Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Allt fler luras till abonnemang

Människor som fastnar i abonnemangsfällor efter att ha nappat på erbjudande online blir allt fler. I Sverige rör det sig om ungefär 200 000 personer de senaste tre åren.

Erbjudandet som poppar upp låter kanske jättebra, nästan för bra för att vara sant. Du får ett prova-på-paket, behöver bara betala fraktkostnaden, eller får ett otroligt erbjudande på något som du egentligen inte behöver eller hade tänkt köpa. Men gratis är ju alltid gott, så du tackar ja. Plötsligt står du där med ett abonnemang på något du inte vill ha och avgifterna börjar dras från kontot, eftersom du lämnade dina kortuppgifter när du tackade ja.

Den här säljtekniken online blir allt vanligare och enligt Konsument Europa ökar antalet personer som fastnar i en abonnemangsfälla. Därför har Sifo Kantar fått i uppdrag att undersöka frågan. Undersökningen visar att så många som 200 000 svenskar uppger att de har fastnat i en abonnemangsfälla på grund av ”för bra för att vara sant erbjudanden” online under de senaste tre åren. 
– Man måste bli tuffare som konsument och våga klaga till företaget om man inte har beställt något. Här stämmer verkligen talesättet "kunskap är makt". Har du kunskap vågar du kanske säga emot mer, säger Konsument Europas chef Jolanda Girzl.

Undersökningen, som tittat på sex länder (Sverige, Norge, Finland, Nederländerna, Belgien och Österrike) visar att så många som var tredje konsument väljer att betala när företagen kräver pengar, utan att vidta någon som helst åtgärd.  
Det visade sig också att få konsumenter vet om att man kan vända sig till sin bank för att få hjälp med en kortreklamation. Det gäller om man betalat med kort och fastnat i en fälla där företaget fortsätter att dra pengar från kontot trots att du har kontaktat dem och bestridit. Ungefär var tionde person väljer att utnyttja den möjligheten. Undersökningen visar att det kan vara en ganska framgångsrik väg att gå. Majoriteten av de som reklamerade till sin kortutgivare fick tillbaks sina pengar.
– Det som förvånade oss en del var att kunskapen om vilka rättigheter man har var så låg här i Sverige. Vi låg lägst av alla de undersökta länderna. Ännu mer förvånande var att så många som 30 procent betalar och sedan inte gör något mer, säger Jolanda Girzl.

Ett av råden Jolanda Girzl ger för att inte hamna i en fälla är att titta på villkoren noga. Där brukar det stå exakt vad du förbinder dig till. Lita inte på det som står i annonsen, eller pop-upen.
– Om ett erbjudande ser ut att vara för bra för att vara sant, gå till företagets hemsida. Där brukar det gå att hitta information om vad kostnaden egentligen blir, säger Jolanda Girzl.
Och om du bestämmer dig för att tacka ja till ett erbjudande: Dokumentera.
– Ta skärmdump på vad det är du tackar ja till. Ta en skärmdump på vad som står innan du har betalat och efter. Det är bra att ha bevisning om det skulle visa sig att företaget vill binda upp dig i något du inte visste om, säger Jolanda Girzl.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.