Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
1/3

Hatten av för Tobias som älskar att roa

Tobias Herbertzon får en kick av att roa andra. Så har det varit från tidiga barndomen.

Med åren har den drivkraften fört honom till lokala teater- och revyscener, och gjort honom till allsångsledare och instruktör i både gammaldans och ukulele. 
Och trots att han bara är 26 år kan han redan se tillbaka på en tolv-årig artistbana. 
Just nu är han aktuell på Mölndalsrevyn.

Egentligen startade det ännu tidigare när Tobias som liten skulle passas av mormor Margit i Kungsbacka efter skolan. 
– I hennes garderober fanns peruker, finkläder och annat skojigt. Min bror och jag brukade klä ut oss och göra sketcher.
Att få gå in i och ut ur olika roller tilltalade tidigt lille Tobias.
Mormor hade också en annan skattgömma – högar av gamla VHS-filmer där Tobias fick bekanta sig med Lokets favoriter, Nils Poppe, Stefan och Krister, Söderkåkar med mera.
– Jag lärde in fraser och repliker och tröttade nog ut många på släktkalasen med mina imitationer, erkänner Tobias. Men en del tyckte nog jag var kul också.
Sten-Åke Cederhök var tidigt idolen och en blivande förebild.
– Han hade en jordnära folklighet som jag uppskattade redan som liten. Han behövde inte köra "under-bältet-humor", men om han gjorde det var det med stil och finess. Jag tror att en orsak till hans popularitet var att så många kunde känna igen sig i honom.
I grundskolan fanns det en kulturklass som Tobias naturligtvis valde.
– Det var en blandning av sång, dans, teater och musik och en mycket uppmuntrande lärare. Jag minns att jag gjorde en del grejer av Galenskaparna. Teater var roligt och allra roligast var revy och fars.
I gymnasiet blev det förstås teaterlinjen.
 

Bild: Anders Hofgren

Men utbildningen mot scenen hade då pågått länge på andra platser också, och än en gång var det mormor som inspirerade.
– Hon var med i mängder av föreningar – PRO, DHR, LO, HRF och många andra. Jag fick hänga med på hennes aktiviteter som liten.
På föreningarnas fester och bussresor var det fritt fram före den unge blivande artisten.
– De gamla tyckte det var kul med killen som sjöng och spelade apa på scenen. Det gav mig scenvana fast jag naturligtvis inte tänkte på det då. Jag lärde mig också att tycka om äldre människor och har alltid haft lätt haft umgås med dem. Jag var väl lite lillgammal kan jag tro – och det är jag nog fortfarande.
Tobias har sällan planerat, saker har bara hänt och han har hängt på. Som på Taizelägret i Frankrike när han var 14 år. 
– Där fanns en tjej som spelade ukulele. Jag tyckte genast om det skojiga lilla instrumentet och började spela. Några år senare blev jag tillfrågad om att leda kurser i ukulele för Vuxenskolan. Jo, tänkte jag, visst kan jag det och så blev det.

Det har blivit många ukelelekurser under många år. Dessutom kurser i gammaldans och bugg. Bugg hade han lärt sig på en danskurs som 14-åring och gammaldans lärde han sig av bara farten på Kungsbacka Dansklubb.
– Mest gillar jag nog gammaldans – vals, hambo, schottis och texterna av Taube, Ramel med flera favoriter. Det är alltid så god och glad stämning på kurserna – folk har roligt, de älskar att dansa och det känns i väggarna och i luften.
Från gammaldansen med de gamla klassiska låtarna var det inte långt till allsången så Tobias blev allsångsledare tillsammans med kompisen Kjell Bergén. I vår är de i full gång med sina ofta fullbokade musikprogram.

Kanske är ändå teaterscenen det som lockar allra mest. I Kungsbacka kommun fanns redan under Tobias tonårstid amatörsällskapet EBBE som spelade utomhusteater vid Äskhults gamla by. Tobias gjorde flera säsonger där.
– Det var inkörsporten till den offentliga teaterscenen för mig.
I fem säsonger spelade och skrev kompisen Bernt-Åke Fransson och han också lokalrevy i Kungsbacka. De senaste åren har han spelat bygdegårdsfars i Fjärås med teatermannen Håkan Klamas, som han ser som sin stora läromästare. I år spelar han i Mölndalsrevyn där han fått mycket positiva recensioner.
– Jo, det är så klart att det är smickrande att bli jämförd med Per Andersson, tillstår han gärna.

Men det är ändå inte berömmet som driver vidare, det är glädjen att roa.
– Jag får en otrolig energi av att se människor skratta och ha kul. Skratt gör människor go'a och snälla och glada människor bråkar inte i onödan eller klagar på grannen för småsaker. Man klarar väl inte världsfreden bara genom att spela rolig fars men det gör i alla fall världen lite trevligare att leva i.
I maj är han konferencier på Husvagnsdagarna i Kungälv i maj och i juli på Medeltidsdagen i Hunehals. I sommar spelar han teater på Öland med Håkan Klamasgänget. Dessutom är det spelningar på bröllop och fester.
Jo, han har ett heltidsjobb som annonsförsäljare på tidningen Norra Halland i Kungsbacka också.
– Men jag jobbar gärna 70-80 timmar i veckan. Och min fru är min bästa supporter och mitt bästa bollplank.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.