Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

”Som psykolog tar jag inte bara hänsyn till vad patienten säger, utan hur hen uttrycker det och vad jag själv känner vid överföringsprocessen”, förklarar göteborgaren Jonathan Benelbaz som har sin mottagning i nordöstra i Paris. Bild: Johan Tollgerdt

Jonathan från Göteborg ger terapi på fyra olika språk – i Paris

Psykologen Jonathan Benelbaz ger terapi på svenska, franska, spanska och engelska. Själv har han rötter i fem olika kulturer och bor i Paris.
– Kalla mig gärna för världsmedborgare som talar flytande göteborgska, säger han med ett skratt.

Det är skönt att höra att psykologen och terapeuten Jonathan Benelbaz inte glömt bort sin göteborgska trots att han bott utomlands i över tjugo år.

Mamman är svenska och pappan är av spanskt, judiskt, marockanskt och franskt ursprung. Jonathan föddes visserligen i sydfranska Aix-en-Provence. Men hans uppväxt i Göteborg har givetvis präglat honom.

– Där finns till exempel en go’ lätthet och humor, säger han.

Vi slår oss ned på kaféet La Gitanes uteterrass, på den över två kilometer långa gatan Belleville. Kvarteret i Paris nordöstra stadsdelar ligger på en kulle, cirka hundra meter över havet.

Strax intill har Jonathan sin patientmottagning.

En kyrkklocka ringer och folk kommer ut från gudstjänsten. Bredvid köar kvartersinvånare till bagerierna för en färsk baguette eller frasig croissant. Kvarteret är livligt.

– Mellan två patienter går jag gärna ned till en av de lokala oberoende bokhandlarna och bläddrar i deras utbud av böcker. Efter arbetsdagen är det inspirerande att läsa den tillsammans med en "demi" (ett 25 cl glas fatöl) eller med vin och kallskurna charkuterier serverade på planka.

Pratar även rumänska

En tiggare ber om en slant. Många parisare skänker gärna en peng, för att visa solidaritet med de utslagna.

När Jonathan förstår att killen är från Rumänien svarar han överraskande på rumänska.

– Ja, förklarar han, min sambo är rumänska. Så av respekt har jag lärt mig hennes språk.

Kyparen som tagit upp beställningen av två "Noisettes", springer ut med små espressokoppar samt en liten kanna varm mjölk till oss.

Pluggade på Hvitfeldtska

Jonathan berättar att när han gick ut Hvitfeldtska gymnasiets franska sektion 1997, hade han bestämt sig för att bli psykolog.

Men han kom inte in på utbildningen i Sverige.

– Det är som om min hjärna inte kunde koncentrera sig på allt som är matematiskt, utan mer på det litterära. Så jag hade inte de höga betyg som krävdes, berättar han uppriktigt.

Jonathan bor med sambon Andreea och tio månader gamla dottern Aria-June nedanför la Butte Bergeyre i Paris. Bild: Johan Tollgerdt
Jonathan bor med sambon Andreea och tio månader gamla dottern Aria-June nedanför la Butte Bergeyre i Paris. Bild: Johan Tollgerdt

Jonathan hittade dock en lösning i Frankrike.

– Fast det franska systemet är egentligen hårdare. Alla kommer in i början. Men cirka en tredjedel når inte upp till studiekraven och måste byta bana efter något år, säger Jonathan som dock lyckades bra.

Det som imponerar mest är kanske att han nu ger terapi på fyra olika språk.

Nästan allt är dubbat

Men Jonathan tycker inte det är märkvärdigt.

– Många fransmän förstår till exempel inte hur vi svenskar lyckas läsa textade tv-reportage eller filmer där man inte pratar svenska.

I Frankrike är nästan allt dubbat.

– Men då brukar jag förklara att hjärnan har stor kapacitet.

Både pappa och mamma är psykologer.

Hans bror Michel är visserligen jurist.

– Men hans tjej, som är fransyska, är psykolog! säger Jonathan och skrattar till. Det är klart jag måste fråga om föräldrarna ropar hurra? Eller om de ställer sig frågan, oj, hur kunde båda sönerna på ett eller annat vis lockas av våra yrken?

– Jag tror de är ganska stolta, säger Jonathan och berättar att det i barndomshemmet alltid fanns en attityd som bottnade i nyfikenhet och respekt för andra människor och viljan att förstå hur livet fungerar.

Från Billdal till Avenyn

Han bodde länge i Billdal. Efter ett par år hamnade familjen på Avenyn nära Poseidon.

Jonathan och lillebrodern Michel tyckte förstås det var häftigt att bo mitt i smeten och en kväll ordnades en föräldraförbjuden fest.

– Det var vår ute och plötsligt vinkade några kompisar på balkongen upp tjejer från Avenyn. Ingen kände dom, berättar Jonathan och ler.

Skaran växte och det blev smockfullt i lägenheten.

Plötsligt kom pappan hem utan förvarning.

– Fast han tog det ganska bra. Inget var ju förstört, säger han och berättar att hela familjen skrattar åt det hela numera.

Två resor per år

Två resor till Göteborg blir det varje år, för att hälsa på familj, släktingar och vänner eller mysa på något av stadens fantastiska kaféer.

– Faktum är att man i Göteborg serverar godare kaffe än i Paris. I Frankrike knyter ofta kaféerna exklusiva  kontrakt med en kaffetillverkare som inte alltid är den bästa. I utbyte får de gratis parasoller och andra reklamvaror.

Sambon Andreea gillar också västkusten.

– Hon tycker det är fantastiskt så länge det är bra väder. Men fruktansvärt när det är mulet och regnigt, berättar han.

En fråga paret diskuterar livligt just nu är vilka språk den tio månader gamla dottern Aria-June ska lära sig.

–Fastän vår dotter inte kan tala än, har jag börjat prata med henne på svenska. Vem vet, kanske kommer vi att skriva in henne i Svenska skolan i Paris så småningom.

Jonathan Benelbaz

Ålder: 42 år.

Familj: sambon Andreea och dottern Aria-June.

Född: I Aix-en-Provence, Frankrike.

Flyttade: Till Göteborg 1980, två år gammal.

Bor och arbetar: I Paris.

Yrke: legitimerad psykolog, psykoterapeut och organisationskonsult adjungerad föreläsare och forskare på universitetet i Paris.

Hobby: fotografering, matlagning, film, litteratur, modern dans, söndagsjoggning i parken Buttes-Chaumont. 

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.