Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Liza Nyblom hade drivit egen frisörsalong i 21 år när en läkare av en slump upptäckte hennes höga blodtryck. ”Det var galet högt, något på 200/140. Läkaren sade att det där trycket har du jobbat dig till, du behöver ändra ditt liv. Jag fick börja medicinera och lite senare sålde jag salongen”, säger hon. Idag, åtta år senare, hyr Liza Nyblom in sig på en annan salong på Prinsgatan och har fått ett lugnare tempo i sitt liv. Här är det kunden Olle Olofsson som får kalufsen åtgärdad.

Håll koll på trycket – en bra livförsäkring

Ett nytt unikt kvalitetsregister visar att nästan var tredje vuxen invånare i Västra Götaland har för högt blodtryck. Det innebär att 220 000 personer i regionen löper ökad risk att drabbas av stroke och hjärtinfarkt.

I Sverige, liksom i större delen av världen, är högt blodtryck den viktigaste orsaken till sjuklighet och för tidig död. Det beror på att ett dåligt behandlat blodtryck bidrar till insjuknande i både stroke och hjärtinfarkt. 
–  Det borde gå att rädda många liv, säger Per Hjerpe som är specialist i allmänmedicin och chef för kvalitetsregistret i Västra Götaland. 

Sedan 2009 registrerar samtliga vårdcentraler bland annat patienternas blodtryck, blodfetter, vikt och rökvanor.  
–  Vi har ett begränsat antal värden, men å andra sidan omfattar vårt register väldigt många individer. Det är det som gör det unikt, säger Per Hjerpe.
Och det är alltså därför som han och hans kollegor med säkerhet kan slå fast att så många som 220 000 personer i Västra Götaland har diagnosen högt blodtryck. Dessutom finns ett stort mörkertal. Ungefär lika många människor uppskattas ha förhöjt blodtryck utan att veta om det.
Vad innebär då högt blodtryck och varför är det så farligt?
Karin Manhem på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är rätt person ställa frågorna till. Hon är överläkare, professor i medicin och expert på hypertoni – högt blodtryck på fackspråk.
–  Med ett övre blodtryck under 140 mm Hg lever vi längre och friskare. Det finns en väldigt stark koppling mellan högt blodtryck och död i stroke, hjärtsvikt och infarkt, säger hon.

Det luriga är att vi sällan märker av det höga trycket. I enstaka fall kan man känna sig trött eller få huvudvärk, men oftast finns inga symtom alls. Det enda säkra sättet är att mäta – på en vårdcentral, ett apotek eller hemma med egen mätare.
Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver – mm Hg. Trycket är högst när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blodet i blodkärlen. Det kallas det systoliska trycket och är det som läkarna fäster störst vikt vid. Det undre trycket, som mäts när hjärtat slappnar av mellan slagen, kallas diastoliskt. 
–  Ett högt blodtryck gör att hjärtmuskeln får allt svårare att relaxera och pumpa ut blodet. Istället för en pigg muskel blir hjärtat mer som gammalt gummi, säger Karin Manhem.

På sikt skadas kroppens blodkärl. Kärlväggarna blir hårdare och mindre elastiska och på insidan bildas lagringar av fett, blodkroppar och bindväv. 
Kärlen hos en person med högt blodtryck kan liknas vid ett hus med gamla vattenledningar. Rost och beläggningar gör kärlen mindre eftergivliga och det kan lättare bli sprickor och andra skador. 
–  Många tycker att det verkar onödigt att äta en massa olika tabletter. De har inga symtom och märker ingen positiv skillnad utan kan tvärtom få biverkningar. Men vi borde vara glada över att det finns så många bra läkemedel idag, säger Karin Manhem och fortsätter:
–  För 30 år sedan kom 55-åringar in med massiva slaganfall. Det ser vi knappast längre. I dag behöver inte heller en liten stroke eller hjärtinfarkt förstöra livet, skadorna är mycket mindre och personen kan återhämta sig helt och fullt.

