Hittade tillbaka till hälsan med att snickra på ren lust

Det är tidig morgon och verkstaden är redan igång. Ola visar runt i lokalen och vi stannar framför en gammal snickarbänk i mörkt trä, en pjäs som har en egen historia.

– Snickarbänken har tillhört min farfars morfar, som också hette Ola och var möbelsnickare. Därför känns det extra roligt att ha den här, dels av historien bakom men också att både namn och yrke på det här viset går i arv.

I gymnasiet tillverkade han en bokhylla som examensarbete och intresset för snickeri växte. Ola gick sen på konsthantverk/designutbildning i Grimslöv utanför Växjö 2003, en förberedande utbildning för möbelsnickeri. Men efter det sprang Ola, som han säger, på olika distraktioner i livet, vilket gjorde att han hoppade på varierande yrken.

Kastade sig in i olika jobb

– Det var en period när jag kastade mig in i jobb som asfaltsläggare, arbetsledare, skidlärare och verksam inom turistnäringen. Jag provade mig fram men hela tiden med en känsla av något inte stämde, berättar Ola.

När han under ett år arbetat som arbetsledare, en tid med mycket stress, var han på väg att gå in i väggen. Ola bytte bransch igen och började arbeta på en husfabrik.

– På ett sätt var det positivt, då jag lärde mig grunderna i att bygga hus. Men det var också ett nattjobb, vilket inte var så bra för mig. Att komma från gränsen till utbrändhet och sen hoppa på ett nattjobb och dessutom vara småbarnsförälder, det var ingen bra kombination, berättar Ola.

I april 2018 kände han att det inte gick längre. Kroppen sade ifrån.

Fick domningar i kroppen

– Det blev för mycket på en gång. Jag fick märkliga symptom, som ryckningar och domningar på olika ställen i kroppen och blev sjuk väldigt ofta. Efter besök hos läkare insåg jag att det var dags att göra något innan jag klappade ihop helt.

Ola sade upp sig och gick samtidigt på föräldraledighet. Snickeriverkstaden var redan upprest, så när orken fanns var han ute och snickrade. Under 2018 startade han sedan upp snickeriföretaget.

– Jag startade upp företaget för att jag visste på något sätt att jag skulle arbeta med detta. När och hur visste jag inte. Jag bara tänkte att jag drar igång något för att det ska bli en förändring, så att jag på något sätt knuffar mig själv i rätt riktning

Hittade tillbaka till sig själv

Känslan hade funnits där hela tiden, att han ville jobba med något annat, att få utlopp för sin kreativitet och som ledde honom tillbaka till sig själv.

– Jag har alltid gillat design och form, att titta på möbler och älskat att gå på museer. Sen har jag också haft lätt för att hitta former. Så jag tänkte därför att jag provar detta. På den vägen insåg jag någonstans, att snickrandet och skapandet fanns ju redan där, men att jag på något sätt tappat bort det på vägen.

Ola menar att många nog kämpar med det faktum att de inte vet vad de vill. Något som han själv fortfarande kan tampas med ibland, särskilt när arbetet går på rutin

Ringde en kompis

– Vid ett sådant tillfälle ringde jag upp en kompis som gav mig ett väldigt gott råd. Han sade till mig att släpp allt du gör nu. Gör två saker som du tycker är roliga. Så jag började tillverka nya produkter istället, en nattlampa i trä och en haj i valnöt. Det var ett sätt att hitta tillbaka till det här att skapa på ren lust.

Produkterna han tillverkar och säljer idag är olika bruksföremål. Den stora produkten är en knivhållare i olika trämaterial och som tillverkas i Sverige.

– Det är viktigt för mig, att det görs så lokalt som möjligt. Sverige är ett fantastiskt land när det gäller träprodukter. Sen är trä ett så tacksamt och levande material att arbeta med, mjukt och lättjobbat.

Sedan två år är Ola också lärare på Studieförbundet Vuxenskolan hos Nääs Slöjd & Byggnadsvård. Ola visar upp en vacker verktygslåda i furu som han håller kurs i att tillverka.

Arbetar med gamla tekniker

– Det är väldigt roligt. Vi arbetar med den gamla tekniken, inga skruvar, utan inkilade handtag som blir självlåsande. Bara att få vara där i deras anrika lokaler och arbeta med deras handverktyg ger mig massor av inspiration, menar Ola.

Han arbetar också med andra projekt, som innerdörrar till lägenheter från 30-talet som ska tillverkas på det gamla sättet.

– Just det här med byggnadsvård och att bevara kultur i trä intresserar mig. Jag tycker att det är för mycket slit och släng idag. De här gamla träteknikerna har hållit så länge och gör det fortfarande. Även den som inte är så insatt i trä, tror jag kan känna om något är genuint och riktigt gjort.

Han har ett motto som varit med hela tiden under resan: "Att göra det jag älskar till något som någon annan också älskar.”

– Det handlar om att jag ska älska det jag lämnar ifrån mig. Kan jag lämna iväg något som för mig är bra och klanderfritt, då är det också troligt att kunden älskar det. Bland det roligaste jag vet, är att få bilder från kunder som satt upp sina knivhållare av trä på väggen. Det är feedbacken som får en att vilja fortsätta.

Jan Larsson

livsstil@gp.se