De två stora snubbeltrådarna i relationer är dels förväntningar där vi utgår från att vi tänker likadant, dels bristande kommunikation, berättar Mattias Lundberg som är legitimerad psykolog, psykoterapeut och docent i psykologi vid Umeå universitet.
Detta yttrar sig i sin tur ofta i vad han definierar som två klassiska problem hos klienterna: pengar och otrohet.
– Pengar är konstant aktuellt i förhållanden. Det kan handla om jämlikhet ifall man tjänar olika mycket. Ofta ligger det bristande kommunikation bakom. Vad gäller otrohet kommer man kommer ofta efter att en sådan skett och söker hjälp. Men problemen har ofta kommit innan otroheten äger rum, och kan bottna i synen på närhet.
För några år sedan skrev Mattias Lundberg tillsammans med kollegan Anders Wahlberg boken 13 typer av par – och vad de säger till psykologen. Här har de utifrån människor de mött i arbetet som psykologer delat in de olika paren i 13 stereotyper.
– Böckerna bygger på hur vi beskriver par och de problem som folk kommer med. De allra flesta par delar ungefär samma typer av problem och erfarenheter. Men vi vill få folk att börja tänka själva, inte ge färdiga lösningar. Därför är det ingen gör-så-här-lista utan snarare en självhjälpsbok. Hur hanterade paren i boken situationen? Behöver vi också ta professionell hjälp?
I dag upplever han att allt fler söker hjälp innan problemen uppstår.
– Det är väldigt positivt, folk har börjat förstå att vissa saker fixar man inte själv.
Tidigare har generellt kvinnor oftare sökt hjälp, och männen har tvingats gå med, berättar Mattias Lundberg.
– Detta har förändrats jättemycket, och i dag finns män som aktivt för parterapi på tal. Det är dels en generationsfråga, dels samhällsklimatet som gör det mer accepterat att söka hjälp.
Om något inte funkar är det viktiga att börja med att hantera nu-situationen. Och här är det viktigt att välja rätt terapeut, påpekar Mattias Lundberg.
– Välj en legitimerad psykolog. Det finns en massa frifräsare, självutnämnda coacher och parexperter. Det kan bli tokigt av många anledningar, inte minst om de saknar patientförsäkringar. Paren blir inte hjälpta, får felaktiga rekommendationer, folk börjar må sämre. De legitimerade psykologerna däremot har kompetens att bedöma och förstå uppkomst till problem och kan därför leda paret rätt.
Charlotte Henschel, legitimerad psykolog i Göteborg som arbetar med bland annat individer och par, instämmer i uppfattningen att det numera är mer avdramatiserat att söka psykolog.
– Det behöver inte vara på grund av psykisk ohälsa. Men även om yngre killar ofta är öppnare i dag och mer benägna att prata om relationer, tycker jag att tjejer är mer benägna att prata vid ett tidigare stadium. Män är mer benägna att söka hjälp när de fått ultimatum, och då kan det vara för sent.
Vad är främsta skälen till att söka hjälp?
– Jag upplever att svårigheter hos par att hantera olikheter är den största orsaken till problem. Olikheter triggar oss och till en början kan vi dras till dem, men senare kan de bli svåra att hantera. Det handlar mer om att hantera olikheter än att lära sig bråka konstruktivt. Gräl är överskattat. Det är inget fel att gräla, men det är inte alltid nödvändigt.
Olikheter handlar ofta om parets kommunikation, berättar hon.
– En del är väldigt otränade på att kommunicera om sådant som är känsligt. I familjen aktiveras en djupare kommunikation, vilket gör att det blir mer laddat. Man härmar även ofta mönster från sin ursprungsfamilj. Jag har exempelvis väldigt få par som söker enbart för bråk om pengar. Om någon part inte kan hantera ekonomi är det andra skäl som ligger bakom. Pengar kan falla under olikheter, men kan också handla om makt. Otrohet är en kris där många söker hjälp, men är också ofta symptom på något annat.
Olikheterna i sin tur hänger ofta samman med vad vi har för typer av anknytningsmönster (se nedan).
