En dag med klarblå himmel och plötsligt fylls parker och badstränder av naken hud.
–Jag brukar kalla det för kosläppet. Det är härligt att se, men samtidigt är risken större att vi bränner oss när vi inte fått så mycket sol tidigare, säger John Paoli, överläkare och docent vid hudkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Barn är särskilt utsatta eftersom deras hud är tunnare och saknar de reparationssystem som vuxna har. Solbränna i tidig ålder har en tydlig koppling till flera cancerformer senare i livet där malignt melanom är den allvarligaste.
–Små barn ska i första hand skyddas med kläder och smörjas in med solkräm på de kroppsdelar som inte täcks, säger John Paoli.
Testfaktas test, som gjorts på uppdrag av oss, visar att alla undersökta produkter ger ett bra skydd mot solens farliga strålar. Solkrämernas UV-skydd har testats direkt efter insmörjning, efter en tid i solen och efter bad.
Vissa av krämerna påverkas knappt alls av sol och bad, medan andra försämras snabbare och är inte lika vattentåliga. Men även den sämsta krämen i testet har ett tillräckligt skydd efter tre timmars sol och bad. Exempelvis skyddar den bättre än den vita t-shirt som används som referens.
Mer info: Se hela testet här
–Det är väldigt positiva resultat. Samtidigt gäller det att man verkligen krämar in barnen ordentligt och inte missar några ställen. Öronen är till exempel vanligt att man glömmer bort, säger John Paoli.
Däremot visar Testfaktas genomgång att flera produkter innehåller ämnen som kan orsaka allergier. Lina Hagvall, kemist och specialist på allergena ämnen vid hudkliniken på Sahlgrenska, har gått igenom ingredienserna.
–Det är framförallt ett par av UV-filtren som är problematiska. Däremot verkar tillverkarna ha tänkt om konserveringsmedlen och det är positivt att bara en produkt innehåller parfym, säger hon.
På Sahlgrenskas hudklinik får man in relativt få patienter med kontaktallergi mot solkräm.
–Men det betyder inte att det inte förekommer. Min uppfattning, vilket även finns bekräftat i studier, är att många struntar i att uppsöka läkare efter att ha reagerat på solkräm och det är ett problem, säger hon.
UV-filtren i solkräm är även omdebatterade av andra orsaker. Flera av dem är dåliga ur miljösynpunkt och det fysikaliska filtret titandioxid har klassats som möjlig carcinogen av det internationella cancerforskningsinstitutet IARC. Men att det skulle vara bevisat att ämnet är farligt i solkräm avfärdas bestämt av John Paoli.
–Men är man orolig för innehållet tycker jag man ska använda kläder i högre utsträckning vilket jag rekommenderar. Själv använder jag surfartröja på stranden.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut har testat åtta solkrämers förmåga att fånga upp och släppa igenom UV-strålning på uppdrag av oss och Testfakta. Alla produkter vänder sig till barn och har en deklarerad solskyddsfaktor på 50 eller 50+.
Produkternas skydd mot UVA och UVB har testats direkt efter insmörjning, efter tre timmar i solen och efter tre timmars bad.
Testet är strikt fysikaliskt, vilket innebär att eventuell samverkan mellan hud och solskyddsmedel helt har förbisetts i undersökningen.
Ämnen i krämerna
Butyl methoxydibenzoylmethane: Kemiskt UV-filter som kan orsaka kontaktallergi. Finns i solkrämerna från Nivea, Eucerin, Garnier, Vichy och La Roche-Posay.
Octocrylene: Kemiskt UV-filter som kan orsaka kontaktallergi. Diskuteras även mycket av miljöskäl. Har fasats ut av många tillverkare. Finns i solkrämerna från Nivea och Eucerin.
Titanium dioxid (sv. titandioxid): Fysikaliskt UV-filter i nanoform, vilket i sig väcker debatt. IARC har klassat ämnet som möjlig carcinogen, men det gäller bara vid inandning av större mängder damm. Det diskuteras dock för närvarande hur reglerna för titandioxid i sprayprodukter ska se ut. Finns i solkrämerna från Apoteket och La Roche-Posay.
Triethanolamine: PH-justerande ämne som under extrema förhållanden och i kombination med vissa ämnen kan bilda cancerogena nitrosaminer. Men ämnet utgör ingen risk i den här typen av produkter, enligt Läkemedelsverket. Finns i solkrämerna Vichy och La Roche-Posay.
Källor: Lina Hagvall, kemist vid hudkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, Tomas Byström, utredare på Läkemedelsverket.
