Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Karim Zendegani, tisdagskrönikör.

Karim Zendegani: "Demokrati är ingen självklarhet"

"Vi måste fortsätta att försvara de värderingar som är anledningen till att vi är det land vi är idag", skriver tisdagskrönikören Karim Zendegani, som också berättar om en skräckfylld upplevelse från barndomen i sitt forna hemland Iran.

7 april kommer framöver att vara förknippad med terror och vansinnesdåd i Sverige, men samma datum kommer också att vara förknippad med kärlek, solidaritet och hjältemod! Det har skrivits spaltmeter efter spaltmeter om vad som hände den fredagen. Media och ”förståsigpåare” har kunnat breda ut sig och har berättat i minsta detaljer om händelsen. Nu några veckor efter terrorattacken tycks fokus ligga på hur vi ska minimera riskerna för liknande händelser i framtiden. Det är därför viktigt att hålla huvudet kallt och fatta kloka beslut. Det är till syvende och sist du och jag som väljer hur vi går vidare. 

Jag minns en morgon när jag var sju år gammal och satt vid frukostbordet och fick en kopp te serverad av min mor. Jag skulle äta upp min frukost och springa till skolan. Vi satt hela familjen och lyssnade på radion när plötsligt hela fönsterkarmen blåstes ut och hamnade mitt på frukostbordet. Allt glas på våra fönster som vette mot gatan förvandlades till små, små taggar. Jag minns hur min mamma tittade på mig och min pappa med stora ögon. En tryckande tystnad bredde ut sig, det pep ett irriterande ljud i örat och sedan sprang vi alla åt olika håll i lägenheten. Några dagar efter explosionen tycktes alla prata om antirevolutionära krafter som hade tagit till vapen för att krossa det nya styret i landet. Nu var alla förpliktigade att ta itu med terrorismen! Hårdhandskarna på, nu kör vi!

36 år efter händelsen är Iran det land i mellanöstern där man inte hör några rapporter om bombexplosioner och terrorism. Trots att landet ligger mellan oroshärdar i öster, Afghanistan, och väster, Irak, så är det relativt lugnt i Iran. Priset för stabiliteten är att polisen och underrättelsetjänsten när som helst kan plocka in oliktänkande och fängsla människor utan några bevis. 
Jag kommer ihåg resonemanget vid middagsborden om ”rent mjöl i påsen”. ”Vi har inget att vara rädda för, vi är ju inte terrorister”. Det här resonemanget funkade rätt bra i början tills regimen började definiera vad ”rent mjöl i påsen” var. 

Det går naturligtvis inte att jämföra Iran på den tiden med Sverige i dag. Vårt lands demokratiska institutioner och vår tradition av yttrandefrihet och individuella rättigheter är en garant för fortsatt rättssäker hantering av terrorism. Jag är stolt över den skandinaviska traditionen där tolerans vunnit över hatet. Tänk hur Norge hanterade terrordådet där så många unga människor mördades på Utöya 2011. Även där segrade toleransen över hatet. Det Stockholm visade för några veckor sedan var solidaritet, kärlek och hjältemod. Det ska vi värna om och bygga vidare på. För trots att mitt gamla hemland och Sverige är så olika så får vi aldrig glömma att en statsmakt kan definiera om mjölet i din påse är rent. Därför kan vi aldrig ta demokrati och tolerans för givet eller som självklarheter. Vi måste fortsätta att försvara de värderingar som är anledningen till att vi är det land vi är idag!

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.