– I ett parförhållande kan man ha olika anknytningsmönster. Den ene kan ha en undvikande anknytning, där man drar sig undan när känslorna blir svåra och blir stressad av vad man upplever som för mycket kontakt. Den andre kan ha en ambivalent anknytning där man söker kontakt i högre grad. Ens anknytningsmönster aktiveras under stress så ju mer ansträngd relationen blir, desto större blir dessa skillnader. Det kan därmed finnas starka känslor av övergivenhet eller krav utan att man förstår varför.
Det kan också finnas orsaker till att en del undviker att söka hjälp.
– Man kan exempelvis vara rädd för att terapeuten är partisk, man är rädd för att få skulden. Eller att den andra är mer kommunikativ och kommer att ”vinna”.
Hur vet jag vilken typ av hjälp jag ska söka?
– Nästan alla parterapeuter utgår från här och nu i sitt arbete, men går ibland bakåt i tiden om det behövs för att få förståelse för olika beteenden. Man härmar i regel sin ursprungsfamiljs beteenden, och här kan det bli en krock utan att man tänker på varför man agerar som man gör. Kolla efter terapeuter som är legitimerade psykologer eller psykoterapeuter. Legitimeringen är en kvalitetsstämpel och innebär till exempel att du kan få hjälp att upptäcka om det finns en bakomliggande psykisk ohälsa hos någon part.
Och när vet man att det är dags att söka hjälp?
– Många söker hjälp ganska sent. Det kan vara en liten grej som växer tills den blivit så besvärande att man söker hjälp, eller att en kris har uppstått. Man prövar ju ofta själv först att hitta en lösning på olika sätt. När man prövat att reda ut problemet men inte klarat det, då söker man hjälp. Ju mer avladdat det blir att söka hjälp som par, desto bättre. Då ökar chansen att man vill ta tag i svårigheter tidigt.
Därför kan det vara svårt att leva i en relation
Hur lätt eller svårt vi har att leva i nära relationer beror till stor del på våra anknytningsmönster.
Dessa kan förändras under hela livet, men utvecklas framförallt under de första två levnadsåren.
Anknytningsmönsterdelas in i fyra kategorier:
- I den trygga anknytningen kan barnet lita på att vårdnadshavaren finns där för barnet och kan hjälpa det i svåra situationer. Barnet blir tryggt och har som vuxen lätt att komma nära andra och fungera i relationer.
- I den otrygga och undvikande anknytningen lär sig barnet att det blir avvisat när det behöver hjälp.Det måste klara sig själv i stället för att få närhet och stöd. Som vuxen klarar det ytliga relationer bra, men är distanserade i nära relationer och drar sig undan närhet.
- I den otrygga och ambivalenta anknytningen blir barnet växelvis omhändertaget eller avvisat av de vuxna. De utvecklar rädsla och separationsångest. Som vuxna har de stark längtan efter närhet och kan därför även undvika nära relationer.
- I den otrygga och desorganiserade anknytningen har barnet fått utstå fysisk eller psykisk misshandel, eller föräldrar som inte kan tolka barnets beteende och kanske reagerar med ilska på barnets gråt.Som vuxen kan detta innebära svåra relationsstörningar.
(Källa: Psykologguiden)
15 skäl att söka hjälp
- Då man bråkat om samma sak tio gånger och inte kommer vidare,
- Då barn, föräldrar och vänner kommenterar ert förhållande. De har bevisligen sett något.
- Då du undviker att lyfta frågor av rädsla för konflikt alltför ofta.
- Förväntningar, där vi utgår från att vi tänker likadant, och bristande kommunikation som ofta yttrar sig i konflikter om pengar eller otrohet.
- När det finns svårigheter hos par att hantera olikheter.
- När man har olika anknytningsmönster.
- När det förekommit otrohet.
- Låsta positioner i relationen, som när samarbete och samverkan inte fungerar.
- Om man ofta är ledsen eller arg i sin relation.
- När man inte får sina behov tillgodosedda.
- När man känner att man själv inte beter sig schysst.
- När man inte uppnår den närhet man vill.
- När man har upplevelse av att relationen inte är bra, att den inte utvecklas.
- När man gör varandra illa.
- När det finns en anspänning i relationen, att man inte kan slappna av.
Källa: Mattias Lundberg och Charlotte Henschel
