Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Undersök dina bröst

Varje år drabbas 7000 kvinnor i Sverige av bröstcancer; den vanligaste cancerformen hos kvinnor. För att upptäcka förändringar i tid är det viktigt att regelbundet gå på mammografi – och inte minst; att undersöka sina bröst.

Undersök dina bröst regelbundet, helst samma tid i menscykeln, gärna dagen efter att mensen upphört – då är de som mjukast och minst knöliga. Genom att lära känna sina bröst vet man hur de brukar kännas och vilka ojämnheter som är normala för dig. Då är det lättare upptäcka förändringar.

Gör såhär:

· Stå framför en spegel och se efter om huden är jämn och om den har sin vanliga färg, och om bröstvårtorna ser ut som vanligt.

· Lyft upp armarna över huvudet och se att bröstvårtorna följer med uppåt. Knäpp händerna bakom huvudet och titta noga på bröstens storlek, form och hudfärg. Titta efter hudförändringar, indragningar eller svullnader.

· Undersök ett bröst i taget: Sträck upp ena armen och lägg den bakom huvudet. Känn igenom bröstet med raka fingrar och lätt tryck. Börja med bröstvårtan och gör små cirklande rörelser i flera varv runt bröstet. Flytta sedan ut fingrarna någon centimeter och känn varv efter varv. Avsluta i armhålan. Var noga med att även undersöka övre delen av bröstet och området under armen. Gör om proceduren på det andra bröstet.

Tips!

· Gör undersökningen i duschen. Det är lättare att känna ojämnheter om man är intvålad och fingrarna lättare glider över huden.

· Om du tycker det är lättare kan du även göra bröstkontrollen när du ligger ner. Lägg en kudde under skuldran och lägg ena armen under huvudet så att bröst och armhåla ligger fritt, och gör undersökningen enligt ovan.

Knölar och andra förändringar i brösten är oftast ofarliga, det kan till exempel vara en godartad cysta eller en förtjockning av bindväven. Men för att slippa oro och för att upptäcka farliga förändringar i tid ska de alltid tas på allvar och undersökas av läkare. Kontakta din läkare, vårdcentral eller gynekolog, eller ring till sjukvårdsrådgivningen.Läs gärna mer på Sjukvårdsrådgivningen och .

Livsstil och cancer – vad kan man göra själv?

Vissa antioxidanter har i forskningssammanhang visats kunna hämma cancerceller. Att översätta provrörsforskning till konkreta kostråd är svårare. Det är inte lätt att spåra vilka av alla de näringsämnen man får i sig som har en specifik effekt. Dessutom är ju maten bara en del av hela livsstilen: vi vet att även kroppsvikt, motion, stress, rökning, alkohol och generna påverkar.

På senare tid har man sett att vissa näringsämnen i kosten fungerar som nycklar i olika processer i cellerna, bland annat i vårt DNA och inom hormonsystemet. Kosten påverkar alltså våra celler och deras signalsystem, så kallat genuttryck, och sambanden mellan cancerrisk och livsstil (inklusive kostvanor) är mycket komplexa.

· Håll, eller sträva efter, en normal vikt. En hälsosam kroppsvikt minskar risken för cancer och flera andra sjukdomar.

· En balanserad och hälsosam kost med mycket frukt och grönt, och begränsad mängd alkohol, förebygger många olika sjukdomar, bland annat cancer.

· Byt ut en del av processat kött (korv, skinka och bacon) och rött kött mot fågel och fisk.

· Begränsa mängden mat med hög halt fett och socker.

· Låt bli tobak: Rökning ökar risken för all cancer. Även snusning ökar risken för vissa cancertyper.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.