Hanna giftes bort mot sin vilja

Hanna Saadi överlevde diskoteksbranden på Backaplan men förlorade sin bästa vän. I sorgen blev hon lockad till Libanon där hon giftes bort mot sin vilja. Genom att själv kontakta polisen fick äktenskapet ett slut och Hanna tog kontrollen över sitt liv. Men vägen tillbaka har varit tuff.

ANNONS

Hanna Saadi vet hur det känns när livsviljan försvann och när varje dag är en kamp för att finna mening.

Hon har varit där, ett andetag från att ta sitt liv men räddades av främmande människor i sista stund. Hur hamnade hon i det?

För att förstå behöver vi backa i tiden och se till en rad av skilda händelser som drabbade henne.

Branden var en turning point

Oktober 1998. Höstlov. Ryktet spred sig bland skolungdomar i Göteborg om en fest i en lokal vid Backaplan. Hanna och hennes väninna ville gå och lyckades till slut övertala sina föräldrar. Men då var klockan redan mycket och Hanna fick vända i dörren för att hinna hem i tid. Väninnan blev kvar. Hanna försökte få med henne hem men hon ville stanna en stund till och lovade ta nästa vagn hem. Det var sista gången de såg varandra.

ANNONS

– Branden var en turningpoint, den förändrade mitt liv i grunden. Efter den bar jag på en sorg som satte sig djupt i mig, Min bästa vän dog och jag kände skuld för att jag inte lyckades övertala henne att följa med hem. Jag kände skuld för att hon dog och för att jag levde.

Innan var Hanna utåtriktad och tyckte om att ha många människor omkring sig. Men efter branden förändrades hon. Hon slöt sig och pratade in med någon om hur hon mådde.

Mörkret blev mörkare

– Jag visste inte vem jag skulle vända mig till. Jag tyckte inte att det fanns någon som förstod min sorg och vad jag gick igenom. Varför skulle just jag leva? Jag tänkte att jag också borde ha försvunnit i branden.

Hanna gick då i andra ring på Burgårdens gymnasium och hon sörjde sin vän.

– Mörkret inom mig blev mörkare och känslorna definierade mig som person. Jag tyckte att jag var en dålig människa och fattade livsbeslut utifrån det. Jag fick ätstörningar och under de åren mådde jag inte alls bra. När man älskar sig själv tar man beslut utifrån sitt välmående men med förminskad syn på sig själv fattar man beslut utifrån andras bästa och tänker inte ”vad är bäst för mig?”.

ANNONS

Hon säger att det smärtar att tänka tillbaka på åren då hon kände sig missförstådd och sårad. Det goda som kom ur det är att hon idag står stadigare än någonsin, vilket hon inte hade gjort utan de prövningar hon gick igenom, tror hon.

Hanna kände sig annorlunda

Hanna växte upp i vad hon beskriver som ett ”tryggt radhusområde” i Kärra. Föräldrarna bor fortfarande kvar i stadsdelen. Det var annorlunda där då, mycket lugnare, säger hon. Hanna upplevde aldrig några kulturella skillnader. Ändå kände hon sig annorlunda. Hon lekte annorlunda och med sin libanesiska bakgrund de åt annorlunda hemma. Först på Burgårdens gymnasium träffade hon andra med liknande bakgrund som hon själv. Skolan blev ett andningshål under det pågående sorgearbete efter väninnan.

Hanna Saadi bär inte på mörka tankar längre. Hon har byggt upp självkänslan och har strategier för att hantera kriser och relationen till föräldrarna bra igen.
Hanna Saadi bär inte på mörka tankar längre. Hon har byggt upp självkänslan och har strategier för att hantera kriser och relationen till föräldrarna bra igen. Bild: Mathias pernheim

– Jag hade ett bra stöd från mina kompisar och de pushade mig framåt. I perioder mådde jag bra. Efter gymnasiet arbetade jag som instruktör på SATS och jag utvecklades och växte inom rörelsen. När jag fick uppskattning så dämpades min inre oro och ångest.

