Erik Jonsson är född i september 1921.
– Jag tänkte att jag skulle hänga i och få vara med om Göteborgsjubileet 2021, säger han.
– Man får ha lite framförhållning.
I dag ska Erik få tänderna röntgade och den skadade framtanden putsad. Han sätter sig till rätta i stolen på tandläkare Sture Svenssons mottagning.
– Nu ska vi göra en liten korrigering och avlasta den överrörliga tanden. Alternativet är att slipa ner den och göra en brygga, men det vore synd på de annars friska tänderna. I övrigt ser allt bra ut. Ingen tandlossning här inte, säger Sture Svensson.
Tillsammans försöker de reda ut hur länge Erik Jonsson har varit patient hos Sture Svensson, men tandläkaren har inte kvar de gamla journalerna från 1970-talet när han övertog kliniken. De enas om att det ändå måste vara runt trettiofem år.
Erik delar med sig av några tandminnen från sitt långa liv. Till exempel på trettiotalet när hans äldre bror behövde laga ett hål och bedövningen kostade fem kronor.
– Det fick bli utan bedövning, säger Erik.
En annan historia tilldrar sig lite senare, när han hade gift sig.
– Min fru hade börjat med soja i såsen. Då frågade min tandläkare om jag hade börjat snusa eftersom tänderna hade blivit så missfärgade…
Erik Jonsson berättar att han borstar tänderna efter varje måltid, att han använder tandstickor och undviker småätande. När det bjuds på smakprov i matbutikerna tackar han nej.
– Erik är förstås rätt unik för sin ålder, men så är han också noga med sina tänder, säger Sture Svensson.
Sture var själv ung pojke på den tiden då tandläkarna i förebyggande syfte borrade bort inte bara hålet utan också frisk tandsubstans. Sedan blev det amalgam för hela slanten.
– Det där med kvicksilver i munnen var ju inte så lyckat. Senare i livet behöver stora amalgamfyllningar också ofta kostnadskrävande kronterapi därför att tandkronan spricker, säger Sture Svensson.
I dag har människor överlag mindre karies och bättre tänder.
– Implantaten har revolutionerat tandvården. Förr led nog många äldre i det tysta. I dag går ingen omkring och är rädd för att bli tandlös, säger Sture Svensson.
Fortfarande blir dock tandvården väldigt dyr för äldre med låga pensioner. Somliga av Sture Svenssons patienter har inte råd att göra de ingrepp han föreslår. Om han fick bestämma skulle pengarna som går till fri tandvård för yngre istället satsas på personer över 80 år som han tycker är i större behov av reformen.
– Tandvårdsförsäkringen är bra, men man får ändå betala upp till 3 000 kronor ur egen ficka och sedan hälften upp till 15 000 kronor. Det handlar inte om att göra några Hollywoodgrejer med bländvita leenden, utan bara om att det ska se någorlunda estetiskt ut och att människor kan behålla sin tuggfunktion, säger Sture Svensson.
För trettio år sedan var fler än hälften av de äldre tandlösa. I dag har de flesta svenskar kvar sina tänder långt upp i åren. Men det förebyggande arbetet kan bli mycket bättre, menar Centrum för Äldretandvård.
För tio år sedan startade ett unikt projekt i Västra Götaland – Centrum för Äldretandvård. Efter tre år permanentades kunskapscentret och har därefter fått efterföljare på ytterligare sex ställen i landet.
Lars Gahnberg är professor i odontologi vid Göteborgs Universitet och en drivande kraft bakom initiativet. Han menar att tandvården behöver ha mycket större fokus på den åldrande delen av befolkningen.
– Vi går in i en period där antalet äldre ökar dramatiskt. Inom de närmaste tio åren räknar man med att antalet 80-åringar kommer att öka med femtio procent. Tandvården har lyckats fantastiskt bra med barn och ungdomar, men har av tradition varit väldigt dålig på att uppmärksamma de äldre, säger Lars Gahnberg.
För att identifiera problem och behov delas åldrandet in i tre faser, berättar han. Den första kallas den ”oberoende” fasen. Där klarar sig de flesta utmärkt på egen hand. I den sista, ”beroende” fasen bor de äldre på särskilt boende eller hemma med omfattande hemtjänst och hemsjukvård. Centrum för Äldretandvård riktar framför allt in sig på den ”sköra” mellanfasen.
– Åtta av tio människor går in i en skör period där de behöver hjälp med att handla och städa och så småningom med att sköta sin hygien. Det är framför allt där vi behöver arbeta förebyggande och skaffa oss mer kunskap, säger Lars Gahnberg.
En god munhälsa har betydelse för hela livskvaliteten, för både självkänsla och social samvaro. Även äldre vill känna sig fina och fräscha, kunna äta och prata obehindrat.
Undersökningar visar också att människor med bra tänder äter bättre än de som har tuggsvårigheter och därför tenderar att välja kolhydratrik, lättuggad och fiberfattig kost. Den typen av livsmedel är ofta klibbig och stannar lätt kvar i munnen vilket ökar risken för karies.
För äldre som äter en viss typ av läkemedel är muntorrhet ett stort dilemma.
– Muntorrhet minskar produktionen av saliv som skyddar tänderna. Om du är muntorr pågår syrabildningen i munnen i mer än en timme efter att du har ätit något sött, jämfört med bara tjugo, trettio minuter i vanliga fall, säger Lars Gahnberg.
En avgörande faktor för att gruppen sköra äldre ska kunna bibehålla en god tandhälsa är att de fortsätter gå till tandläkare och tandhygienist.
– För äldre kan det vara svårt och dyrt att gå till tandläkaren. De patienterna behöver verkligen råd och stöd, säger Lars Gahnberg.
Inom ett av Centrum för Äldretandvårds projekt anställde Mariestads kommun en tandhygienist på halvtid under tre år. Hon arbetade bland annat med utbildning av kommunens personal och samarbetade med biståndshandläggarna för att hjälpa de äldre som förlorat sin tandvårdskontakt.
– Det har varit väldigt framgångsrikt. Nu vill vi utvidga projektet till ytterligare fem orter. Det finns pengar, men det är ännu inte så att kommunerna står på kö. Jag skulle gärna se ett ännu större intresse, säger Lars Gahnberg.
Fakta: Tandvårdsbidrag
- Regeringen föreslår nu att tandvårdsbidraget för de som är över 65 år, liksom för unga mellan 22 och 29 år, höjs från 300 till 600 kronor. Men många, däribland Pensionärernas Riksorganisation, anser att munnen är en del av kroppen och därför bör omfattas av högkostnadsskyddet. PRO arbetar som bäst med en rapport om tandvård för äldre.
- Centrum för Äldretandvård, CÄT, är en sektion inom Folktandvårdens Hälsoodontologiska enhet och finansieras av Västra Götalandsregionen med drygt 3 miljoner kronor per år. Pengarna används bland annat till att anlita ett 25-tal tandhygienister, tandläkare och tandsköterskor som frigörs från sitt arbete cirka två veckor per år för att delta i projekt, forska och föreläsa. Årligen sprids på detta sätt kunskap om äldres munhälsa till runt 10 000 personer inom exempelvis hemtjänst och primärvård, handikapporganisationer och pensionärsföreningar.
