2018 går mot sitt slut. Vilket år! Både utifrån ett personligt perspektiv och ett större perspektiv finns det utrymme för reflektioner och lärdomar.
2018 ur ett personligt perspektiv
• December, månaden fylld med alla måsten. Jag går runt och hör människors alla måsten. ”Jag måste till min tredje julbasar, jag måste köpa julklappar, vi måste renovera köket innan julen, jag måste…”. Varje år under oktober säger jag till mig själv att den här december inte ska bli som den förra. Jag ska planera och portionera ut och sprida alla måsten till lagom små doser under oktober och november. Allt ska inte samlas ihop för att slå ner som en bomb i just december. Men lyckas jag med det? Nej absolut inte. Lärdom? Jag kanske ska försöka byta ut ordet ”måste” till ”vill” och se om det kan frambringa en förändring till min upplevda stressnivå. Vi får väl se!
• Vara mer nöjd med livet! Med tanke på föregående punkt så kan livet med mindre måsten bli lättare att levas. Vilket kan i sin tur leda till att man känner sig nöjd med livet! Och är man nöjd så ökar risken att bli lycklig.
• Omfamna min ångest! Jag har upptäckt under den senaste tiden att den ångest jag bär på behöver inte enbart vara negativ och jag behöver absolut inte springa ifrån den. Jag ska framöver omfamna min ångest och bli vän med den! Varför inte använda ångesten till något positivt, när den ändå finns där? Tillsammans skapar vi en skarpare blick på livet! Jag och min ångest!
2018 ur ett större perspektiv
• Klimatet är den i särklass viktigaste frågan som vi måste fokusera på. Jag vill använda min klimatångest klokt. Oavsett partipolitisk tillhörighet kommer jag vara en nitisk väljare. Jag lovar att jag ska fråga varje politiker jag träffar om vilka konsekvenser deras beslut har för klimatet och miljön. Allt vi har kämpat för, oavsett vad, kommer att påverkas om vi inte tar hand om det viktigaste vi har, det vill säga vår planet. Det spelar ingen roll vilken skolpolitik eller vårdreform vi röstar fram, om vi sätter vår ekologiska harmoni ur system så finns det inget kvar att leva för.
• Det jag har lärt mig under 2018 är att det är skillnad mellan att vara arbetslös och arbetssökande. Jag har haft förmånen att jobba de senaste två och ett halvt åren med arbetsmarknadsfrågor och drar följande slutsats: Att vara arbetssökande innebär att man har både kännedom och verktyg för hur man tar sig vidare och hittar ett jobb eller ett nytt jobb. Att vara arbetslös innebär att man saknar kunskap och verktyg för att alls kunna söka ett jobb. Till exempel personer som saknar utbildning eller erfarenhet av att vara på en arbetsplats, liksom möjligheten att kommunicera med sina kollegor på grund av brister i svenska språket.
Jag hoppas att 2019 blir ett bättre år jämfört med 2018. Jag kommer i alla fall arbeta vidare med mina lärdomar och vad resultatet blir av det får jag återkomma med om ett år!