Ett och ett halvt år efter branden upplevde Hanna ett svek som hon har haft svårt att förlåta. Sommaren 1999 lockades hon till Libanon där släkten hade förberett hennes bröllop utan att hon hade en aning om vad som var på gång. På flygplatsen mötte hela släkten upp. De var glada, uppmuntrande, omfamnade henne och sa ”grattis!”.

ANNONS

– Det var en käftsmäll. Jag såg det inte komma. Det hade varit en annan sak om jag hade vuxit upp i en radikal miljö men vi var så integrerade i Sverige och jag hade aldrig haft en anknytning till den libanesiska kulturen direkt. Jag kunde inte föreställa mig att bli bortgift.

Utlämnad och bedragen

Hennes pappa hade en äldre bror kvar i Libanon. Överenskommelsen dem emellan var att Hanna skulle gifta sig med broderns son, Hannas kusin och att han skulle följa med till Sverige.

– Jag har aldrig känt mig så utlämnad och bedragen.

Hon försökte prata med folk i sin omgivning men kände sig ignorerad och att ingen lyssnade på henne. Hanna ringde sin syster i Sverige som kom ner.

– Vi spelar det här spelet, sa hon. Libanon är inte vår mark. Gift dig så tar vi striden när vi kommer hem. Okej, tänkte jag. Det fanns äntligen hopp.

I Sverige hade hon och mannen skilda sovrum. De levde aldrig ihop.

Satte djupa spår i henne

– Det är jag tacksam för men jag var sårad och jag var fortfarande bunden till mannen. Så jag tog saken i egna händer och ringde polisen. De hämtade honom och han utvisades till Libanon. Men det kostade relationen med mina föräldrar. De blev naturligtvis arga och det blev många jobbiga konflikter efter det.

ANNONS

Det har satt djupa spår i henne.

– Min familj valde bort mig, kändes det som. Jag hade inte något värde. Skuldkänslorna efter branden gjorde att hela mitt unga vuxenliv ägnade jag åt mörka tankar.

Vändpunkten kom efter en vistelse i Thailand där Hanna försökte avsluta sitt liv.

– Före Thailandsresan kunde jag dölja mina känslor men till slut rann bägaren över. Jag kunde inte kontrollera känslorna längre. Det var en nedåtgående spiral och jag nådde botten. Det blev inte bättre, jag bara led.

Ville ta livet ta sig

Hon hade förberett sig inför resan och finkammat nätet efter olika sätt att ta livet av sig. När hon stod beredd att avsluta sitt liv kom planerna av sig. Ett par från hotellet hon bodde på kände igen henne och förstod vad som höll på att hända.

– De kontaktade min syster och kom överens med henne om att köpa en flygbiljett hem. Jag tror att man möter människor av en anledning.

Det blev början på ett nytt liv. Vägen har inte varit spikrak. Hanna har fått arbeta med sig själv och gått i terapi länge. Efter en resa till Bali hände det saker.

– Där förälskade jag mig i mig själv. Jag kände mig fri. Jag hade burit på mörker men den resan frigjorde mycket.

ANNONS

Idag bär hon inte på mörka tankar längre, säger hon. Hon har byggt upp en självkänsla och har strategier för att hantera kriser.

Numera är relationen till föräldrarna bra igen. De hjälper henne mycket med hennes tvillingdöttrar som är fem månader gamla. Träning är en stor del i Hannas liv. Hon studerar idrottsvetenskap och arbetar med rådgivning för idrottare utifrån sina egna erfarenheter.

– Det handlar om att stärka dem på ett sådant sätt som jag har jobbat med mig själv, med självkänsla och kärlek till sig själv.

Hanna Saadi

Ålder: 40 år.

Bor: Lägenhet i Partille.

Familj: Tvillingdöttrar, fem månader gamla. Föräldrar, syskon.

Gör: Studerar på Göteborgs universitet. Mental coach med inriktning mot idrottare.

ANNONS