Tung som baby  – fet som vuxen

I dag är mer än var tredje gravid kvinna i Sverige överviktig eller fet. Det ökar inte bara risken för svårare och mer komplicerade graviditeter och förlossningar – på sikt ökar också risken att barnet själv blir överviktig eller fet som vuxen.

Överviktiga kvinnor och kvinnor med graviditetsdiabetes föder oftare större barn.

Men det är inte enbart mödrarnas övervikt som gör barnen tyngre. I en stor internationell undersökning, publicerad i den vetenskapliga tidskriften JAMA, ser forskarna ett tydligt samband mellan hög blodsockernivå hos mamman och större barn.

Över 30 000 kvinnor och deras barn från Europa, Nordamerika och Australien ingick i undersökningen, där data inhämtades från 18 olika studier.

Födelsevikten hos alla barn studerades, liksom genetiska variationer kopplade till mödrarnas BMI (Body Mass Index).

Man undersökte även blodsocker, fettvärden och blodtryck under graviditeterna.

– Vi har kunnat visa att det inte bara handlar om att mammor med högre BMI föder större barn, utan också att det finns ett orsakssamband. Intressant är att det verkar som att socker och de gener som är kopplade till socker är kopplade till födelsevikt. Ett annat intressant samband är att vi såg en koppling mellan högt blodtryck och lägre födelsevikt, säger Bo Jacobsson, professor och överläkare vid avdelningen för obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av de medverkande forskarna från Sahlgrenska.

Sammantaget tycks det nyfödda barnets storlek alltså påverkas av moderns vikt, blodsocker och blodtryck.

Men sannolikt styrs tillväxten i livmodern av flera faktorer, vilket exemplet med blodtrycket visar. För även om mammans blodfetter har samband med övervikt, tycks blodfetterna inte ha någon avgörande betydelse för barnets födelsevikt.

En annan intressant slutsats var att mödrar med högre blodsockernivå oftare föder större barn även när de har blodsockernivåer som inte räknas som ohälsosamma. Det är kvinnor som lider av oupptäckt, latent diabetes, säger Bo Jacobsson.

– En ny definition av graviditetsdiabetes är på gång, vilket kan innebära att ett större antal gravida kommer att diagnosticeras. En graviditet är ett slags stresstest avseende diabetes.

I en avhandling för några år sedan visade även Fredrik Ahlsson, barnläkare och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, att det inte enbart är vikten som spelar roll.

Längden är också en viktig faktor för om nyfödda barn senare i livet löper risk att drabbas av sjukdom.

De flickor som är tunga och långa vid födseln har inte lika stor risk att drabbas av sjukdomar som hänger samman med övervikt längre fram i livet, såsom hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes, som de som enbart är tunga vid födseln.

För ett par år sedan medverkade Fredrik Ahlsson i en svensk studie där det framgår att döttrar till feta mammor löper ökad risk att vara feta när de själva ska få barn.

Det visade sig vara närmare tre gånger vanligare med fetma hos döttrar till överviktiga mammor, jämfört med döttrar till normalviktiga mödrar.

Risken att bli fet var nära fem gånger större om mamman varit fet. Dessutom ökade risken att dottern skulle bli fet eller överviktig när hon själv blev gravid om mammans BMI var högt redan i början av graviditeten.

Så vad beror det på? Ett norskt forskarlag kan vara svaret på spåren. Professor Pål R Njølstad är verksam vid KG Jebsens Centrum för Diabetesforskning vid Bergens universitet i Norge och leder ett stort EU-finaniserat projekt, Selection Predisposed, vars uppgift är att identifiera nya fetma-riskgener för upptäckt av fetma vid tidig barndom.

Förhoppningen är att utveckla verktyg som kan göra det möjligt att identifiera barn i riskgruppen, och ta fram ett program för att redan i ett tidigt skede sakta ner och vända utvecklingen av fetma och förhindra fetmarelaterade sjukdomar.

Pål R Njølstad berättar att uppskattningsvis 22 miljoner barn världen över under fem år är överviktiga. Hos dessa barn är fetma en tidig indikator för utveckling av typ 2-diabetes och eventuellt cancer.

– Vårt fokus är att se på faktorer hos mor, far och barn och vad som påverkar barnets växt. Här är vi speciellt intresserade av om övervikt hos barn vid födseln innebär att man har lättare att bli fet som vuxen.

Finns det ett sådant samband?

– Ja, det gör det, men det är ett väldigt komplext sammanhang. Barn som är stora vid födseln med ökad infantilväxt kan ha lättare att utveckla fetma genom genetiska faktorer.

Pål R Njølstad undersöker grupper av barn med både hög och låg födelsevikt och BMI vid sex års ålder, bland annat genom att jämföra journaler, blodprover och hälsojournaler, vilka jämförs med databaser för genetisk forskning.

– Våra resultat hittills kan tolkas som att tidig tillväxt är en nyckel. Det handlar om olika livsvillkor, men även genetiska faktorer spelar in.

GP har tidigare berättat att forskare från bland annat Lunds universitet beskrivit en ny mekanism bakom utveckling av fetma, insulinresistens och fettlever som kan förklara varför en del personer blir tjocka och andra inte, fastän de äter ungefär lika mycket.

Tarmhormonet neurotensin frigörs när vi äter framför allt fet mat. Neurotensin underlättar tarmens upptag av fettsyror.

Risken att utveckla fetma är mer än dubbelt så hög hos de personer som hade de högsta nivåerna av neurotensin än bland de som hade de lägsta nivåerna. En fjärdedel av befolkningen beräknas ha höga neurotensinnivåer.

– På stenåldern var det en fördel att kunna tillgodogöra sig mat, men dåtidens överlevnadsgener har blivit problematiska idag, konstaterar Pål R Njølstad.

Maria Backman

livsstil@gp.se