Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

1/3

Kattis tar det spända läget med lugn

– Trots det spända säkerhetsläget i de franska skolorna, älskar jag att gå till jobbet, berättar Kattis Elfvin, rektor och lärare utanför Paris.

– Apache. Hästen jag delar med min franska vännina heter Apache.
Det är bland det första Kattis Elfvin berättar när vi träffas vid det vackra historiska slottet i hemstaden Chantilly, fem mil norr om metropolen Paris. Det är lätt att förstå att hästen är viktig i göteborgskans liv.
– Jag har till och med ridit inne i slottsträdgården. Det kändes högtidligt, säger hon och ler.
Kattis är anställd vid den svenska sektionen på den Internationella Gymnasieskolan, Lycée International som ligger i en annan förort, Saint-Germain-en-Laye. 
52 kilometer skiljer de båda förorterna åt och det blir mycket bilkörning varje dag till och från jobbet. 
– Ja, det gäller att se upp i trafiken och samtidigt passa hastigheten. Fransmännen är mycket stränga med fartkameror numera, berättar hon under vår promenad till ett närliggande kafé.

När maken Pontus förflyttades till Frankrike 2001, skulle familjen bara stanna i tre år. I april räknar paret sexton år i landet.
Kattis som tidigare arbetat vid flera skolor i Göteborgs-området, anställdes efter ett tag på den Internationella Gymnasieskolan. Sedan tre år är hon nu den svenska sektionens rektor.
Det leder in på samtal om de nya tuffa säkerhetsreglerna som gäller vid alla skolor i Frankrike efter attentaten i Paris 2015. Men hon tar det spända säkerhetsläget med ett eftertänksamt lugn.
– Ja, vi är ett team på fjorton olika rektorer på skolan, så jag känner mig aldrig ensam. Dessutom finns stöd från två andra svenska rektorer i Paris samt av den svenska ambassaden.
Ändå rapporteras det i media om franska rektorer som brakar ihop på grund av nervositet. IS den islamiska staten, har utfärdat hot mot franska skolor som myndigheterna tar på fullt allvar.
– Det är klart man måste vara försiktig. Jag har bland annat laddat ned regeringens app med ständig nyhetsinformation om säkerhetsläget, säger hon och berättar att det just denna dag beslutats att anställa ännu en säkerhetsvakt på skolan.
 

Bild: Johan Tollgerdt
Bild: Johan Tollgerdt

Kattis understryker att hon älskar sitt jobb och att en ridtur med Apache hjälper till att varva ned.
– Ja, säger hon med ett skratt.
– När jag rider, rensar jag tankarna och laddar batterierna, låter hon förstå och dricker hastigt sin espresso som kyparen just kommit med. 
Eftersom arbetsdagen är lång får maken och grabbarna ibland klara matlagningen själva.
– Det skadar aldrig att barn är självgående. Det är min make och jag överens om, säger hon.
Äldste sonen Fredrik studerar numera på juristlinjen i Göteborg. Yngste grabben Oscar går sista ring på gymnasiet.
Kattis tror att den tuffa franska skolan med långa dagar, många läxor och höga krav hjälpt sönerna att ta ansvar för sig själva.
– Samtidigt har det gett dem en bra studieteknik. De är vana att jobba under press, vilket kanske inte alltid är fallet för svenska ungdomar.

I vår är det presidentval i Frankrike. Eftersom François Hollande inte kommer att ställa upp igen kommer landet att få en ny president.
Redan i höstas startade många fransmän passionerat diskutera vem som kan vinna presidentvalet.
– Även de allra flesta av landets ungdomar är jätteintresserade, och det är roligt. Politik är en form av allmänbildning, tycker hon.

Ungefär var tredje månad drar Kattis iväg till stugan på Marstrand, som varit pappans familjehem.
Hon har även bjudit in många av sina franska vänner till klipporna i Bohuslän. 
– De tycker att vår unika karga natur är mycket poetisk, som hämtad ur en film. Ja, de blir lyriska, berättar hon.
Ofta tar hon sig en nostalgitripp förbi det idylliska Guldheden där hon växte upp.
Pappa Yngve och mamma Virve som idag bor i Kärra och brodern Peter i Långedrag träffar hon nästan oftare nu, än när hon själv bodde i Göteborg.
– Ja, det är rena lyxen att ses så ofta för att prata eller gå ut i skogen och plocka bär. 
Vanligtvis finns goda franska ostar och viner med i bagaget och hon ställer sig gärna vid spisen för att laga exempelvis confiterad anka.

Det hon saknar i Sverige är "den franska artigheten".
– Äldre likväl som unga fransmän brukar öppna dörrarna för en och råkar man stöta till någon ber man om ursäkt hundra gånger. Artighet är roligt. Det ger mig små kickar som förhöjer lusten att leva i Frankrike.
Precis när vi betalat för kaffet upplyser Kattis Elfvin om att:
– Nu ska jag ut och rida även om det snart blir mörkt. Det ska bli så himla skönt.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.