Ändå är högt blodtryck knappast någon välkommen diagnos utan fortfarande förknippat med viss skuld och skam. Som att den som drabbas har ett felaktigt leverne och inte tar hand om sig – äter fel, stressar, sitter still och sover dåligt. 
– Men jag har högt blodtryck och jag skäms inte för det, säger läkaren Per Hjerpe.
Däremot visste han inte om det förrän i samband med en informationsbroschyr där han fick agera statist. 
– De behövde bilder och jag fick testa mitt blodtryck flera gånger. Det var för högt, så nu medicinerar jag, säger han. 

I oktober väntas en ny årsrapport för registret som Per Hjerpe håller i. Den visar att vårdcentralerna har lyckats få ner blodtrycket hos 50 procent av patienterna jämfört med 40 procent för sju år sedan. Dessvärre tycks kurvan plana ut. 
– Vi hoppas kunna vända trenden med mer utbildning och information, säger Per Hjerpe.

Högt blodtryck är en hälsofara men det är en diagnos förknippad med myter och föreställningar. Här ger Karin Manhem och Per Hjerpe svar på de vanligaste frågorna.
Vad beror högt blodtryck egentligen på?
– I vissa fall finns det genetiska orsaker. Det är också klarlagt att blodtrycket ökar med stigande ålder, men det kan även bero på sjukdomar som diabetes, eller på livsstilen. 
Måste man ta medicin om blodtrycket bara är lite för högt? Räcker det inte att röra sig lite mer och äta bättre?
– Vid en marginell höjning kan det fungera med livsstilsförändringar som att sluta röka, minska på alkoholen, börja motionera, gå ner i vikt, se över sina kostvanor, stressa mindre och sova bättre. Men ofta krävs det ändå läkemedel. Ligger trycket över 180 mm Hg ska man börja medicinera omedelbart.
Skriver inte läkarna ut tabletter alldeles för lättvindigt?
– Absolut inte. Vi har läkemedelsföretagen att tacka för att det har forskats fram så många verkningsfulla mediciner. Och sedan patenten gick ut för ett antal år sedan har de också blivit väsentligt billigare. 
Vilka biverkningar finns det?
– Några av de vanligaste är svullna anklar och rethosta. Då kan man prova att byta till andra sorter.
Kan inte en orolig person få högt tryck bara av att befinna sig i sjukhusmiljö? 
– Jo, det finns en term för det: vitrockshypertoni. Inom sjukvården är man väl medveten om fenomenet, och därför mäts alltid trycket tre gånger vid olika tillfällen. 
Kan man sluta medicinera när trycket har gått ner igen?
– Nej, medicineringen är sannolikt livslång. Det är inte som en infektion som försvinner när penicillinkuren är slut. 
Måste man sluta äta salt och lakrits om man har högt blodtryck?
– Det finns ett samband mellan salt och blodtryck men det verkar också finnas individuella skillnader. Vi rekommenderar att man är återhållsam med salt. 

GP gav sig ut på stan och frågade några göteborgare om de har koll på sitt blodtryck.

Ragnvi Jacobsson, 83
– Ja, det har jag gjort i femtio år nu, ända sedan jag fick mitt första barn, och jag har precis fått en kallelse till hälsoundersökning. När jag gick och lämnade blod mätte de alltid trycket. Det har aldrig varit för högt, någonting på 130 tror jag.

Britt-Marie Andersson, 75
– Ja, nu när man är i denna åldern måste man ju det, och dessutom har jag varit sjuk en period. Så sent som igår var jag på undersökning på den nya vårdcentralen här i Västra Frölunda och då sade läkaren att det inte var några problem med trycket.

Ingemar Svensson, 67
– Jag är kontrollfreak så jag har järnkoll. Men för kanske fem år sedan när jag mätte var det skyhögt, närmare 200, och jag fick börja med tabletter. Idag är det nere på 140/80. Nu har jag dessutom fått diabetes och ingår i en testgrupp på Sahlgrenska. 

Hans Rosén, 64
– När jag jobbade på Arla mejeri mätte de trycket i samband med en läkarundersökning. Då låg det på 180/120 så idag äter jag fyra olika sorters tabletter. Nu är det normalt, men jag har en väldig huvudvärk varenda dag - kanske kan det hjälpa att byta sort.

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.