Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Jan Palmén har fördjupat sig i Göteborgs blodiga och brottsliga historia. Nu leder han guidade stadsvandringar i detta ämne. "Jag tror folk gillar kriminalhistoria för att det är lite farligt, det kittlar. Mord är som gåtor och man försöker förstå och komma på svaret", säger han. Bild: Jessika Devert

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Jan leder stadsvandringar om Göteborgs blodiga historia

Från ljudtekniker och basist via analytiker hos polisen till kriminalhistoriska guideturer om det blodiga och brottsliga Göteborg. Jan Palméns livsresa är lika brokig som de han berättar om på sina guidade stadsvandringar.

I Gathenhielmska reservatet i Majorna trängs de små röda stugorna och Janne Palmén pekar ut skulptören Eino Hanskis hus och berättar om hur man levde och bodde här för över tvåhundra år sedan.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

– Jag brukar ta med mina grupper en bit in här för att de ska få en känsla för hur det såg ut i Majorna förr.

På sina historiska stadsvandringar genom Haga och Majorna tar Janne med oss på hisnande historier om lönnkrogar, bordeller, smugglare och styckmord. Det är långt ifrån de välputsade fasaderna på landshövdingehusen och småbarnsfamiljerna som fikar i Söderlingska parken.

Arbetade med Rallygänget

Hans egen karriär startade också ganska långt ifrån där han är nu.

– Jag utbildade mig till ljudtekniker efter gymnasiet och fick jobb på riksradion. På den tiden fanns det bara tre radiokanaler och efter några år fick jag jobba med Rallygänget. En dag så behövdes det en basist till en låt de skrivit och då hoppade jag in och spelade också. Det var en väldigt rolig och intensiv tid och jag tror aldrig att jag kommer att uppleva en sådan arbetssituation igen. Det var en kreativ massa av galna människor, ler han.

Efter sju år med Rallygänget var det dags att göra något nytt och Janne satte sig i skolbänken och pluggade kriminologi. Det ena ledde till det andra och några år senare hade han en master i ämnet och fick jobb som analytiker på polisen. Ett svårt, krävande och väldigt utmanande jobb.

– Jag jobbade på sammanlagt fyra olika mordutredningar och det var fantastiskt. De som jobbar med sådant är väldigt varma och snälla människor. Det tror jag man måste vara, det finns alltid en familj bakom den åtalade eller den som avlidit, det får man inte glömma, säger han.

Vi tar en kaffe i solen utanför Zenith café på Allmänna vägen. En gata som förr i tiden var nedlusad av ljusskygga krogar och bordeller. De hade färgstarka namn som Slint in och Gyllene Suggan.

– Majorna var inte en integrerad del av Göteborg på den här tiden. Här samsades kapare och smugglare som levde utanför stadens kontroll, berättar Janne.

Sa upp sig från polisjobbet

När han slutade jobba på polisen gick han vidare till Ekobrottsmyndigheten. Men det var inte riktigt hans grej, han tyckte inte att han gav dem det de behövde och han trivdes inte med själva arbetet.

Så för ett år sedan sade han upp sig. För att göra… ja, vadå?

– Jag satte mig ner och funderade på vad jag gillade. Jag tycker om historia, kriminologi, att vara ute och att prata med folk. Men varför inte göra historiska stadsvandringar? Snabbt kom jag på namnet Crime walks och registrerade en hemsida, sedan började jag läsa på, säger han.

Det finns en hel del att läsa om det gamla Göteborg och Janne började med Majorna och Haga eftersom det var lite laglöst land på 1800-talet. Han har plöjt mängder med böcker och information och som den analytiker han är har han gjort en databas där han kan följa platser, tidpunkter och personer.

Två olika stadsvandringar

I dag leder han två olika stadsvandringar och sedan ett par månader tillbaka har repertoaren utökats med både soaré och pubquiz med krimtema på Kafé Materia på Mariagatan. I soarén Döm själva har Janne tagit hjälp på scenen av Anna Tuvesson och Martin Hamrén, som med utgångspunkt i gamla skillingtryck arrangerat och komponerat föreställningens musik.

– Jag berättar om olika rättsfall från förr och publiken får hjälpa till att döma brottslingarna i dessa ganska udda kriminalhistoriska fall, säger Janne.

Många är intresserade av kriminologi i dag och speciellt historisk sådan. De som går på Jannes vandringar är engagerade och nyfikna.

– Nere i hamnen så förekom det riktiga maffiafasoner med beskyddarverksamhet och smuggling, sådant som inte förekommer idag, men vissa saker är desamma och den största boven både då och nu är alkohol. Det genererar både misshandel och mord säger Janne.

Våldsamt på 1800-talet

Överlag var 1800-talet en våldsam period i hela Sverige. Runt år 1850 var det som värst då det begicks 60 procent fler mord per invånare än vad det gör i dag. I Majorna var det väldigt vanligt med vissa typer av brottslighet, som smuggling, fylleri och våld. Och det är det som lockar folk till Jannes vandringar.

– Jag tror folk gillar kriminalhistoria för att det är lite farligt, det kittlar. Mord är som gåtor och man försöker förstå och komma på svaret, säger Janne.

Jan Palmén

Ålder: 53 år.

Bor: Majorna.

Familj: Ja.

Hemsida: Crimewalks.se

Jannes favorithändelse

Ferdinand Röhl, alias Smala vägens skräck. Han var 19 år och blev anklagad och dömd för hemfridsbrott och fick 1,5 år straffarbete. Han sattes hos husarvakten på Allmänna vägen och skulle dagen efter föras till sitt arbetsläger. När han skulle föras ut var han stupfull och husarvakten som förde ut honom, var lika full han. Typiskt Ferdinand som då gett sig tusan på att han kunde supa vakten under bordet!

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.