Snart dags att seeda sig inför Varvet

Om exakt en månad väntas 3 000 personer komma till Frihamnen i Göteborg för att springa tio mycket snabba kilometer. Tävlingen hette länge Göteborgsvarvets seedningslopp, men i år går den under namnet Varvetmilen.

– Vi upptäckte att det fanns löpare som missuppfattade seedningsloppet. Det här är en tävling som alla kan springa, oavsett om de ska springa Göteborgsvarvet eller inte. Tanken här är att alla som vill sätta ett personligt rekord på tio kilometer ska ha Varvetmilen som ett bra alternativ, säger Tommy Bäckström, som är projektledare för Varvetmilen.

Han fortsätter:

– Varvetmilen arrangeras i flera städer, och överallt är det snabba, flacka banor som är kontrollmätta. De yttre faktorerna ska vara så optimala det bara går för att göra en bra tid.

Nytt namn till trots, så är de olika versionerna av Varvetmilen som arrangeras runtom i landet, fortfarande seedningsgrundade till Göteborgsvarvet i maj.

Det innebär att du som ska springa varvet får starta i en tidigare startgrupp om du springer ett seedningslopp. Springer du för första gången utan att seeda dig kommer du annars hamna i någon av de sista startgrupperna.

– Du ska seeda dig för att få starta i den startgrupp där du hör hemma, säger Tommy Bäckström. Det gör att förutsättningarna för att göra ditt bästa Göteborgsvarv ökar avsevärt. Hamnar du rätt märker du hur övriga i din startgrupp är likasinnade, de har samma löpförmåga som du och håller samma tempo. Det blir inga flaskhalsar eller bromsar och flyter helt enkelt på bättre.

Förra året fanns inte mindre än 31 olika startgrupper på Göteborgsvarvet, som startade med jämna mellanrum under tre timmars tid.

Och skillnaden mellan olika led är faktiskt stor.

En som verkligen vet det är just Tommy Bäckström. Han har länge varit en mycket duktig löpare, och för några år sedan bestämde han sig för att testa hur det är att starta längst bak:

– Då startade jag allra sist, i den sista startgruppen. Och det funkade ganska bra, men det blev mycket sick-sack och dragspelslöpning. Jag sprang på 1.30 då, men jag hade stått i första stargrupp annars och skulle påstå att jag hade kapacitet att springa på 1.20 det året. Så det gör faktiskt ganska stor skillnad på slutresultatet.

Vissa tror att det bara är elitlöpare som har något att vinna på att seeda sig, men det är en myt som Tommy Bäckström vill slå hål på.

– Jag skulle faktiskt säga att det är precis tvärtom. Elitlöparna har vi redan koll på, de hamnar i elitfållan. Men det är alla andra som vi behöver seeda. Det finns jättemånga löpare som springer tio kilometer på 50 minuter, vilket är en jättebra tid. Men vi har dem inte i systemet. Då behöver vi flytta fram dem till startgrupp fem eller sex för att de ska få en så bra upplevelse som möjligt.

Tommy Bäckström poängterar också att alla har något att vinna på att springa ett seedningslopp:

– Har du aldrig sprungit Göteborgsvarvet tidigare kommer du komma flera grupper framåt bara du tar dig runt ett seedningslopp. Och har du sprungit varvet förra året, men får en sämre tid på Varvetmilen, så används ändå din bättre tid från varvet som seedningstid. Du kan alltså aldrig seeda ner dig, du kan bara seeda upp dig, säger han, och fortsätter:

– Dessutom ska man veta att den här typen av lopp är den absolut bästa träning man kan få. Du springer alltid lite fortare när du har nummerlapp på dig. När jag tränade och tävlade som flitigast kunde jag köra hårt på sommaren, gärna med ett lopp varje eller varannan vecka. När hösten kom var man alltid i kalasform. Jag har slagit många personliga rekord på hösten tack vare detta.

Med platta, snabba banor är förutsättningarna bra för att springa snabbt på Varvetmilen. Men om du förbereder dig på rätt sätt är förutsättningarna ännu bättre. Så här gör du!

I mars finns inte mindre än tre olika varianter av Varvetmilen att välja på i Västsverige. Förhoppningsvis är du redan nu i bra form, men för att ytterligare toppa formen kan du springa lite extra intervaller för att vänja kroppen vid högre fart. Testa till exempel att springa 6 x 1 kilometer, i en fart som är något högre än den du tänkt springa på Varvetmilen. Vila en minut mellan varje intervall och glöm inte en rejäl uppvärmning för att minska risken för skador.

Samma vecka som ditt lopp är kan du dra ner något på träningsmängden, för att toppa formen. Skippa långpassen och styrketräningen. Du ska dock inte sluta träna helt, och helst få in något pass med hög fart. Testa till exempel att med tre dagar kvar till loppet springa 6 x 500 meter i den fart du tänkt springa i på loppet.

Försök att inte stressa upp dig inför loppet. Ett millopp kräver inga kolhydratladdningar eller andra kostanpassningar – håll dig till mat som du vet att din kropp brukar må bra av, och ät inga mastodontportioner kvällen före loppet. Se till att sova ordentligt.

På tävlingsdagen kan det vara klokt att äta en lättare frukost med låga nivåer av såväl fett som fibrer för att undvika magproblem under löpningen. Om du går upp tidigt kan ett mellanmål vara på sin plats, men en bra riktlinje är annars att inte äta något närmare än tre timmar inpå loppet.

Åk till tävlingsplatsen i god tid för att slippa stressa. Glöm inte uppvärmningen – satsa på att jogga i tio minuter, töj igenom kroppen och gör några korta ruscher för att få fart i benen.

När startskottet går kommer det gå fort runt dig.

Håll dig kall och försök att inte rusa. Genom historien är det väldigt få snabba tider som har kommit till genom en tjurrusning i början.

Sträva i stället efter att springa hårt men kontrollerat första halvan av loppet och öka därefter om du känner att du har extra krafter kvar.

För de allra flesta är det här en vinnande modell för att göra ett snabbt millopp.

Lycka till!

Magnus Carlsson

puls@gp.se