Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kolsvart är i färd med att bygga ut sitt bränneri men hemma handbränner Jenny, så som de gjorde i början. Bild: Anna Edlund
Kolsvart är i färd med att bygga ut sitt bränneri men hemma handbränner Jenny, så som de gjorde i början. Bild: Anna Edlund

Konsten att bränna kolsvart hemma

Hon älskar att elda. Då arkitekten Jenny Mäki, grundare av företaget Kolsvart, bränner trä enligt den japanska tekniken yakisugi gör hon det med känsla.
– När man jobbar med trä så pass mycket skapar man en relation – det är så häftigt med mönstren och strukturen, man kan se hur trädet levt.

Första gången hon brände trä gjorde hon det med en crème brûlée-brännare. Arkitekten Jenny Mäki hade i och med sitt arbete kommit i kontakt med tekniken att bränna trä – vilket bland annat gör träet motståndskraftigt mot röta – och en dag ville hon själv prova.

– Vi testade oss fram ute på gården. Barnen tyckte att det var spännande och det blev så oerhört vackert! Vi började sedan använda en större typ av brännare men handbrände fortfarande allt. Vårt magasin som står vid infarten har vi bränt helt för hand. Tekniken är härlig men det tar tid. Det är ett hantverk.

Idag driver Jenny, tillsammans med maken Carl-Henrik och ytterligare en kollega, företaget Kolsvart. I Fjällbacka har de ett bränneri och intresset för bränt trä bland människor som ska bygga hus ökar.

– I början fanns en ganska stor nyfikenhet, men då främst bland arkitekter, berättar Jenny. Sedan visades ett tv-program där man bränt en fasad på ett hus. Efter det blev vi nedringda. Under bara ett år skedde en stor förändring.

Hållbarhet en hjärtefråga

Vidare förklarar Jenny att hållbarhet är en av hennes hjärtefrågor.

– Skogen är inte en outtömlig resurs och att jobba smart med material som redan tagits i bruk engagerar mig. Att återanvända och skapa nya hus av gamla är inspirerande och ger samtidigt en spännande arkitektur där materialen har en historia.

Jenny, som när hon inte bränner trä är kreativ ledare på norska arkitektbyrån Rodeo Arkitekters Göteborgskontor, konstaterar att arbetet med Kolsvart gett henne en annan förståelse, både för träet – hur det reagerar när det bränns – och för skogsindustrin.

– Det är en fördel då man går tillbaka till ritbordet, att man förstår hela kedjan. När man arbetar med den här processen får man en speciell relation till materialet.

Metoden att bränna trä – kallad yakisugi – är en japansk tradition och Jenny berättar att hon alltid inspirerats av japansk arkitektur, omsorgen kring detaljeringen och det faktum att material tillåts att åldras.

Tekniken ett historiskt brandskydd

– I Japan användes tekniken historiskt som ett brandskydd. Man bodde tätt och lagade mat över öppen eld. Började det brinna spred det sig snabbt. Därför förbrände man fasaderna. Det är svårt att sätta eld på en bräda som redan brunnit en gång. Men även i Norden har vi bränt trä i alla tider fast då främst för konservering av bryggpålar och stolpar.

Idag i Sverige används bränt trä framför allt på grund av att materialet blir väldigt motståndskraftigt.

Trä är ett levande material

– Den första frågan vi brukar få är ”är det underhållsfritt?”. Om man kan leva med att estetiken förändras, träet är ett levande material som förändras över tid, så är svaret ja.

Själv gillar Jenny utseendet träet får när det bränns.

– Det blir väldigt vackert och variationen av olika bränningar och träslag ger oändliga valmöjligheter. Estetiken är speciell och när den brända kolytan spelar med ljuset kan färgen skifta från svart till silveraktig. Jag älskar också att elda. Att bränna trä är för mig en konstform och ett hantverk. Det krävs otaliga timmar av praktiserande för att få in tekniken för att framställa en kolyta med rätt djup, glans och struktur.

Men bränt trä används inte bara till husfasader. För en tid sedan fick Kolsvart en beställning från den japanska restaurangen Kasai i Stockholm som skulle inreda med träet.

– Det kändes jättekul att ett superlokalt projekt till slut hamnade i Stockholm. En skogsbonde i Lur levererade träet till oss. Vi brände. Sedan körde en åkare från Hamburgsund upp materialet till Kasai. En annan sak som är roligt med Kolsvart är att vi träffar så många människor.

Med ett skratt lägger Jenny till:

– Det blir inte bara en dialog med materialet. Det handlar även mycket om samarbeten och möten med människor, vilket också är en drivkraft för mig. Som alla plankor har alla människor en historia att berätta.

Jenny Mäki

Ålder: 45 år.

Bor: På Valön, Tanums kommun.

Familj: Maken Carl-Henrik samt döttrarna Bonnie och Esther-Amelie.

Gör: Kreativ ledare på Rodeo Arkitekter, driver företaget Kolsvart.

Intressen: Havet, SUP, arkitektur, eld, trä och människor.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.