Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Ju äldre vi blir desto vanligare är det att drabbas av en depression, men det finns hjälp att få. Enligt psykiatriprofessorn Margda Waern är människor födda med varierande känslighet, vilket påverkar hur vi hanterar motgångar i livet. Ibland tar det många år innan vi råkar ut för något som utlöser en depression.

I Annettes värld fanns bara mörker och tomhet

Nere i det svarta hålet finns ingenting. Det spelar ingen roll vad andra gör eller vad som händer utanför. Allt är ändå helt meningslöst.

När 57-åriga Annette inte kunde ta sig upp ur sängen trodde hon först att hon var fysiskt sjuk.
Kroppen var helt slut och hjärnan klarade inte av att fullfölja en tankegång. 
Hon visste att hon behövde duscha och att det saknades mat i kylskåpet, men Annette (som egentligen heter något annat) kunde inte förmå sig att sätta ner fötterna på golvet.
–  Varenda småsak växte till ett oöverstigligt krav, och jag var helt apatisk, berättar hon.

Annette beskriver depressionen just som "ett svart hål". Där inne fanns bara mörker och tomhet, och varken glädje eller lust kunde ta sig in. 
Ändå gick hon upp ur sängen till slut och släpade sig till vårdcentralen. Där beklagade hon sig över huvudvärk och fick diagnosen migrän. Hon återvände till sängen med starka värktabletter.
–  Nu i efterhand kan jag ju se att det fanns flera varningstecken. Men just då var jag inte medveten om att jag var deprimerad, berättar hon.
Annette beskriver sig själv som en väldigt engagerad person. Hon har svårt att göra något halvdant och oavsett om det gäller jobb eller fritidsintressen kör hon på tills det tar stopp. 
Vad hon däremot har insett om sig själv är, att hon har en skörhet som inte alla andra har.
–  Jag tror att det är ärftligt i viss mån. Men jag klarar inte stress lika bra som min omgivning. Jag får ett slags överslag i hjärnan när jag har för mycket omkring mig.

Till slut fick Annette en korrekt bedömning och ett recept på antidepressiva mediciner. Fast hon ville först inte ta några tabletter, eftersom hon hoppades att hon skulle må bättre av sig själv med tiden.
–  Jag tänkte att bara det här och det här händer så kommer allting ordna sig. Men det gjorde det aldrig, säger hon.
Nu har hon ätit SSRI-mediciner, som tillför hjärnan signalsubstansen serotonin, under flera år och har gett upp alla planer på att sluta. Tack vare tabletterna känner hon sig normal och de fungerar som ett skydd mot hennes bräcklighet, anser hon.
–  Men jag är tacksam för min depression, den har lärt mig mycket om mig själv. Numera känner jag igen varningstecknen och kan hantera min stress på ett annat sätt.

Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Det kan finnas flera orsaker till att den andra halvan av livet känns tung, exempelvis ensamhet, näringsbrist eller trauman från barndomen. Ju äldre vi blir desto vanligare är det att drabbas av en depression.
Forskningen visar att omkring 10-20 procent av befolkningen över 65 år lider av depression Men trots att det kan låta som en hög siffra, är den i underkant. En lika stor andel uppfyller nämligen inte de diagnostiska kriterierna för ohälsa – men lider ändå av depressions- och ångestsymptom som påverkar deras livskvalitet.
– Kvinnor drabbas i dubbelt så stor utsträckning som män under livets gång. Men i hög ålder planar könsskillnaderna ut, berättar Margda Waern, professor och överläkare i allmän psykiatri på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Riskfaktorerna för en depression ökar i takt med stigande ålder. Kroppen kanske inte hänger med som den gjorde tidigare och fysiska sjukdomar är vanligare. En stroke eller en hjärtinfarkt kan, till exempel, förändra hela livssituationen på ett ögonblick. 
Men samtidigt som hjärtinfarkt ökar risken för att drabbas av en depression, fungerar också kommunikationen åt andra hållet. Nedstämdheten i sig kan vara en riskfaktor för att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar.
– En depression påverkar hjärnans biologi och förändrar våra förutsättningar. Forskning har även visat att blodplättarna blir klibbigare hos en deprimerad person, säger Margda Waern.

Med stigande ålder minskar hjärnans reservkapacitet och vi blir mer mottagliga för både fysiska och psykiska sjukdomar. Dessutom ändras en rad yttre omständigheter för varje år som går. Arbetslivet upphör, anhöriga och vänner dör och ensamheten kan bli påtaglig. Men även näringsbrist kan ge upphov till en depression, eller ett trauma från barndomen som ligger åratal bak i tiden.
– Livet kanske har funkat bra, med kärlek, jobb och familj och man har inte tänkt så mycket på vad man upplevde som liten. Men den som till exempel förlorade en förälder som barn, bär med sig ett trauma som kan påverka hälsotillståndet i hög ålder, säger Margda Waern. 

Att symptom på ångest och depression blir allt vanligare ju äldre vi blir, visar även Läkemedelsverkets statistik över antidepressiva mediciner. Förskrivningarna ökar när patienterna är i 50-årsåldern, och fortsätter därefter att stiga livet ut. I den äldsta gruppen, 85 plus, äter nästan var tredje person antidepressiv medicin.
– Men det är viktigt att veta att många i den gruppen har ätit medicinerna i flera år, för att förhindra återfall i depressioner. Den som en gång har drabbats löper nämligen mycket större risk att bli sjuk igen, och då är det vanligt att läkare rekommenderar en långtidsmedicinering, invänder professorn. 

En djup depression syns ofta på hela människan. Mimiken har stelnat, kroppsspråket är uppgivet och glöden inifrån har slocknat. Lusten att aktivera sig har försvunnit, och saker som tidigare varit intressanta upplevs som betungande och jobbiga. Eller så kan de kognitiva förmågorna ha försämrats och koncentrationen flackar. 
Det är, helt enkelt omöjligt att komma iväg på bion som man har tänkt sig, eller hänga med i handlingen i boken eller tv:ns fotbollsmatcher.
– Men det kan också finnas generella ångestsymptom. Som att man hela tiden känner en gnagande olust och oro inför framtiden, säger Margda Waern.

Det viktiga är att söka hjälp när tillvaron känns outhärdlig. Ibland kan det räcka med några samtal med en psykolog eller en kurator för att få det stöd som situationen kräver. Är depressionen djup däremot, är medicinsk behandling enda vägen, enligt Margda Waern. 
– Jag anser också att elbehandling, ECT, är ett bra alternativ för äldre. Det har visat sig ge väldigt goda resultat, säger hon.

En depression kan vara livsfarlig, inte bara för att den kan leda till allvarliga fysiska sjukdomar, den kan också resultera i att någon vill avsluta sitt liv. I Sverige begår 1 500 personer självmord varje år, och av dem räknas ungefär en fjärdedel som äldre. Framförallt toppar äldre män den dystra självmordsstatistiken.
– Jag tror det hänger ihop med den självbild som många män har. Om de inte kan vara den starka man de ser sig som, vill de inte vara med alls, säger Margda Waern.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.