Råd & rön har testat 14 yogamattor, både i laboratorium och med testpanel. Mattan på bilden ingår inte i testet (arkivbild).
Råd & rön har testat 14 yogamattor, både i laboratorium och med testpanel. Mattan på bilden ingår inte i testet (arkivbild). Bild: Jari Välitalo

Cancerframkallande ämnen i flera yogamattor

Konsumenttidningen Råd & rön har testat 14 yogamattor utifrån hur de är att använda och vad de innehåller. En del innehöll cancerframkallande ämnen, visade laboratorieanalysen.

ANNONS
|

Yinyoga, vinyasa, hatha, kundalini, satyananda, bikram och alla andra yogaformer. Varje form kräver olika saker av en matta: att den ska vara mjuk, slitstark eller ge bra grepp.

Yogan har sedan länge gjort entré också på de svenska gymmen och blivit ett vanligt inslag i träningen. På gymmen finns yogamattor att låna men en del utövare väljer att ta med sin egen. Oavsett vill man att den både ska vara bekväm och bidra till hälsa – inte tvärtom.

Nu visar Råd & röns test av 14 vanliga yogamattor att flera innehåller hormonstörande och cancerframkallande ämnen, samt mjukgörande ftalater. Fast, den bästa mattan är både skön och säker, visar testet som utförts både i laboratorium och av en testpanel.

ANNONS

Av de testade yogamattorna var elva av plast, och tre av naturgummi. Den generella slutsatsen är att undvika de billigaste produkterna, men att det inte är nödvändigt att investera i den dyraste mattan enligt testkriterierna. För det är stor prisskillnad.

Vinnaren blev Casall Grip & Cushion III för 600-999 kronor. Testpanelens kommentarer: ”Ligger bra på golvet och är mjuk och skön med bra grepp. En riktigt bra yogamatta.”

Sämst i test blev Killberry (Harald Nyborg) yogamatta för 70 kronor. Dyraste mattan kom först på fjärde plats.

Hormonstörande ftalater

Testet visar att det kan finnas hormonstörande ftalater, andra mjukgörare, cancerframkallande polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och flamskyddsmedel i yogamattor av plast.

Ingen av mattorna innehöll de åtta PAH:er som det finns gränsvärden för i yogamattor.

I några mattor, bland andra testvinnaren, hittade Råd & rön dock andra PAH:er. I de flesta fall var halterna låga, men i Manduka Prolite och mattan från Kilberrys hittades PAH:n naftalen i höga halter, enligt testresultatet. Det finns inga svenska gränsvärden för det ämnet, utan Råd & rön har använt de tyska riktlinjerna och då ligger Mandukas matta nära och Kilberrys över dessa.

Naturgummimattor kan innehålla nitroserbara ämnen. Nitroserbara ämnen bildas under produktionen av naturgummi och kan omvandlas till nitrosaminer i kroppen, och dessa klassas som cancerframkallande.

ANNONS

I Manduka Eko hittade Råd & rön högst halter av nitroserbara ämnen. Det saknas gränsvärde för nitroserbara ämnen, men det finns för miljömärkta textilier och ligger på fem milligram per kilo, vilket testet använt sig av. Mandukas Ekomatta innehåller långt över det.

I sammanställningen har några yogamattor fått avdrag i det samlade betyget för att de innehöll oönskade kemikalier.

Yogamattor ska klara svettiga fötter

I laboratoriet har Råd & rön också testat hur mycket slitage mattorna tål, hur bra grepp de ger när fötterna blivit svettiga och hur sköna de är med tanke på dämpning.

En del yogavarianter, som bikram, utövas i hög värme för att efterlikna värmen i yogans hemland Indien. Passen blir då rejält svettiga och för att testa hur mattorna klarar transpiration och annan fukt har Råd & rön mätt hur mycket vatten mattorna suger upp. Den matta som suger upp mycket vatten tar lång tid att torka och kan lämna fula permanenta fläckar efter sig, visade testet, detta hände med Decathlons matta Kimjaly Grip+.

LÄS MER:Spår av ogräsmedel i vin – alla klarade gränsvärden

LÄS MER:Så förändrade pandemin våra shoppingvanor

Missa inte det senaste från GP Konsument!

Nu kan du få alla konsumentnyheter, tester, guider och jämförelser som en notis direkt till din mobil eller läsplatta genom att klicka på följ-knappen vid taggen Konsument. Läser du via appen hittar du den under artikeln och på sajten överst till höger om artikeln.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS