Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Barnvakt - elektronisk 06

Elektroniska barnvakter blir allt populärare. Och bättre. Men det finns en baksida. Ju bättre prestanda desto högre risk för strålning. Det visar en laboratorieundersökning som GP gjort.

Sola i trädgården eller greja i källaren samtidigt som babyn ligger och sover i barnrummet. Så marknadsförs elektroniska babylarm till stressade barnföräldrar.
Allt fler föräldrar köper. Men hur bra är barnvakterna egentligen? Håller de vad de lovar och är de lätta att använda?
GP lät Testfakta.se laboratorieundersöka nio olika modeller för att få svaren.
Till att börja med undersöktes vilka sändningseffekter de olika barnvakterna använder för att få en uppfattning om skillnader i strålning.
Undersökningen visar på stora skillnader i sändningseffekt mellan de olika babylarmen.
Hur farlig är strålningen?
- Det är så kallad icke-joniserad strålning av samma typ som i exempelvis mobiltelefoner. Några kända, vetenskapligt bevisade, hälsorisker finns inte. Men man ska ändå vara försiktig, säger Jimmy Trulsson, strålskyddsinspektör på SSI, Statens strålskyddsinspektion.
Försiktig, på vilket sätt?
- Strålningen avtar väldigt snabbt. Bara genom att ha en handsfree på en mobiltelefon minskar strålningen med 85 procent. Så SSI brukar säga att man ändå ska vidta försiktighetsåtgärder. Ett bra sätt här är ju att placera barnvakten en meter från barnet.
Förutom strålningen så testades de elektroniska barnvakterna i fyra olika delmoment:
Användning. Är vakten svår att använda när man väl fått igång den?
Räckvidd. Samtliga modeller testades på åtta olika avstånd.
Radiostörning. Är den känslig om andra radiosändare är igång samtidigt.
Mikrofonkänslighet. Här mättes hur många decibel som krävs för att få igång barnvakten och om mikrofonerna tar upp mycket bakgrundsljud.
Priserna på de testade barnvakterna varierade från runt 1500 kronor, Philips SKM, till 249 kronor, för den billigaste från Clas Ohlson.
Den billigaste var också sämst i testet. Framförallt hade den mycket kort räckvidd. I endast en av de åtta olika miljöerna fungerade den perfekt. Längre bort än 30 meter och hördes ingenting.
- Men till skillnad från många andra i testen så lovar inte Clas Ohlson så mycket. I broschyren garderar man sig. Det står att den inte räcker mer än 30-50 meter medan många andra lovar 300 meter, säger Ronny Lövstrand, testansvarig på SP, Sveriges Provnings- och forskningsinstitut som gjorde testet.
Bäst då?
Det var en hård kamp mellan Topcom och Doro. Men Topcom hade aningen känsligare mikrofon. Dessutom var den mer än 200 kronor billigare.
Testet visade också att:
* Clas Ohlson och Mark stördes mycket av mobiltelefoner.
* Det saknades kontaktindikator på Cobra, Clas Ohlson och Mark. Utan indikator ser man inte om den del som ligger vid babyn har kontakt med föräldradelen.
* Topcom, Cobra och Doro hade mycket bra räckvidd men också hög sändningseffekt.
* Philips, 7489NC, var den enda med så kallat dect-system. Den har lägre sändningseffekt, men till skillnad från alla andra modeller är den ständigt aktiv. Övriga sänder bara när barnet skriker, medan Philipsmodellen sänder hela tiden, om än inte lika intensivt.
* Batteriladdarna på Padwico och Cobra var svåra att få igång.
Elektroniska barnvakter, babylarm, babycall eller vad man nu väljer att kalla dem är en större produkt i USA och på kontinenten än i Sverige. Men försäljningen ökar.
Håller de elektroniska barnvakterna måttet?
- Ja, egentligen var ingen riktigt dålig. Den som skiljer sig är Cobra. Det är mer av en walkie-talkie. Den sänder i 10-15 sekunder sedan är det ett lika långt avbrott, säger Ronny Lövstrand.
Behöver man verkligen köpa en?
- Jag använde aldrig någon. Men det är klart att det kan vara bekvämt om barnet ligger i vagnen på altanen och man har stängt fönstret. Men man måste vara medveten om att man aldrig kan lita på dem helt utan att det är ett komplement.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.