Forskarna har undersökt hur förändringar i graden av fysisk aktivitet hänger ihop med förändringar i hur man mår psykiskt. En person som blir mer aktiv tenderar att bli mindre deprimerad, lida av mindre ångest och utmattningsdepression jämfört med tidigare. Den som istället minskar sin aktivitetsnivå riskerar i högre grad att drabbas av mental ohälsa. Det verkar som att förändringarna i fysisk aktivitetsnivå som är det viktiga, inte bara hur aktiv en person är just nu.
– Också den som har rört på sig regelbundet men blir mindre aktiv kan ligga i riskzonen, även om hon fortfarande rör på sig mer än många andra, det är alltså just förändringen som kan innebära en ökad risk för mental ohälsa. För en person som är inaktiv gäller det med andra ord att börja röra på sig och den som redan tränar regelbundet bör fortsätta göra det ungefär lika ofta, säger Magnus Lindwall, docent i psykologi vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap.
Samma forskargrupp har även jämfört hur den mentala hälsan påverkas av att träna hårt jämfört med att träna lite mindre hårt men oftare. Allt tyder på att vi mår bättre psykiskt av att röra på oss oftare, jämfört med att pressa oss till maximal utmattning mer sällan.
Man har även kommit fram till att vältränade personer lider mindre av mental ohälsa i samband med stress jämfört med personer som är stressade och mer inaktiva. Träningen kan alltså bli som en buffert mot stress.
Det härliga är att även små förändringar kan få stor effekt på den mentala hälsan. Men effekten av träningen en färskvara – alltså; ta hellre förändringarna i små steg så att du kan behålla den något högre aktivitetsnivån över tid, istället för att träna massor i korta perioder och sedan lägga av. Tänk på det när du formulerar nyårslöften som handlar om träning!
FAKTA I den aktuella studien ingår 3717 personer, varav en majoritet är kvinnor i vårdyrken med en medelålder på 47 år. Forskarna har undersökt hur förändringar i fysisk aktivitet hänger ihop med förändringar i depression, ångest och utmattningsdepression, vid fyra tillfällen mellan 2004 och 2010. Det här är första gången man jämför förändringar i graden av fysisk aktivitet med tidigare nivå hos sig själv, istället för att jämföra med andra.
Läs gärna denna artikel från Göteborgs universitet, där finner du också en länk till originalartikeln i Health psychology.
