Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bengt Gran. Bild: Eva Brandt
Bengt Gran. Bild: Eva Brandt

Japandalens mästare

Det finns en man och två dalar. Trädgårdsmästare Bengt Gran är mannen som ensam förvaltat Japan- och Koreadalen i Botaniska.
Med sin fingertoppskänslighet och estetik har han skapat ett unikt stycke Asien mitt i Göteborg.
Efter 34 år på samma plats har han bestämt sig för att sluta.

Vid månadsskiftet går han i pension.

– Nån gång får man ge sig, säger han.

Han är mycket bestämd. På många plan. Allt har sin plats och allt utförs av honom på ett specifikt sätt. För så har det fått växa fram under hans arbetsliv.

Estetik och envist arbete

Med en inneboende känsla för estetik kombinerat med envist arbete har han skapat en miljö som får besökare att beundra hans dalar. Området som skötts och förvaltas av honom är snudd på orimligt stort för en person. Men det är så han har önskat ha det. Likt en vaktande soldat har han inte släppt någon över bron till sina dalar.

För den som besökt området vet att det finns vindlande stengångar upp längs bergen, små gläntor med böljande mossa och glittrande ytor med lekande solljus.

Trampstenar lockar in besökaren på en stig och bjuder på en oanad upplevelse.

– När jag kom hit 1987 så var det ett eftersatt och negligerat område som var fullt med ogräs. Det låg längst bort. Området i sig är det samma nu som då men jag har blivit av med allt det svåra och fula i form av ogräs och sly. Det växte kirskål överallt. Det tog mig många år att bli av med det, säger Bengt Gran.

Han berättar vidare:

–Som ung var jag lite av en drömmare och funderade över vad jag skulle jobba med. Genom en vän fick jag tips om trädgårdsutbildningen i Dingle. Efter den sökte jag olika säsongsjobb. Jag jobbade på kyrkogård och i Trädgårdsföreningen. 1986 sökte jag till Botaniska. Efter en säsong blev jag anställd i Japandalen.

Levande museum

Man kan likna Bengts arbetsplats med ett levande, botaniskt, museum. Samlingen i de två dalarna har byggts upp med växtmaterial från olika expeditioner i Asien från 1952 och framåt, då med dåvarande professorn Bertil Lindquist och dendrologen Tor Nitzelius i spetsen. Expeditionerna var insamlingsresor och växtmaterial i form av frön togs hem, drevs upp och planterades ut.

– Men någon japansk trädgård är det inte! säger Bengt Gran med emfas. Jag har planterat ut träd, buskar och perenner som är japanska och koreanska. Med min kunskap om deras behov och habitat har jag försökt att ge dem de bästa möjligheterna. Samtidigt som han tillägger: Men visst, jag har ju en viss känsla för hur det kan se ut och visst har jag läst på om japanska trädgårdar.

För det är så det har fungerat. Växter drivs upp i växthus och på växtplatser intill. När de når en storlek för att vara mogna att planteras ut i Japan- och Koreadalen tar Bengt med sig dem och bestämmer var de ska stå.

Det finns samlingar av barrträd, lönnar, prydnadskörsbär, magnolior, azaleor och Rhodondenron. Därtill finns bambu, olika gräs, glasbärsbuske, pärlsvansbuske och en stor samling av olvon och hortensior.

Här och var finns stora bestånd av irisar, olika ormbunkar, safsor, perenner som Ranzania, Japansk skogsvallmo, primulor, aster, höga tjusiga rutor, rosablommande smultron och olika sorters liljor. Allt ordnat efter bästa förutsättningar.

Områdena är indelade i rum utan gränser. Man går längs vägar, stigar, stensättningar och på trampstenar näst intill dolda av mossa, paraplyblad eller hakonegräs. Från ovan bryter solljuset ner mellan bladverken och belyser. Ett arbete gjort av en osynlig hand, tillhörande trädgårdsmästare Bengt Gran.

En fin palett

– Landskapet i dalarna är fantastiskt med sina nivåskillnader och olika miljöer. Det har varit en fin palett att utgå ifrån. För att gångvägar inte ska spolas bort har jag ägnat många timmar åt att bygga stengångar och trappor längs bergssluttningarna. Det är jag nöjd med. Sedan är mossmattorna i dalarna helt anlagda. När jag började fanns de inte.

Där de flesta människor försöker utrota mossa ur gräset gör Bengt tvärtom. Han gynnar den för att skapa mossmattor.

– Jag har rensat ytor fria från gräs och annan växtlighet. Annan befintlig mossa har jag flyttat till en annan plats där den behövs. Mossan ger ett mjukt och grönt täcke som kan behövas för att skapa ett lugnt intryck och bädda in hårda stenytor.

