter från att missfärgas, oxidera. Antioxidationsmedel gör också att lättförstörbara vitaminer, till exempel vitamin A, D, E och B2 bevaras bättre.

Det finns människor som reagerat på den industriellt framställda varianten utan att man vetenskapligt kunna fastställa orsaken till det. Enligt Livsmedelsverket kan reaktionerna inte handla om allergi eftersom det utlöses av proteiner och citronsyra inte innehåller protein.

– Livsmedelsverket har inga råd om att undvika citronsyra, konstaterar toxikolog Sara Gunnare.

Misstanken har varit att det handlar om toxiner, men det har ifrågasatts i en rapport om tillsatser, som Swedish Nutrition Foundation tog fram på initiativ av Svensk Dagligvaruhandel (2015). I rapporten slås fast att det saknas grund för antaganden om att tillsatt citronsyra orsakar allergi på grund av medföljande toxiner.

Citronsyra finns också naturligt i människokroppen och förstås i citrusfrukter.

Nitrit och nitrat i kött har konserverande effekt

I konventionell julskinka, bacon och charkprodukter kan konserveringsmedlen E 249, E 250, E 251 och E 252 tillsättas, nitrit och nitrat.

Samtliga fyra E-nummer får inte användas i kravmärkta julskinkor, korvar eller charkprodukter. E 249 och E 251 är även förbjudna i EU-ekologiska livsmedel.

Livsmedelsindustrin använder exempelvis nitrit för att förlänga hållbarheten och för att hindra tillväxt av jordbakterien Clostridium botulinum som kan orsaka allvarlig förgiftning. Tillsatsen ger också livsmedlet en röd eller rosa färg.

Men det finns också nitrit och nitrat naturligt i gröna bladväxter som till exempel spenat, sallad och ruccola.

Nitrit och nitrat kan tillsammans med andra ämnen bilda så kallade nitrosaminer i kroppen som i sin tur kan öka risken för cancer på flera organ.

– Efsa bedömer att den mängd nitrosaminer vi får i oss kan innebära en större hälsofara än man trodde tidigare, säger Sara Gunnare på Livsmedelsverket.

Nitrat och nitrit utvärderades redan tidigare av Efsa, 2017. Enligt Efsas utvärdering skulle det totala intaget av nitrat och nitrit från livsmedelstillsatser och grönsaker kunna vara för högt. EU-kommissionen tar in synpunkter från medlemsländerna för att avgöra om användningen av dessa tillsatser behöver begränsas i våra livsmedel.

Enligt Äkta vara Sverige som verkar för färre tillsatser har förslaget dragit ut på tiden på grund av invändningar från livsmedelsbranschen.

– Trots riskerna med nitritanvändning kämpar livsmedelsproducenterna emot sänkta nivåer, är det inte anmärkningsvärt? undrar Björn Bernhardson, verksamhetsledare hos organisationen.

”Det vi inte ser är det vi är rädda för”

Ingrid Larsson är dietist och näringsfysiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset. I jobbet möter hon patienter som har obesitas, fetma, en av våra välfärdssjukdomar. Hennes korta råd:

– Om vi vill få i oss mindre tillsatsämnen kan vi börja med att äta mindre av godis och dricka mindre läsk.

Varför, tror du, kan konsumenter i allmänhet vara inriktade på att äta mat med färre E-nummer?

– Det finns en generell tes att det vi inte ser är det vi är rädda för, att det kan vara potentiellt farligt, medan det vi ser inte uppfattas som lika farligt för oss.

Som exempel nämner hon stora chipspåsar och stora godispåsar som finns i vår vardag, i butikerna och hemma.

Utöver detta finns en känslomässig och psykologisk men också kunskapsmässig aspekt:

–Det är att vi inte förstår varför vi har dessa ämnen i vår mat och inte heller varför det är mer av dem nu än i början av 1900-talet.

För mat producerad inom EU kan vi i stora drag lita på att livsmedelsföretagen försöker hålla nere antalet tillsatsämnen.

Hon förklarar sammanfattningsvis att ökningen handlar om vår moderna livsstil och att maten ska vara tillgänglig hela tiden, närsomhelst på dygnet, och i hemmet.

– Till hjälp har vi kyl och frys och allt vill vi ha hållbart. En burk sylt ska inte vara möglig någon vecka efter att vi har öppnat den och därför tillsätts konserveringsmedel, och det är i stort sett samma medel som mormor använde när hon syltade.

Eller när vi nu gör det själva hemma.

– Och ska vi fortsätta att vara friska av den mat vi handlar krävs att det finns ämnen i den som gör den hållbar och säker.

Färgämnen fyller också en funktion.

– Utseendet är så otroligt viktigt för oss för att vi ska vilja äta det, säger Ingrid Larsson.

Hur ska vi som konsumenter då se på E-nummer i mat?

– För mat producerad inom EU kan vi i stora drag lita på att livsmedelsföretagen försöker hålla nere antalet tillsatsämnen.

Det som håller i rumstemperatur i affären och hemma i skafferiet, som soppa på påse och pulvervaniljsås, måste innehålla tillsatsämnen, inte bara för konsistensens skull, utan också för att vara säkra.

– Men om vi handlar från mejerikylarna, då kan vi förvänta oss färre tillsatser.

Hur ska vi då göra ett sundare val?

– I stället för att vara rädda för det vi inte ser ska man leta efter om livsmedlen innehåller mycket socker, salt, mycket mättat fett, mycket kalorier och få andra näringsämnen. Ha fokus på det som är synligt, som stora chipspåsar och stora godispåsar. Det är den så kallade utrymmesmaten, som vi egentligen bara ska äta på lördagen, och i mindre mängder än i dag, säger Ingrid Larsson.

LÄS MER:”Vinnare” av Årets matbluff 2022 är utsedd

LÄS MER:Olika pris på hyllkanten och i kassan – detta gäller

TEXT

Lena Strömberg

lena.stromberg@gp.se

BILD

Mia Höglund