Pannkakor, fiskpinnar, köttbullar och falukorv. Oavsett hur höga ambitioner man har, brukar de flesta småbarnsföräldrar hamna i en loop av några få klassiska vardagsrätter. Särskilt om barnen själva får vara med och bestämma. Så frågan är hur pass dåligt samvete man ska ha. Testfakta bad barndietisten Sara Ask titta närmare på innehållet i sju populära måltider. Jämförelsen är gjord utifrån rekommenderat dagligt intag för en 4-åring.
- Man behöver absolut inte få panik. Innehållet i de här rätterna är helt okej. Det man behöver komplettera med är D-vitamin, via till exempel lätt- och mellanmjölk. Magrare mjölk är berikad med d-vitamin till skillnad från standardmjölk.
- Servera också riktig fisk ett par gånger i veckan så att barnet får i sig mer d-vitamin och omega 3. Fiskpinnarna utlovar Omega 3, men det är väldigt lite det handlar om, säger hon.
Även om ingen rätt är direkt usel näringsmässigt, så skiljer det ändå en del. Fiskpinnar, falukorv och falafel ger mindre näring än övriga rätter. Men så länge barnen äter bra måltider i övrigt är det här inget problem, enligt Sara Ask. När det gäller korven kan man också välja produkter med hög kötthalt för ett bättre näringsinnehåll.
Den stora överraskningen är pannkakor. Äggen och mjölken ger ett bra tillskott av protein, d-vitamin, kalcium och många andra näringsämnen.
- Det är lite kul att just pannkakor sticker ut positivt. Negativt är om det blir stora mängder sylt och att rätten ger snabb energi, men inte mättar så bra. Barn som riskerar att bli överviktiga bör därför inte äta sig mätta på pannkakor alltför ofta, säger Sara Ask.
Mest socker får man via blodpuddingen, så länge man inte väljer en sockerfri variant. Men även med socker rekommenderar Sara Ask att denna rätt dukas fram med jämna mellanrum. Blodpudding är framförallt en fantastisk källa till järn som är viktigt för tillväxten och utvecklingen hos små barn.
- Maträdslan hos barn brukar pika mellan två och fem år, men de flesta kan tänka sig lite blodpudding.
Just den utbredda matfobin i den här åldern är en anledning till att låta barnen få vara med och bestämma matsedeln till viss del, enligt Sara Ask. Att samma rätter dukas fram vecka efter vecka innebär en trygghet. Samtidigt måste man som förälder våga utmana och hjälpa barnet att utveckla sitt smaksinne.
- Tänk gärna ”varannan barnens” och servera andra rätter däremellan. Så länge barnet är friskt gör det inget att det bara äter en makaron en kväll. Man kan ju alltid ge dem en kvällsmacka före sängdags.
En omdiskuterad krydda som ingår i de flesta av rätterna är salt. Salthalten finns dock inte med jämförelsen eftersom den är beroende av hur mycket salt man själv använder i matlagningen. Dessutom skiljer sig halten åt mellan olika halvfabrikat.
- Salta med förnuft, använd joderat salt och välj fabrikat med lägre salthalt, säger Sara Ask.
I jämförelsen har vi inkluderat morotsstavar, men inga andra grönsaker. Ett barn behöver få i sig cirka 400 gram frukt och grönt per dag. Sara Ask tipsar att man ställer fram flera skålar med grönsaker i olika färger till middagen.
- Det är både roligt och bra att äta färgglatt. Olika färger ger olika antioxidanter som har olika effekt på kroppen. Ställ gärna fram små skålar med ärtor, majs, paprika, kokt broccoli eller blomkål.
Även drycken är viktig för näringsinnehållet. Och ska man följa rekommendationerna för sockerintag är det endast mjölk eller vatten som gäller till vardags. Livsmedelsverket förordar fem deciliter mejeriprodukter om dagen.
- Alla barn gillar inte att dricka mjölk, men då kan man ge dem en yoghurt till frukost, koka gröten på mjölk och servera ost på smörgåsen.
Testfakta har jämfört näringsinnehållet i sju populära vardagsrätter, inklusive morotsstavar. Rätternas näringsinnehåll är taget från Livsmedelsverkets näringslivsdatabas. I jämförelsen har vi använt halvfabrikat med normal kötthalt och pannkakor gjorda på vanligt vetemjöl.
Barndietisten Sara Ask har plockat ut de viktigaste näringsämnena och räknat ut hur mycket en portion av varje rätt ger och jämfört detta med det rekommenderade dagliga intaget för en 4-åring. Portionsstorlekarna grundar sig på Livsmedelsverkets undersökningar av hur mycket en 4-åring äter i snitt av varje rätt.
Salt ingår inte i undersökningen eftersom det beror på hur mycket salt man själv tillsätter i matlagningen och vilket matfett man använder. Dessutom skiljer sig salthalten åt mellan olika halvfabrikat.