Det är ett tålamods- och skötselkrävande arbete. Lika mycket som Bengt planterar och skapar handlar det om att reducera.

– Jag tar bort! Jag skalar till exempel berg rena från mossa för att skapa en kontrastverkan. Det finns så mycket grönt, jag gillar att ta fram berg.

Stenar placeras och integreras som om de alltid funnits där. Små, näpna fransklockor har planterats i klippskrevor, klätterväxter har hjälpts upp på bergsväggar, andra har planterats för att bilda gröna små tunnlar och vattensjuk mark dikats ut.

– Jag har invaderat bergssidorna. Det är för mig ett experiment att plantera ut växter på olika ställen för att finna de ultimata ställena för växterna.

Han har anpassat växtligheten efter de möjligheter som finns.

Området sumpigt och som ett träsk

– Koredalen är periodvis sumpigt och ibland blir det som ett träsk. Det blir iris, Osmundor och annat som trivs att växa i det blöta.

– Men jag är missnöjd hela tiden. Jobbet består delvis av att titta på det som jag inte är nöjd med. Att röra mig runt och titta på områden och förbättra. Jag vill att vissa platser ska öppna sig för betraktaren och andra sluta sig. Att jag skapar en variation. Om jag skulle jobba i en barockträdgård skulle jag bli uttråkad på tio minuter. Där ser man allt på en gång.

Ett av de stora projekten i Japandalen i nutid har varit att bygga om bäckfåran från Japandammen. Då fick han hjälp av sina kollegor.

– Där finns det två vägar att välja. Man kan bygga naturligt vindlande eller strikt och människobyggt. Det blev väldigt fint och naturligt tycker jag. Tidigare var bäckfåran rak. Nu har vi fått den lite mer vindlande och med olika stensättningar som skapar ett finare landskap.

– En sak med att jobba ensam är att man blir hänvisad till sin kropp. En traktor och tre personer kan flytta mycket större stenar och få massor gjort på två veckor som annars skulle ta mig tre år att genomföra ensam.

Skapat med finess

Färger, former, bladverk och ljusspel avlöser varandra på ett spektakulärt sätt. Det är skapat med finess av en man som besökte Japan först 2016.

Han fick ett stipendium av Botaniskas Vänner. Då fick han åka till Japan och besöka många av de berömda trädgårdarna.

Hur var det?

– Det var glädjande och ett erkännande. Det var roligt att även få besöka platser där en del av de växter vi har, ursprungligen har samlats in.

Han fortsätter:

– Jag har ju tittat mycket i fotoböcker. Jag är hänförd i olika grad. Estetik är ju en smakupplevelse. Japanerna har sin estetik och jag har min. Mitt jobb har varit att förvalta. Men visst, det estetiska är viktigt för upplevelsen.

Bengt flyttar på växter.

– Allt blir inte så bra. Det är en viktig grej med trädgårdsarbete. Platser förändras. Varje år har jag listor med saker som borde flyttas.

– Det är en balans mellan det lilla pillandet och att sätta in en stor stöt. Det handlar hela tiden om att låta blicken svepa upp och ner. En stor del av trädgårdsarbetet är att traska runt och betrakta. Då kommer man på saker att göra, förbättringar och ser akuta saker som måste ordna. Det kan handla om beskärning av smått och stort.

I Japan finns det över trettio olika lönnar och massor med barrträd. Japan- och Koreadalen har en del av dem.

–Här har vi cirka 240 olika träd och buskar och en lian. Därtill kommer omkring 160 olika sorters perenner. Men det finns flera plantor av samma art på olika platser för att säkerställa beståndet.

Hur känns det att sluta?

– Jag hade aldrig varit här så länge om jag inte hade fått den handlingsfrihet som jag fått inom ramarna. Om man ska göra ett bra jobb måste man trivas, säger Bengt Gran.

– Nu kommer jag tillbringa mer tid på Rossö i Bohuslän. Det får ersätta den dagliga fysiska aktiviteten. Jag får slita ut mig där i stället. Det tar på kroppen att jobba som trädgårdsmästare.

Bengt Gran

Ålder: 66 år

Yrke: Trädgårdsmästare vid Botaniska trädgården. Arbetar sin sista dag i månadsskiftet.

Familj: Käresta och två vuxna söner

Bor: Majorna

Intressen: Släktforskning, genealogi och att läsa.

Favorit i trädgården: Trädet Katsura, Cercidiphyllum japonicum.

Trädgårdstips: Ta bort och reducera. Man kan inte bara tillföra växter. Skapa kontraster. Gå runt och betrakta ditt område. Det är inte att slösa bort tid.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.