Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Apparna som vill bli din plånbok

Många vill slippa kontanter. Men hur många betalappar för mobilen behöver vi egentligen? Konsumentredaktionen guidar dig i betaldjungeln.

De flesta svenskar tar numera upp kredit- eller betalkortet när de handlar. Men allt fler halar i stället fram telefonen och använder någon av de digitala betaltjänster som vuxit fram de senaste åren.

- Det är uppenbart att utvecklingen går mot allt mer betalning i mobilen, säger Pamela Davidsson som är statistikspecialist på internetstiftelsen IIS.

Redan i dag använder en majoritet mobilappen Swish när de ska betala skulder till vänner och bekanta. Men i andra sammanhang är det äldre metoder som gäller.
- Hyra och räkningar betalar de alla flesta via giro eller internetbank. Vid torghandel och loppmarknader använder de flesta kontanter. På restaurang är det mer än 80 procent kort. 
 

Och i den vanliga mataffären?
- Vid butiksköp över hundra kronor är det 91 procent som betalar med kort, säger Pamela Davidsson.

Hon hämtar sina uppgifter från en mätning som IIS genomför i samarbete med bland annat Bankgirot. Denna visar också att förtroendet för betalappar har ökat kraftigt de senaste åren, att unga kvinnor är de flitigaste användarna och att många tror att mobilen är den vanligaste betalvägen om tio år.

Vilda Västern

Frågan är vilken variant en vanlig kund ska välja. Just nu är det något av Vilda Västern i branschen. 
Swish är, som sagt, en succé för privata transaktioner men har tvingats stänga funktionen för e-handel på grund av tekniska problem. Qliro och Seqr vill hantera våra inköp, liksom Beamwallet som just nu lanseras med gatureklam i Göteborg. Wywallet, Betalo och Masterpass kämpar på utan större framgång. Svenska Payair blev en flopp, liksom Swedbanks betaltjänst Bart.

I bakgrunden lurar de internationella teknikjättarna med sina egna lösningar: Apple pay, Android pay, Samsung pay. Till och med Facebook har haft en egen betalfunktion, Facebook credits, som dock lades ner för några år sedan.

Hur många metoder behöver vi?
- Det kan man undra. Jag vet inte. Som konsument vill man ha en bra lösning som fungerar på alla ställen, svarar Pamela Davidsson.
Vad är en bra betaltjänst?
- Den är snabb, säker och ändamålsenlig. En del tycker att pengarna ska skickas med detsamma, andra föredrar kort för då betalar man inte förrän om 30 dagar.
Varför blir vissa metoder populära och andra inte?
- Det är en blandning av hur enkla de är och om det kostar något att använda dem.  Swish är väldigt enkelt. Wywallet var alldeles för krångligt, jag lyckades inte ens registrera mig, säger Davidsson.

Risker i framtiden

Hur säkra är då de nya tjänsterna? Fredrik Nordquist, jurist på Konsumenternas bank- och finansbyrå, anser inte att det finns skäl till oro.
- Fördelen med Swish är att det är smidigt och fortfarande kostnadsfritt. Vi har inte fått några direkta klagomål eller varningssignaler. Var försiktig när du betalar och kolla att numret är korrekt. Riskerna är större med kontanter, tappar du dem är de borta. säger han.

Men läget kan förändras i framtiden, påpekar Anne-Marie Eklund Löwinder, säkerhetschef vid IIS.
- Hotbilden växer med volymen. Något som alla använder är attraktivt att angripa. En uppenbar risk är att telefoner smittas med skadlig kod som fångar känslig information som till exempel kontonummer och inloggningsuppgifter.
Så dagens kortbedrägerier kan ersättas av mobilbedrägerier?
- Kriminella följer pengarna, svarar Eklund Löwinder.
- Det är viktigt att inte hamna i samma situation som med korten, med skimning och nummerstölder. Att skydda en betaltjänst i mobilen skiljer sig radikalt från att skydda ett plastkort. Det är avgörande att företagen tar till sig skillnaderna.
Vad ska konsumenten tänka på?
- Skydda åtkomsten till din mobil. Lås telefonen och sätt på hårddiskkrypteringen. Det låter komplicerat men är enkelt i praktiken. Du ska framför allt inte ha pin-koder och lösenord i en öppen textfil på mobilen, säger Anne-Marie Eklund Löwinder.

Kort utan kontakt

Lite i skymundan håller också de så kallade kontaktlösa betalkorten på att marschera in i våra plånböcker. Du kan handla för mindre belopp genom att bara hålla upp kortet framför en terminal. En del kunder tycker att det känns otryggt och tester har visat att informationen på korten kan stjälas.

Fredrik Nordqvist på Konsumenternas bank- och finansbyrå tycker att riskerna inte ska överdrivas.
- Det är sunt förnuft som gäller. Håll koll på kortet, det är en värdehandling. Rent juridiskt kan du behöva stå för uttagen om du har varit grovt oaktsam, men vi har inte fått in några sådana ärenden. Om man är orolig kan man kontakta kortutgivaren och be dem ta bort funktionen, säger Nordqvist.

Enkät: Hur betalar du i dag – och om fem år?

Ylva Wilder, 27, Göteborg
- I dag är det nästan jämt med kort. Kontanter om det inte går att betala med kort. Swish – kanske på loppis, eller om någon vän har betalat något för mig. Om fem år blir det säkert så att man använder mobilen mer. Och korten mer. Det blir ännu mindre kontanter.

Gösta Olofsson, 65, Hönö
- Jag handlar med kontanter vid småköp och med kort om det är större belopp. Betala med mobilappar – nej, jag är för gammal för sådant. I framtiden, det vet jag inte, De har ju nyss kommit med nya sedlar så jag hoppas att kontanterna finns kvar.

Sylvia Karlsson, 60, Lerum
- I dag betalar jag alltid med kort, jag tycker det är bekvämast. Min man använder Swish och tycker det är bra. Om fem år? Det är möjligt att det blir via datorn eller mobilen i stället.

Robert Burman, 36, Göteborg
- Jag använder Swish så mycket det går. Eller betalkort. Jag har nästan aldrig pengar på mig, jag tänker på rånrisken. Om fem år är det nog samma. Kontanterna kommer att försvinna, kanske inte på fem år men på längre sikt.

 

 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.