Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
På Place Vendôme, mitt i världsmetropolen Paris, bor Kerstin Hägertz sedan nästan 30 år tillbaka. Och hon har inga planer på att flytta hem till barndomsstaden Göteborg.
På Place Vendôme, mitt i världsmetropolen Paris, bor Kerstin Hägertz sedan nästan 30 år tillbaka. Och hon har inga planer på att flytta hem till barndomsstaden Göteborg. "Som pensionär trivs jag så gott i Paris", säger hon. Bild: Johan Tollgerdt

Kerstin från Göteborg älskar tillvaron mitt i världsmetropolen

Sedan snart 30 år tillbaka bor göteborgskan Kerstin Hägertz på en av världens mest fashionabla adresser: Place Vendôme i Paris, som omgärdas av Hotel Ritz, juvelerare, akademier och ambassader. Kompositören Frédéric Chopin har förresten bott på ena sidan av den 44 meter höga Vendômekolonnen som toppas med en staty föreställande Napoleon.

83-åriga Kerstin Hägertz liv är kantat av spännande upplevelser och Frankrike är det fjärde landet hon bor i. Och själv försöker hon avdramatisera sitt boende i den franska huvudstaden.

– Även om jag nu har en sultan som granne, är min egen lägenhet på sista våningen inte så chic. Min terrass med storslagen utsikt över Paris takåsar är större än själva boendet, säger Kerstin, som har kommit ned på bottenplan för att hämta mig.

Mitt i världsstadens centrum

Hon tycker dock det är mysigt att ha bostad mitt i metropolens centrum.

– Jag kan gå till fots till Svenska klubben där jag är med i bokcirkeln eller till Tuilerieträdgården för promenad. Dessutom är jag väl bevakad, säger hon och pekar på två poliser bakom oss.

Denna soliga lördag vaktar de en närliggande demonstration.

När vi tar hissen upp till lägenheten berättar Kerstin om de flotta kostymklädda "monsieur’na" på kontoren bredvid som artigt brukar hålla upp dörren för henne.

– Fattas bara, när jag kommer fullastad med kassar från snabbköpet, skämtar hon.

Bild: Johan Tollgerdt
Bild: Johan Tollgerdt

Efter att ha träffat Hans, blev det bröllop i Köpenhamn 1960. Han gick då på Chalmers, men blev därefter civilingenjör och förflyttades till Neapel för SKF:s räkning.

Där utnämndes maken till konsul under tidigt 1960-tal. Då kom Kerstin att kallas för "Konsulessan Sessan". Hon hakade på makens arbetsresor till fyrtiotalet länder och skrev samtidigt kåserier under signaturen Sessan.

Neapelborna tyckte att Kerstin var frisläppt som gick ut ensam med nyfödde Thomas. Husets andra kvinnor fick nämligen inte gå ut och handla utan sällskap på den tiden.

– För att gå till frissan behövde de ett "förkläde" med sig och när de skulle handla, hissade de ned en korg med en lista som affärshandlarna tog hand om. Det var helt otroligt.

Som ur en Fellini-film

Kerstin berättar om scener som hämtade ur en Fellini-film.

– När varorna var klara, skrek gubbarna så det ekade på gatan. Då hissade signoran upp korgen fullastad med varor, säger hon och ler.

Thomas hade döpts på ön Älvsborgs fästning och på en ö kom även näste son Peter att döpas. Hon drar sig till minnes en storslagen dopmottagning i Anacapri på ön Capri.

Kerstin som undervisade i svenska, berättar att många italienare ville träffa en svensk flicka.

– Jag minns särskilt Luigi, som senare blev läkare i Sverige. Det var bra gjort.

Flyttade till Colombia

I mitten av 60-talet förflyttades maken till Bogota i Colombia, där han utnämnts till exportchef.

– Min pappa som var lektor på Vasa läroverk i Göteborg sa oroligt: "Min kära dotter, vart är du på väg".

Familjen hade knappt hunnit installera sig på ett hotell när det plötsligt blev militärkupp i landet. Hans hade begett sig av på resa.

– Så där satt jag ensam med pojkarna och vågade knappt kika ut genom fönstret.

På gatorna patrullerade militärerna med dragna gevär mellan tanksen.

– Vanligtvis har jag lätt för att anpassa mig. Men då frågade jag mig faktiskt, vad jag gjorde där...

”Jag är född optimist”

Kerstin livade dock upp stämningen genom att leka med barnen. Hon pratar även om en underbar hotellpersonal.

– Jag är född optimist så det gick. Sedan hade jag min humor i bagaget. Vet du förresten var jag fått den ifrån? Jo, från Göteborg såklart, säger hon och skrattar.

När maken kommit tillbaka hittade de en mysig bostad.

En dag när hon spelade "Grodan Boll" på grammofonen för Peter, började skivan plötsligt hoppa i ojämn hastighet. Samtidigt ropade hemhjälpen skräckslaget: "Señora, vattnet gungar i vasken".

Det var jordbävning. Ingen i familjen blev som tur var skadad.

– Upplevelsen lärde mig dock ödmjukhet och att försöka att aldrig oroa mig i onödan.

Även dottern Catarina, som kom till världen i Bogota, döptes på en ö, om än en ovanlig sådan.

– Ja, dopet hölls på svenska ambassaden, som jag betraktade som en liten svenskö i Sydamerika, säger hon skämtsamt.

Hamnade i Oskarshamn

När maken blev ombedd att stanna i Colombia, valde familjen dock att åka tillbaka till Sverige.

Då hamnade de i Oskarshamn.

– Där gick solen ned i skogen. Det kändes konstigt, säger hon och skrattar igen.

I flera år arbetade Kerstin där som lärare i svenska och engelska.

Efter en tid i Landskrona bar det av till Paris, där hon nu bott sedan 1991. I flera år var hon anställd på Lycée Internationale, Det internationella gymnasiet.

Maken gick bort för ett tiotal år sedan. Kerstins 80-årsfirande hölls med barnen med familjer på den exklusiva fashionabla restaurang Jules Verne i Eiffeltornet.

– Det kändes som en höjdpunkt i mitt äventyrliga liv, säger hon.

Den franska karantänen under coronakrisen tillbringade hon hos dottern Catarina som bor väster om Paris.

Nu i sommar hoppas Kerstin att som vanligt kunna åka till sommarhuset i Tylösand, där alla barnen förresten lärt sig gå.

Även om hon alltid passar på att besöka Göteborg, finns inga planer på att flytta tillbaka till barndomsstaden.

– Som pensionär trivs jag så gott i Paris, staden som är vaken 24 timmar om dygnet 365 dagar om året, säger hon och myser.

Kerstin Hägertz

Ålder: 83 år.

Född: I Göteborg, Vasa församling.

Bor: I Paris.

Yrke: Före detta lärare i svenska och engelska, numera pensionär.

Familj: Barnen Thomas 59 år som bor i Göteborg, Peter 56 år i Neapel och Catarina 53 år i Bogota.

Hobbies: Spela piano, hade egen orkester under studierna på Handelshögskolan, skriva kåserier Just nu: skriver på sina memoarer.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.