Historia handlar inte bara om det förflutna

Det är nästan 70 år sedan bland andra Göteborgsprofessorn Curt Weibull och Albert Sandklef, museichef på Varbergs Museum, numera Hallands Kulturhistoriska Museum, skrev sitt verk om Hallands historia. Sedan dess har mycket ny forskning kunnat visa fram en delvis ny bild av Halland. Nya arkeologiska utgrävningar och arbetsmetoder har fått fram många nya fakta

– Halland är ett expansivt län med mycket nybyggnation och när ett område ska bebyggas kräver lagen en arkeologisk undersökning. Man kan säga att arkeologin faktiskt gynnas av att de halländska städerna växer.

Historieintresset tog fart hos Pablo redan i tonåren.

– Jag var nyfiken på hur och varför samhället utvecklats som det gjort. Vilka var drivkrafterna? Och jag ville veta hur vanliga människor levt, hur deras vardag påverkades av de storpolitiska besluten.

För att bättre förstå samhällsutvecklingen läste han statskunskap, nationalekonomi, etnologi och historia på universitetet. Han gick också med i Arkivet för Folkets Historia, en förening av historieintresserade som främst intresserade sig för bönders och arbetares historia. Under flera år jobbade han sedan dels på Nordiska museet i Stockholm och för Kulturförvaltningen i Leksand.

– Jobbet i Leksand stärkte mitt intresse för lokalhistoria. Erfarenheterna därifrån var till stor nytta när jag senare kom till Varberg.

Bild: NICKLAS ELMRIN

1/4

Fasta museijobb var svåra att få. Efter tio år tröttnade Pablo på vikariat och när ett antikvariejobb vid museet i Varberg blev ledigt 1987 flyttade han och Christina till dit. Också Christina fick jobb på museet.

Jobbade fram ny basutställning

Under åren 1987–2018 på Hallands Kulturhistoriska Museum jobbade Pablo fram en ny basutställning om jordbruket i Halland och om Hallands historia, arbetade med den oskiftade byn Äskhult och medeltidsborgen Hunehals söder om Kungsbacka, skrev själv eller var redaktör för ett antal böcker med olika hallandshistoriska vinklar och doktorerade med en avhandling om halländskt jordbruk under 17- och 1800-tal. När han 2017 kom in i Hallands Akademi hade han alltså bra på fötterna för att kunna ta tag i sin vision om en ny hallandshistoria.

– Akademin gav en plattform för att få fram medel till ett så stort projekt.

I fyra år har redaktionen under Pablos ledning och 36 författare, arkeologiska och historiska experter, arbetat fram Hallands nya historia.

Halland som landskap har präglats av kontakter med grannarna på andra sidan vattnet och sina öppna betesmarker och ljunghedar längs kusten. Danskt inflytande blev påtagligt redan vid 800-talet varefter landskapet kom att höra till Danmark till 1645 förutom några stormiga decennier på 1300-talet då det tidvis tillhörde Sverige och tidvis även var ett eget självständigt rike i det krigiska maktspelet mellan Danmark, Norge och Sverige.

– Som gränsland har Hallands befolkning varit offer för både danska och svenska arméer under de många dansk-svenska krigen och kanske varit den mest utsatta delen av landet.

Människors nyskapande gynnade nya verksamheter

Utsattheten och det svaga jordbruket på 1700-talet krävde binäringar för att befolkningen skulle klara sig. Men under uppodlingsperioden på 1800-talet blev jordbruket mycket lönsamt, vilket har givit långsiktiga fördelar, menar Pablo.

– Landsbygdens starka näringar har uppmuntrat människors nyskapande tänkande som i sin tur gynnat uppkomsten av nya verksamheter sedan glanstiden för de större fabrikerna och industrierna på 1900-talet var över. Vi har inte heller andra landsändars problem med tynande bruksorter. 1970 - och 80-talen kom att innebära en ny ekonomisk blomstringstid för länet.

Det har alltså medfört stor nybyggnation och därmed många arkeologiska utgrävningar.

– I Kungsbacka har man till exempel vid Tölö kyrka en bit utanför den gamla stadskärnan hittat ett handelscentrum från 800-talet och en stavkyrka från 1000-talet vilket tyder på ett ekonomiskt, politiskt och religiöst maktcentrum långt före staden Kungsbacka. Antagligen har handelsplatsen flyttats längre ner mot kusten sedan ån inte längre var segelbar så långt upp. En sensationell upptäckt för historiker.

En annan sensation var upptäckten av hövdingagården i Slöinge i mellersta Halland med sina guldgubbar.

– Där fanns redan på 500-talet ett religiöst, ekonomiskt och politiskt centrum. Det ändrade bilden av mellersta Hallands tidiga historia.

Utgrävningarna av medeltidsborgen Hunehals söder om Kungsbacka de senaste åren har också tydliggjort bilden av norra Hallands betydelse som centrum i de nordiska konflikterna under 12- och 1300-talet.

– Vi har alltså i många avseenden fått en ny bild av Hallands historia.

Pablo hoppas nu att boken ska nå den breda läsekretsen.

– Vi har medvetet gjort boken lättillgänglig både vad gäller texten men också genom ett rikt bildmaterial. Vi vill ge en översikt men har även med många konkreta exempel från alla delar av Halland. Vi har också satt ett lågt pris på boken.

Vanliga människors villkor

En tyngdpunkt ligger på vanliga människors villkor, hur de bott, ätit och vilken frihet de haft.

– Det är där de flesta av oss hittar våra förfäder. Men självklart får också det rikspolitiska maktspelet sitt utrymme.

Historia handlar inte bara om det förflutna menar Pablo.

– Om man förstår sin historia förstår man också bättre vad som händer idag. Man kan också bättre förstå både varför landskapet och byggnationen ser ut som den gör. Vi har efter varje avsnitt tips på platser och byggnader man kan titta på som exempel på vad texten berättat. Det kan bli många trevliga söndagsutflykter för familjen. Jo, nog känns det bra att kunna ge ut en ny bok som berättar Hallands historia.

Birgitta Tingdal