Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Glamoröst nätverk. Men det behöver inte vara champagne i glasen, försäkrar Gunilla Svensson. – Det viktigaste är att vi träffas och har roligt tillsammans, säger hon. Petra Kling, Petra Heimler och Ebba Warborn skålar en lördag mitt på dagen.

Kvinnliga nätverk viktiga för att må bra

Ett rikt socialt liv är en av grundpelarna för att må bra. Gärna med ett glas skumpa i handen en lördag mitt på dagen. Kvinnliga nätverk är viktiga – nästan oavsett hur de ser ut.

Champagnepinglorna älskar sina träffar som kan sluta lite hur som helst. Ibland skiljs de åt klockan tre på eftermiddagen, ibland klockan fyra på morgonen dagen efter.
– Vi börjar prata och timmarna går. Det kan bli både lunch, middag och nattamat, säger Marie Gente.
Fast namnet Champagnepinglorna är bara något de kallar sig på kul, det är inte den porlande drycken som är det viktigaste. Det är mötet med vännerna, värmen och skratten som gör träffarna betydelsefulla. 
– Eftersom vi ses så pass regelbundet finns det alltid något att se fram emot, säger Gunilla Svensson.
Hur det egentligen började är lite svårt att reda ut, men gruppen av kvinnor har umgåtts i några år. 
Eftersom de är många – när hela styrkan är samlad är de 18 personer – är det alltid några som hakar på om det finns förslag på en aktivitet. Ibland fyller de ett långbord med ostron och champagne, vid andra tillfällen äter de en stillsam lunch för fyra.
Men det kan också handla om att testa nya saker, som blomsterbindning, hattillverkning eller att göra en resa tillsammans utomlands.
– Det är absolut inte bara glitter och glamour. Det händer att vi går på föreläsningar ihop och vi har bland annat provat pistolskytte i Delsjön, berättar Gunilla.

Poängen är däremot inte att göra massor av saker. Oftast blir det allra bäst när tjejerna bara sitter runt ett bord och pratar. Det finns inget samtalsämne som är tabu och om någon i gruppen har en jobbig period, finns de övriga alltid vid hennes sida. 
Vad spelar det för roll att tiden går och att restaurangen stänger klockan tolv? Det finns alltid möjlighet att fortsätta tråden på en nattöppen klubb, eller nästa gång.
Gunilla Svensson förklarar att den enda ambitionen Champagnepinglorna egentligen har, är att alla ska må bra
– Vi stöttar varandra som kvinnor gör. Det är skönt att veta att vi har varandra, säger hon.

 

Kämpar för att kvinnors hälsa är minst lika viktig

Vi lever i en ojämlik värld. Därför gör även vården och vetenskapen skillnad mellan könen. 1,6-miljonerklubben kämpar för att äldre kvinnors hälsa ska vara – minst – lika viktig som mäns.
Alexandra Charles var mitt i livets hektiska fas när hennes mamma blev sjuk. Plötsligt befann hon sig i en situation där hon tvingades ha täta kontakter med vården. Upplevelsen var inte bara ny för Alexandra Charles, den var också väldigt frustrerande.
– Det var sorgligt att se hur äldre kvinnor inte blev tagna på allvar och inte möttes av respekt av sjukvården, berättar hon.
Men det som verkligen väckte stridslusten hos den kända nattklubbsägaren var en seminariedag på Läkarsällskapet, dit hon var inbjuden.
Där föreläste, bland andra, kardiologen och professorn Karin Schenck-Gustafsson om hjärt- och kärlsjukdomar ur ett genusperspektiv. Alexandra Charles hade svårt att tro sina öron.
– Föredraget handlade om hur kvinnor ofta feldiagnosticeras, eftersom deras symptom skiljer sig från männens. Orsaken är att alla studier som gjorts om hjärtsjukdomar har genomförts på män! 
När Alexandra gick hem var hon upprörd och arg. Att forskningsvärlden var så här mossig måste gå att göra något åt.
– Jag bjöd in experterna till en ”tjejmiddag” hemma hos mig, där jag hade samlat ett 20-tal starka kvinnor. När de hade blivit lika upprörda som jag bildade vi en förening, säger hon.

Namnet 1,6-miljonerklubben syftade på antalet kvinnor över 45 år som levde i Sverige 1997. Det var framförallt deras röster som krävde högre volym, ansåg gruppen. 
– Vi fick mycket uppmärksamhet när vi startade och lyckades lyfta frågan om kvinnlig hälsa. Nu har vi blivit väldigt etablerade och tillfrågas ständigt i olika ärenden, säger Alexandra Charles.
Sedan några år tillbaka finns även en systerförening för yngre deltagare, 2,6-miljonerklubben för alla kvinnor under 45 år. Tillsammans har föreningen 30 000 medlemmar, varav två tredjedelar ingår i den ”äldre” gruppen.
– Vi ser oss i första hand som folk- och opinionsbildare, och vi är med och påverkar överallt. Jag tycker att vi har lyckats höja den allmänna kunskapen om kvinnlig hälsa ur ett genusperspektiv, säger Alexandra.
Att vården och forskningen ska ta hänsyn till kvinnors och mäns olikheter – och likheter – var den första frågan som föreningen engagerade sig i. 

I dag arbetar 1,6-miljonerklubben med alla frågor som rör kvinnors fysiska och psykiska hälsa. Det kan vara allt från att lobba för att flickor ska vaccineras mot livmoderhalscancer till att fånga upp utrikesfödda kvinnor och erbjuda dem en livsstilskurs med fokus på hälsa och integration. 
Men gruppen har också, oväntat, engagerat sig i förebyggandet av prostatacancer som väl ändå måste ses som en specifikt manlig sjukdom.
– 70 procent av alla kvinnor lever tillsammans med en man, och om männen mår bra blir också kvinnorna glada, konstaterar Alexandra Charles.
1,6 och 2,6-miljonerklubben är en ideell organisation, men med ett professionellt innehåll. Bland annat har man en rad medicinska experter knutna till sig, som granskar allt som föreningen går ut med. Dessutom ger organisationen ut en egen tidning fyra gånger om året, plus ett nyhetsbrev varannan månad.
– Vi är oerhört ambitiösa, och vi samlar in pengar och söker projektbidrag. Personligen brinner jag fortfarande lika mycket för kvinnors hälsa och livskvalitet, säger grundaren.
Insikten som drabbade Alexandra Charles i 50-årsåldern lyser lika klart. Att det enda i livet som egentligen är viktigt är att må så bra som det är möjligt – både psykiskt och fysiskt. Och att statusprylar och yrkesmässig framgång väger lätt den dagen man själv eller någon i ens närhet blir allvarligt sjuk.
– Vi arbetar förebyggande med empowerment, för att stärka och stödja kvinnor på olika sätt. Målet är att du ska vara tillfreds med dig själv och vi försöker komma till rätta med hindren, såväl de ekonomiska, som socioekonomiska och de som har med ålder att göra, säger Alexandra Charles.
Fotnot: 2016 var antalet kvinnor över 45 år i Sverige närmare 2,8 miljoner.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.