Kärleken till hästarna har hjälpt Anna tillbaka

ANNONS
|

Direkt efter studenten 2005 packade Anna Einarsdóttir, då bara 18 år gammal, sina väskor och flyttade ensam till Island för att få leva sin dröm – att arbeta med Islandshästar. Ett modigt beslut och det blev några riktigt slitsamma år i det nordiska grannlandet, men också lärorika.

– Jag bodde där i elva år och kom tillbaka till Sverige och Mölnlycke i somras. Jag började bygga på ett eget företag här, jag hyr in mig hos Anders Fredmark, vi träffades genom en gemensam vän. Vi satt nere vid sjön en jättevacker sommarkväll och skissade på hur verksamheten skulle kunna se ut och nu är det verklighet, säger hon.

ANNONS

Anna gick islandshästgymnasiet på August Kobbs, det väckte en hunger efter mer. Den första tiden på Island arbetade hon för husrum och fickpengar hos en familj på en gård, trots att det var magert ekonomiskt, innebar ett hårt slit och mycket ensamhet, förtrollades göteborgaren av det isländska folket, landskapet och framförallt av hästarna hon jobbade med. Hon flyttade runt på ön, vidareutbildade sig till ridinstruktör, beridare och unghästtränare på universitetet Hólars treåriga utbildning, blev allt mer självständig och rotade sig i det nordiska grannlandet.

– Det gick en buss i veckan från det första stället jag bodde på in till stan, jag bodde på ett loft där och hade i princip bara sällskap av en hund. Det fanns 40 hästar på gården som jag skulle ta hand om. Brevbäraren kom en gång om dagen. Även om vi inte kunde prata med varandra på grund av språket uppskattade jag den stunden han var där varje dag och drack kaffe tillsammans med mig.

2013 blev Anna isländsk medborgare, hon fick sitt efternamn av en man hon arbetade hos, Einar Öder Magnússon.

– Han tog mig under sina vingar. Något jag är väldigt stolt och tacksam över, säger Anna Rebecka.

ANNONS

– Vad jag gillar? Det är kraften där, människorna, de fixar saker, de sitter inte och tycker synd om sig själva.


     Bild: Nicklas Elmrin
Bild: Nicklas Elmrin

Nog finns det stunder då göteborgskan hade kunnat tycka synd om sig själv om hon varit det minsta lagd åt det hållet. Hösten 2012 skulle en av hästarna på gården där hon jobbade då, Oddhóll, visas inför försäljning och Anna skulle rida ut hästen för att kontrollera att allt var okej.

– Hästen var lite halvvild och skenade med mig på ryggen, jag skadade mig allvarligt i olyckan, nervskada i nacken, fick en spricka i höften, skadade höger knä och fot. Jag bodde på rehabiliteringshem under sju månader och fick lära mig allt från början, skriva, äta och så vidare. Nervsmärtan är fortfarande olidlig ibland, men den har jag fått lära mig att leva med. Tack vare att jag kom upp på hästryggen igen har jag tagit väldigt stora steg i mitt rehabiliteringsarbete.

Hon mår som allra bäst när hon rider, det är på hästryggen hon hittar motivationen och drivet framåt. På gården, Stall Andersgården, där hon arrenderar sitt stall, rider hon in många hästar, tränar dem och tar även hand om sina egna. Ofta blir arbetsdagarna långa och hårt jobb för att få allt att gå ihop är ingenting ovanligt, men så har Anna levt sedan dagen hon packade sina väskor och flyttade till Island.

ANNONS

– Jag bestämde mig tidigt för att se positivt på saker och väljer att koncentrera mig på det som är bra. Jag kan gå och jag klarar mig själv. Efter ett år i rullstol och en lång och smärtsam rehabilitering är det skönt, säger hon.

Under ett besök hemma i Sverige i somras upptäcktes ett inåtvänt diskbråck mellan femte och sjätte halskotan och Anna väntar på svar om det blir operation eller inte. Under tiden hon väntar driver hon sin verksamhet i stallet vidare och trivs gott med att vara hemma igen.

– Jag lever näst intill ett liv som innan min olycka men jag har fått en helt annan syn och inställning till livet, säger hon.

Fakta: Anna Einarsdóttir

Ålder: 30 år.

Född: I Lundby.

Bor: På en gård utanför Mölnlycke.

Yrke: Ridinstruktör, beridare och unghästtränare, driver företaget ARE for you AB.

Personliga egenskaper: Ambitiös, nyfiken och målmedveten.

Övriga intressen: Hästälskare sedan första gången hon satt på en shetlandsponny, fem år gammal.

ANNONS