Daniel Palm bor i en tvårummare I Bollebygd. Han bjuder på kaffe vid köksbordet och berättar om sin kämpiga väg genom livet med autism och vad det har inneburit. Han vill gärna berätta hur det är att leva med autism, om att ha självmordstankar och att inte passa in.
– Kan det hjälpa någon som mår som jag mådde så vill jag gärna prata om det, säger han.
Daniel var 14 år när han fick diagnosen
– Innan tänkte jag inte så mycket på hur jag var och hur jag fungerade men jag har alltid känt mig annorlunda och utanför. Jag tänkte annorlunda. Det var när jag var tolv år som jag började må riktigt dåligt. Det höll på i åtta år.
Under de åren har Daniel kämpat mot, depressioner, självmordstankar och ångest. Dessutom var han i dålig fysisk form och vägde alldeles för mycket. När han började må dåligt blev han snabbt sämre. Tonåren var tuffa och han medicinerade mot ångestattackerna. Men medicinerna gjorde knappt någon skillnad, tycker han.
– Jag önskar ingen att må så dåligt som jag gjorde.
Under flera år bodde han på ett internat i Vingåker med andra ungdomar som hade liknande problem.
– Det var jobbigt i början, jag hade aldrig bott hemifrån tidigare. Men det var bra för mig. Personalen var jättebra och jag fick vänner som förstod hur jag mådde. Jag träffade Adrian där som blev min kompis och med honom kan jag prata med om allt.
Vägde 140 kilo och mådde dåligt
När Daniel var 20 år flyttade han tillbaka till Bollebygd. Han fick en lägenhet och jobb. Men han mådde inte bra. Dessutom hade han gått upp mycket i vikt och satt mest hemma och spelade tv-spel.
– Jag vägde 140 kilo då och pekar på ett foto i en hylla i andra sidan av rummet.
Det är en bild på Daniel och hans bror Simon i samband med att de medverkade i GP för 6 år sedan då Simon paddlade Dalslands kanotmaraton på 55 kilometer till stöd för sin bror.
Drack tre liter läsk i veckan och åt onyttigt
– Jag orkade nästan ingenting när jag vägde så där mycket. Jag drack tre liter läsk i veckan och åt onyttigt. Jag orkade inte gå upp för en backe utan att bli helt slut. På den tiden tyckte jag inte om mig själv.
Det var under en promenad, när krafterna uteblev helt och Daniel nästan föll ihop av utmattning, som det vände.
– Jag bestämde mig för att börja gå på gym för att orka mer. Och då började jag gå ner i vikt. Har man vunnit en gång blir det lättare att vinna igen.
Det ena gav det andra. När vikten minskade blev han uppmuntrad och lade om kosten. Han slutade med socker och lade av med snuset.
– Mamma brukar säga att jag var en riktig soffpotatis. Det stämmer. Jag gjorde ingenting, satt hemma och mådde dåligt och det gick knappt att prata med mig. Men idag är det helt annorlunda.
Försöker hitta sina gränser
Han har gjort många förändringar men de har inte kommit gratis. Att leva med autism innebär för Daniels del att kämpa mot stress, hushålla med krafterna så att han inte blir trött och träna sig på att utsätta sig för situationer som han normalt sett blir nervös i. Till exempel bli han nervös i mötet med människor han inte träffat förut, särskilt om det är flera stycken på samma gång.
– Jag är född asocial men man kan träna sig på det. Jag blir trött i sociala sammanhang, jag blir tröttare av att träffa människor än av att arbeta. Men jag måste träna på sådana saker för att må bra. Jag försöker hitta mina gränser, se var de går och sen försöker jag tänja på dem lite grann.
Strategier för att hantera svåra situationer
Han har strategier för att hantera svåra situationer. När nervositeten och ångesten kommer andas han i fyrkant. Det hjälper. Och när jobbiga tankar som får honom att må dåligt kommer över honom låter han dem vara. han vet att de finns där och dem kan han aldrig bli av med. Arbetet med sig själv pågår hela tiden.
– Jag kan inte få andra att förstå mig men jag kan försöka förstå mig själv. Det jobbar jag på hela tiden.
På en skänk i köket lutar hans gamla skateboard mot väggen. En bild på Jesus med texten “ I shall roll with thee” är fäst på ena sidan.
– När jag var yngre och var mobbad så bad jag till Jesus och fick tröst. Jag bad Jesus om hjälp. Det var bra för mig. Jag har fortfarande en tro på Gud.
Satsar på odling av växter
Daniel har idag arbete på en återvinningscentral några kilometer från bostaden. Lägenheten är ett LSS-boende men Daniel klarar sig i princip helt själv nu för tiden. På fönsterbrädan och på pallar och bord står mängder med krukväxter. Citronpelargon, Palettblad i många olika varianter och Aloe Vera. Ett av hans största intressen är odling. Han experimenterar och planterar frön och kärnor och ser vad som händer. På sommaren är pallkragarna utanför altandörren fulla med blommor och örter. Han har många framtidsdrömmar.
– Det är mycket jag vill uppnå. Jag så mycket att leva för. Och så vill jag hitta kärleken förstås.
Daniel Palm
Ålder: 24
Bor: I lägenhet i Bollebygd.
Familj: Mamma, pappa och en äldre bror.
Gör: Arbetar på en återvinningscentral.
Intressen. Träning och odling.
