Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

 Bild: Fredrik Sandberg/TT
Bild: Fredrik Sandberg/TT

”Jag är född med en längtan"

När Krister Henriksson kom in på scenskolan hade han aldrig varit på teater. Med åren har han lärt sig att han gör sina roller bäst när han inte försöker prestera så mycket.

Skådespelaren Krister Henriksson har en stor och bred repertoar bakom sig efter genombrottet 1973 i ”Peer Gynt” på Stockholms Stadsteater. På senare år har han bland annat uppmärksammats som Karlsson i föreställningen ”Karlsson på taket”, som Hugo Rask i ”Egenmäktigt förfarande” och för sin soloföreställning ”Doktor Glas”.

Många förknippar honom också med rollen som Ystadpolisen Kurt Wallander. Under åren 2005–2013 gjorde han 32 Wallanderfilmer, men från början var det en roll han inte alls ville ha.

–  Jag hör till 68-generationen där allt ska vara så seriöst och moraliserande och det där var kommersiellt helt enkelt. Och så hade jag småbarn och ville inte resa så mycket från Stockholm.

Upptäckte att Wallander var jag

Han tillfrågades om och om igen och för varje gång höjdes gaget. Till slut ringde Wallanders skapare Henning Mankell själv och föreslog en promenad på tu man hand. Varför ville Krister Henriksson inte göra rollen? Kunde han åtminstone inte läsa några av böckerna och fundera på saken?

–  Jag läste en av dem och häpnade. Varför hade de inte bett mig tidigare? Jag upptäckte att Wallander var jag. Det där kynnet som kommer av de ändlösa dimmiga vintrarna vid havet, det kände jag så väl igen från min egen uppväxt. Jag tror platsen du växer upp på formar dig mer än människorna. Och så åkte jag till Ystad och kände – vilken fantastisk stad!

Hur är det där kynnet?

–  Jag är född med en längtan. Du föds på en trist plats och det skapar en längtan till något annat som du inte vet vad det är. Det har alltid präglat mig. Jag vårdar den känslan, jag älskar att längta till saker.

Han vantrivdes där han växte upp i Roslagen vid Ålands hav. Pappan var fiskare och Krister Henriksson sommarjobbade med att ”halka omkring i torskslem” medan han intensivt önskade sig bort.

Skolgång som enkelbiljett

Eftersom han hade det man kallade läshuvud såg han skolgången som enkelbiljetten till ett annat liv.

–  Efter gymnasiet var det som när det börjar brinna. På en minut plockar du med dig det viktigaste och tar dig därifrån. Exakt så gjorde jag och det har jag aldrig ångrat.

När han kom in på Dramatens scenskola hade han inte satt sin fot på en teater. Möjligen var det förmågan att lära sig saker utantill som drog honom dit.

–  Jag gick till en läkare en gång för att få bekräftat att det hängde ihop med hög intelligens, men tyvärr – så var det inte. Så det är mycket skit som fastnat i mitt huvud genom åren.

Kanske var skådespelarbanan ändå utstakad från början. Den tanken fick han när han hittade sin gamla konfirmationsbibel i föräldrahemmet. På försättsbladet hade prästen skrivit ”Den som ger upp sitt liv skall vinna det”.

Det var under en krävande period då Krister Henriksson hade börjat ge föreställningen ”Doktor Glas”. Även en rutinerad skådespelare kan få panik av att kliva ut ensam på scenen framför 800 personer.

–  Men så tänkte jag på det där citatet om att ge upp. Att inte prestera. Jag tillät mig att inte vara bra. Och då blev det bra. Visste prästen att jag skulle bli skådis?

Lever ut sin ålder

Krister Henrikssons nästa projekt är att göra Strindbergpjäsen ”Fröken Julie” på Dramatens lilla scen där han ska spela mot Marie Göranzon. Premiären är i februari. De är betydligt äldre än skådespelare till dessa två roller brukar vara, och de gör en poäng av det.

–  Vi haltar och går illa privat, så vi spelar det så. Det är första gången jag kan leva ut på scenen att jag är gammal.

Att trappa ned ligger inte för Krister Henriksson. Han ser jobbet som sin hobby och man slutar inte med sin hobby för att man blir äldre, snarare ägnar man den ännu mera tid.

– J ag siktar på att dö på scenen. Folk ska kunna säga: ”Jag var där. Han sa repliken och sedan föll han bara ihop. Vi trodde det ingick i pjäsen. Sedan kom inspicienten och sa att han var död. Vi trodde fortfarande det ingick i pjäsen. Då kom likbilen och de bar ut honom. Då förstod vi.” Så tänker jag att det ska bli.

"Du föds på en trist plats och det skapar en längtan till något annat som du inte vet vad det är. Det har alltid präglat mig." Bild: Fredrik Sandberg/TT
"Du föds på en trist plats och det skapar en längtan till något annat som du inte vet vad det är. Det har alltid präglat mig." Bild: Fredrik Sandberg/TT

Fakta

Krister Henriksson

Ålder: Fyller 75 år den 12 november.

Gör: Skådespelare.

Bor: Stockholm.

Familj: Frun och skådespelarkollegan Cecilia Nilsson, barnen Jenny, Stina och Tobias.

Om att fylla 75: ”Det känns inte helt bra. Att bli gammal innebär en serie förluster: Synen försämras, bekanta blir sjuka och dör, barnen flyttar.”

Så firar han födelsedagen: ”Förmodligen med Cecilia och lite ostron. Jag brukar inte fira så mycket.”

När han inte jobbar: ”Jag kan sätta mig på en parkbänk och bara se människor promenera förbi. Jag tycker om att se hur folk går, det är så olika.”

Bästa rollen han gjort: ”Den har jag inte gjort. Det hör till skådespeleriets natur att man inte är nöjd. Man tänker: ’Gud vilken tur att jag får en chans i morgon också, då kanske det blir bättre.’