Bara i Göteborg finns ett 20-tal företag som har yoga och meditation som affärsidé. I Sverige finns det just nu 264 yogacenter registrerade hos Bolagsverket.
Några oberoende siffror på hur många som ägnar sig åt träningsformen går inte att få. Men här i Sverige beräknas mellan fem till sex procent praktisera yoga, alltså uppemot en halv miljon svenskar.
Lockar nya utövare
Statistiken kommer från Göran Boll, en av auktoriteterna inom den svenska yogabranschen. Han utbildar sjukgymnaster, sjuksköterskor och läkare i så kallad medicinsk yoga på flera vårdcentraler runt om i landet.
Den femtusen år gamla träningsformen lockar nya utövare varje dag. Bara inom Göran Bolls egen tradition, kundaliniyogan, finns det tio olika lärarutbildningar att välja emellan – bara i Sverige. Hittills har tusen personer valt att satsa de cirka 40 000 kronor det kostar för att bli ”auktoriserad” kundaliniyogalärare.
Yoga som affärsidé har blivit big business.
– Ny svensk vetenskaplig forskning från till exempel Karolinska har ökat intresset och lockat helt nya grupper till yogan, säger Göran Boll.
I USA beräknas ungefär 15 miljoner människor träna någon form av yoga. Där har en intensiv debatt brutit ut om vem som äger rättigheterna till yogan. En grupp amerikanska indier som arbetar för hinduiska minoriteter i världen, ”The Hindu American Foundation” vill genom uppropet ”Take Back Yoga” öka folks medvetenhet om yogans ”äkta” ursprung – som de anser vara hinduismen. Debatten har blivit en följetong på olika yogaforum på nätet och i amerikansk-hinduiska nyhetstidningar.
Förstå yogans historia
Uppropsmakarna begär varken att entusiastiska yogautövare ska konvertera till hinduismen eller att yogainstruktörer ska lära ut mer om religionen. Det ”enda” man vill är att folk ska förstå yogans ”sanna” historia. Förslaget har fått flera författare att gå i taket, däribland alternativläkaren och new-ageförfattaren Deepak Chopra som i flera artiklar avfärdat kampanjen som ett ”virrvarr av falska historier och hinduisk nationalism.”
Debatten om vem som äger varumärket yoga har inte varit lika intensiv i Sverige, trots att alltså träningsformen verkar locka allt fler – och framförallt kvinnor.
Willy Pfändtner, som är teologie doktor i religionsfilosofi vid Södertörns högskola, menar att i yogan har många svenskar funnit ett effektivt sätt att hantera stress och lugna ned tempot i tillvaron. En andlighet eller upplevelseaspekt som inte har kunnat erbjudas av till exempel Svenska kyrkan. Men trots detta har yogan inte fått någon status i Sverige.
Starkt folklig strömning
– Det är en stark folklig strömning som bör tas på större allvar av det etablerade samhället, säger Willy Pfändtner.
Som 23-åring blev han själv munk i Hare Krishna-rörelsen, en hinduisk sammanslutning som flera gånger stämplats som sekt. Det är snart 20 år sedan han definitivt lämnade Hare Krishna, men han säger sig fortfarande vara rotad i den indiska kulturen. Debatten om yogans äkta ursprung, bör kopplas till den hinduiska nationalism som skapades till följd av koloniseringen, anser Willy Pfändtner.
– Yogan kan inte beskrivas som en religion, men den är en mycket viktig del av hinduismen, bland annat genom de uråldriga texterna i Bhagavad Gita, säger han.
För många yogautövare är diskussionen om vem som äger eller har rätt till yogan en lite främmande frågeställning. Jens Evensen utbildade sig till yogalärare på 80-talet och är i dag en av lärarna på Skandinavisk Yoga- och meditationskola i Göteborg.
– Ingen kan säga sig äga yogan. Yogan finns i många kulturer och kan därför inte sägas vara något typiskt indiskt eller hinduiskt. Yoga är ingen religion utan metoder och tekniker för att varva ned och komma tillrätta med obalanser i kroppen, säger han.
Hatha:
Den i Europa mest kända formen av yoga, där man försöker skapa en balans i kroppens olika energisystem för att uppnå fysisk och psykisk hälsa och utveckling. Metoderna som används är reningsprocesser (shatkarma), kroppsställningar (asana), andningskontroll (pranayama), koncentrationsövningar och meditation.
Ashtangayoga:
Består av ett antal ställningar ur hathayoga traditionen som binds samman med rörelsesekvenser till olika serier där varje ställning bygger på den föregående. En dynamisk yoga där andningen styr rytmen och synkroniseras med rörelser så att en intensiv inre värme skapas med en utrensande svettning som följd . Ur denna form har Viniyoga, Vinyasayoga och poweryoga vuxit fram.
Vinyasa:
Ashtanga Vinyasa Yogan som den exporterades till väst från öst, fokuserar på två av de åtta grenarna i Ashtanga Yoga, nämligen kroppsställningar (asana) och medveten andning (pranayama). Den utvecklades på 30-talet av 1900-talets store yogi Krischnamascharya tillsammans med hans adept K. Pattabhi Jois.
Iyengaryoga:
I Iyengaryoga betonar man yogaövningarnas korrekta utförande, hållningen och balansen. Denna träningsform kännertecknas av ett rigoröst och vetenskapligt sätt att utöva yoga. Man använder diverse redskap, allt från träklossar, bänkar, stolar, kuddar, täcken och bälten.
Kundalini :
Yogaövningarna inom kundalini är tämligen enkla och de flesta kan utföra dem oavsett ålder och vighet. Kundalini lägger i stället fokus på yogans mentala och andliga delar som mantran och meditation.
Yin yoga:
En lugn och meditativ yogaform där fokus ligger på kroppens yin delar som bindvävnad, leder och ligament. Det är framförallt områdena kring höften, låren, bäckenbenet och nedre delen av ryggraden som man jobbar med. Man håller varje position mellan tre till fem minuter, med musklerna avslappnade och med medveten andning för att fokusera.
