Kalle Norwald är socionom, sexolog och legitimerad psykoterapeut som utöver att ge samtalsstöd även föreläser, håller workshops och skriver böcker. För den stora massan är han känd från SVT:s succé ”Gift vid första ögonkastet”.
Kalle Norwald är socionom, sexolog och legitimerad psykoterapeut som utöver att ge samtalsstöd även föreläser, håller workshops och skriver böcker. För den stora massan är han känd från SVT:s succé ”Gift vid första ögonkastet”. Bild: Anna Tärnhuvud

Jag har svårt att prata om min läggning – vad ska jag göra?

Veckans frågeställare tycker det är svårt att prata om sin sexuella läggning – trots att hon redan kommit ut inför familj och vänner. Blir det någonsin enklare?
– Att genomgå den så kallade ”komma-ut-processen” är en personlig och unik resa för varje individ och inte något som görs en gång och så är det klart. Därav begreppet process, det sker över tid och jag undrar om det någonsin tar slut? skriver Kalle Norwald, psykoterapeut.

ANNONS
|

Hej Kalle.

Jag vet inte om det finns något enkelt svar på detta, men vill ändå ställa frågan. Jag är homosexuell och har vetat det under hela mitt snart 30-åriga liv. Men jag brottas med det här att vara öppen inför andra. Jag blir rädd att berätta att jag letar efter en tjej då det finns en oro i mig för andras reaktioner. Jag har egentligen inte varit med om någon homofobi eller så, men hör ju en del av andra och är rädd att bli utsatt. Det leder till svårigheter även bland mina kompisar, vissa vet men en hel del vet inte alls. Jag blir ibland tilltalad som den eviga singeln till exempel. Mina föräldrar vet men vi pratar inte om det och jag undrar ibland om det är så att detta leder till att jag inte pratar med någon om detta, eller i alla fall väldigt få.

ANNONS

Så hur ska jag förstå min rädsla att komma ut? Varför ska det vara så svårt?

Mvh,

Rädd tjej

Få hjälp av GP:s experter

Har du en fråga till sexologen Kalle Norwald eller psykologen Stina Hindström? Mejla fraga@gp.se. Det går bra att vara anonym.

Hej du rädda tjej!

Jag hör att du brottas med inte bara en rädsla av att berätta om din läggning för andra utan även upplever praktiska svårigheter när det kommer till att vara öppen om din sexuella läggning i relation till dina vänner och familj. Att genomgå den så kallade ”komma-ut-processen” är en personlig och unik resa för varje individ och inte något som görs en gång och så är det klart. Därav begreppet process, det sker över tid och jag undrar om det någonsin tar slut? Men en sak jag vet är att det blir enklare över tid. Detta är inte för att tiden i sig gör en positiv skillnad, snarare att alla vi som bryter mot normer finner nya strategier och lär oss av våra erfarenheter. Det är vanligt att känna oro i processen och osäkerhet inför reaktionerna från andra.

När vi får ta del av andras berättelser av homofobi, särbehandling eller diskriminering så skapas det en rädsla i en, trots att erfarenheterna inte är ens egna. Det kan kallas för internalisering och leda till de negativa känslorna du beskriver gentemot din sexuella läggning. Vi lever i ett samhälle med heteronormativa förväntningar som i vardagen tar sig i uttrycks såsom att vi tar för givet att kvinnor ska ha förmågan att bli kär i personer av motsatt kön (män) och vice versa.

ANNONS

Det kan ta tid och det behövs ett aktivt arbete att övervinna dessa negativa känslor och utveckla en känsla av självacceptans. Detta är i sig inte konstigt eftersom det kan komma att innebära en del obehag i det arbetet med sig själv. Det handlar bland annat om att möta de rädslorna för potentiellt negativa reaktioner. Trots att du kanske inte personligen har upplevt homofobi, har du hört berättelser om andra som har mött negativa reaktioner när de kom ut. Denna rädsla för att bli utsatt för diskriminering, förlust av stöd eller konflikter kan vara en stark faktor som påverkar beslutet att vara öppen.

Det är inte är du som är problemet, det är samhället som har ett problem men som du och många med dig får bära påföljderna av. Det är konstigt på många sätt.

Samhället har starka normer och förväntningar kring sexuell läggning och att avvika från dessa normer kan skapa rädsla för att bli marginaliserad eller exkluderad. Det kan vara utmanande att bryta dessa normer och vara öppen om sin sexuella identitet, särskilt om du känner sig ensam eller annorlunda. Det betyder att det inte är du som är problemet, det är samhället som har ett problem men som du och många med dig får bära påföljderna av. Det är konstigt på många sätt.

Kanske läser du mitt svar nu och i tanken förstår läget rent logiskt, men i känslan är det lite svårare att förstå din rädsla över att komma ut. Det kan vara till hjälp att söka stöd hos personer eller organisationer som är erfarna inom HBTQ+-frågor (homo- och bisexuella, trans- och queerpersoner), där du kan få stöd, råd och värdefulla verktyg för att navigera genom dessa svårigheter. Kom också ihåg att du har rätt att bestämma när och till vem du vill komma ut, och att din säkerhet och välbefinnande är av yttersta vikt. Det finns inga krav på hur eller när du ska komma ut, det bestämmer du helt själv beroende var i processen du är i just nu.

ANNONS

Ta hand om dig!

Kalle

LÄS MER:Därför måste du själv definiera dina behov i en kärleksrelation

LÄS MER:”Ska vi göra slut fast att vi älskar varandra?”

LÄS MER:Klandra inte din partner för din svartsjuka – sök hjälp

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS