Svenskarna älskar salt. Varje dag äter vi upp till tre gånger mer salt än de 3 gram för kvinnor och 5 gram för män som föreslås som maximal dagsdos i det förslag till nya nordiska näringsrekommendationer som just nu är ute på remiss.
Att det finns salt i chips blir ingen förvånad över. Men det döljer sig också mängder av salt i varor där vi inte alls anar det. Det visar GP Konsuments undersökning (se bilder).
Många är medvetna om att digestivekex innehåller både fett och socker. Men kanske inte att de innehåller mer salt än chips.
–Så fort industrin är framme tenderar det att bli mycket salt. Ofta är det så att man inte kan försvara sig mot saltet i kosten, det smyger sig in överallt, menar Mattias Aurell, professor emeritus i njurmedicin vid Göteborgs universitet och en av de främsta förespråkarna för minskat saltätande i Sverige.
Varför är det så farligt att äta för mycket salt?
–Den stora effekten är att ett överskott av salt tenderar att höja blodtrycket som i sin tur sliter på kärlsystemet och ger stroke och hjärtinfarkter.
Enligt Mattias Aurell har beräkningar visat att halverat salt i kosten kan förhindra att flera tusen svenskar årligen dör i förtid i hjärt-kärlsjukdomar och stroke.
–Som ett resultat av decenniers ökade saltintag kan vi i dag se att över en fjärdedel av den svenska befolkningen har förhöjt blodtryck, ofta utan att veta om det eftersom det är så symptomfritt.
Saltet är inte enbart farligt, det behövs för vår överlevnad och för att hålla kroppsvätskorna i balans, men enligt Mattias Aurell räcker det med 1 gram per dag.
Samtidigt har saltkonsumtionen i Sverige dubblerats sedan 60-talet. Varför?
–Jag brukar framhålla två saker. Dels att vi äter mycket mer hel- och halvfabrikat, dels att vi äter väldigt mycket utanför hemmet. Varje vardag serveras sex miljoner måltider i Sverige utanför hemmet. Hälften av de måltiderna är i offentlig regi, till exempel skolmat. Den här lunchmaten är ofta väldigt salt, säger professor Aurell.
Även när vi själva lagar mat använder vi salt. På de flesta pastaförpackningar står instruktionen att koka pastan i vatten med salt. Hur mycket av det saltet följer med?
–Det beror ju naturligtvis lite grand på varan. Pastan tar ju upp vattnet, det är den som gör pastan mjuk, och då är det klart att saltet följer med. Potatis däremot blir ju mjuk av värme och tar antagligen inte upp lika mycket.
Och hur är det med flingsaltet som vi lärt oss att strö på maten?
–Flingsalt är salt men i vackra kristaller. Ett för rikligt strösslande på maten ökar förstås intaget och lägger sten på börda. Det är också negativt eftersom det ger signalen att salt är gott, bra och ofarligt! Men 75 till 80 procent av saltet vi får i oss kommer från industrimaten, och resten från eget saltande och lite grand från råvaror, säger Mattias Aurell.
Hittills har svenskarna inte visat jättestort intresse för att minska saltet. En undersökning visar att endast en procent av konsumenterna oroar sig för saltet. Samtidigt är få beredda att minska på smaken av salt.
Salt används i livsmedel av flera olika anledningar, förutom smak även för att ge hållbarhet och struktur. Vissa bakterier anses också växa mycket snabbt vid minskad salthalt, vilket kan öka behovet av tillsatser.
Vilket råd vill du ge till den som vill minska sitt saltintag?
–Titta på brödet. Det är det enda livsmedel som alla äter, varje dag året om. Där finns det mycket salt, läs på förpackningen. Och charkprodukter är en stor källa till salt.
Vissa människor har lågt blodtryck, kan de äta hur mycket salt som helst?
–Personer som känner av sitt låga blodtryck kan gärna bättra på det med extra salt. Det är inte farligt att ha lågt blodtryck i och för sig, snarast tvärtom, men symptomen kan vara besvärliga. Men salt i överskott har också några andra effekter som inte är så gynnsamma. Det är associerat till cancer i magtarmkanalen och folksjukdomen benskörhet men det är inte alls lika välstuderat som blodtryckseffekten, säger Mattias Aurell.
Han menar att det inte är någon risk för jodbrist om vi drar ner på saltet, så länge vi äter salt med tillsatt jod i de rekommenderade mängderna.
Att minska saltintaget i världen står på Världshälsoorganisationen WHO:s prioriteringslista och beräknas vara lika kostnadseffektivt för samhällsekonomin som att minska rökningen. I Sverige har nyckelhålsmärkningen använts för att minska salt i livsmedel.
Själv saltar Mattias Aurell inte på maten.
–Nej, jag äter inte särskilt mycket salt och saltar aldrig potatisen.
Fakta
Finland föregångsland
Finland brukar nämnas som föregångland när det gäller att minska på saltet.
1970 åt finländarna i genomsnitt 14 gram salt per dag, i dag 7 till 8 gram. Förändringen kom 1990 när Finland införde en lag som innebär att livsmedel som innehåller en viss mängd salt måste märkas med ”hög salthalt”.
Resultatet av arbetet i Finland är att medellivslängden ökat med 6 till 7 år och att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt.
Källa: Helsingfors universitet
bildtext
Fakta
Så mycket salt äter vi
Svenskarna äter betydligt mer salt än rekommenderat, 10 till 12 gram per person och dag, jämfört med den dagliga maxdos på 6 gram salt för kvinnor och 7 gram för män som Livsmedelverket i dag förespråkar.
I det förslag till nya nordiska näringsrekommendationer som just nu är ute på remiss föreslås en ytterligare sänkning: 3 respektive 5 gram salt som maximal dagsdos.
60–70 procent av allt salt vi får i oss kommer från färdiga livsmedel som charkprodukter, bröd, matfett, ost och färdigmat.
Källa: Livsmedelsverket
Fakta
Mycket eller lite?
Mycket är 0,5 gram natrium (1,25 gram salt) eller mer per 100 gram mat.
Måttligt är mellan 0,1 och 0,5 gram natrium (0,25 och 1,25 gram salt) per 100 gram mat.
Lite är 0,1 gram natrium (0,25 gram salt) eller mindre per 100 gram mat.
Om du äter en färdigrätt som väger 500 gram, och som innehåller 0,5 gram natrium per 100 gram, får du alltså i dig 2,5 gram natrium. Källa: Livsmedelsverket
Fakta
Salt i lunchmaten
För mycket salt har varit ett återkommande tema när GP Konsument låtit analysera mat de senaste åren. Senast analyserades åtta olika lunchrätter med kött, inköpta vid stora arbetsplatser runt omkring Göteborg.
Bara två av rätterna fick godkänt för saltinnehållet med 2,5 gram salt per portion. Värst var en lasagne inköpt på Restaurang Gastronomen på Östra sjukhuset med 5,1 gram salt.
Fakta
Innehåller också salt
Många produkter som vi snarare uppfattar som söta innehåller också salt i mindre mängder. I GP Konsuments undersökning hittades bland annat följande:
Drickyoghurt (Arla): 0,1 gram salt per 100 gram.
Bilar original (Ahlgrens): 0,1 gram
Noblesse original crisp (Marabou): 0,25 gram.
Sockerkaksmix (Ica): 0,38 gram
Kungs Oscars pepparkakor (Göteborgskex): 1,25 gram.
Ballerinakex (Göteborgskex): 0,75 gram.
