Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Östrogen påverkar hela kroppen

Östrogen är ett kraftfullt hormon med förmåga att både hjälpa och stjälpa. I dag tror forskarna att det inverkar på hela kroppen – från tandkött till fetma.

Att östrogen påverkar livmoder och bröst, som har rikligt med receptorer (mottagarmolekyler) för östrogen, har varit känt sedan tidigare.
På senare tid har östrogenreceptorer även hittats i bland annat lungor, blodkärl och hjärna, berättar Bengt-Olof Nilsson, professor i fysiologi vid Lunds universitet, som forskar kring östrogens roll i kroppen.
- Forskning visar att det utan tvivel finns receptorer för östrogen överallt i kroppen, inte minst i centrala nervsystemet. Östrogen reglerar funktioner i många av kroppens organ som vi tidigare inte haft en aning om.

Östrogen har exempelvis rapporterats kunna skydda mot både hjärt- och kärlsjukdom och tandlossning. I både blodkärl och tandkött har man funnit receptorer, även om man ännu inte vet hur östrogen skyddar.
- Vi är intresserade av om det finns kopplingar mellan östrogen och inflammatorisk sjukdom. I en studie har man även sett en koppling till vitamin D. Om D-vitaminhalten var hög i kroppen gav östrogen ett skydd, men om halten var låg hade östrogen ingen skyddseffekt, säger Bengt-Olof Nilsson.

Hormontillskott har, förutom att minska klimakteriebesvär, även antagits skydda mot hjärt-kärlsjukdomar hos äldre kvinnor.
Men för tre år sedan visade nya uppgifter från den amerikanska jättestudien Women’s Health Initiative att risken för hjärt-kärlsjukdom verkade öka snarare än minska.
I dagarna publicerade dock New England Journal of Medicine en ny studie som visar att östrogen visst tycks kunna skydda kärlen, förutsatt att behandling med östrogen påbörjas tidigt under postmenopausen.

Karin Dalman-Wright, professor i molekylär endokrinologi vid Karolinska intitutet, forskar kring östrogen och dess betydelse för utveckling av bröstcancer.
Det har visat sig vara en östrogenreceptortyp kallad ERalpha som ger signaler om ökad celltillväxt.
Karin Dahlman-Wright och hennes kolleger undersöker nu om det är möjligt att förändra eller slå ut östrogensignalen. Samtidigt har forskargruppen, liksom andra forskare, kunnat visa att östrogenreceptorn ERbeta faktiskt kan motverka celltillväxt.
- Men det är inte så enkelt som att ERalpha stimulerar och ERbeta bromsar. ERbeta är inte lösningen vad gäller behandling och det finns inga hormontillskott med ERbeta, påpekar Karin Dahlman-Wright.

- Östrogen har många effekter på kroppen och också effekter vid olika sjukdomstillstånd. Först när vi förstått hormonets betydelse vid olika tillstånd och hittat sätt att påverka dess verkan mer specifikt vid olika sjukdomstillstånd kan vi bedöma dess fulla nytta för behandling vid olika sjukdomstillstånd.
Karin Dahlman-Wright forskar även kring vilken betydelse östrogen har i samband med förändringar i det metabola syndromet, som högt blodtryck, fetma, diabetes och insulinresistens, samt dess påverkan på muskel- och fettvävnad, levern, olika delar av hjärnan och bukspottkörteln.

I dag vet man att östrogen påverkar det metabola syndromet positivt.
Men denna forskning är ännu i sin linda. Så småningom hoppas man dock hitta nya behandlingsmetoder för metabola sjukdomar. Kanske kan östrogen användas för att behandla diabetes?
Bengt-Olof Nilssons forskning visar samtidigt att ERalpha och ERbeta finns i blodkärlens endotelceller och muskelceller.
I kärl är ERbeta den dominerande receptortypen, men dess funktion vet man ännu ingenting om.
- Vi studerar därför hur ERbeta styr geners aktivitet, men också dess funktion i celler från tänders upphängningsapparat – även här dominerar ERbeta, säger han och förklarar att ERbetas funktion måste förstås för att östrogens effekter ska kunna förklaras. Då kan man också skräddarsy medicinsk behandling där man enbart utnyttjar östrogens positiva effekter.

I kosten finns faktorer som kan motverka effekterna av könshormoner, visade Emily Sonestedt, docent i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, i sin doktorsavhandling för några år sedan.
I den stora Malmö Kost Cancer-studien hade man redan tidigare sett ett samband mellan högt intag av kostfibrer och minskad risk för bröstcancer.
Flera ämnen som man identifierat i fiberrika livsmedel kan ha en speciellt skyddande effekt mot cancer, bland annat lignaner som förekommer rikligt i frön, bär, fullkornsprodukter, nötter, grönsaker och frukt, berättar Emily Sonestedt. Lignaner är fytoöstrogener, det vill säga växtämnen som liknar kroppens eget östrogen.
- Dessa måste för att tas upp av kroppen först omvandlas av tarmbakterierna till enterolignaner, främst enterolakton som är ett växtöstrogen. Därför är det viktigt att ha en väl fungerande tarmflora.
I doktorandprojektet undersöktes sambandet mellan fiberrika livsmedel, enterolakton och bröstcancer.
Enterolakton kan interagera med östrogenreceptorerna och troligen hämma effekterna av östrogen.
Främst binder enterolakton till östrogenreceptor ER-alpha, som bidrar till celltillväxt.
Slutsats: ett högt intag av fiberrikt bröd och frukt, bär och grönsaker tycks minska risken för att insjukna i bröstcancer – förutsatt att du inte äter antibiotika i onödan.

Läs även: Är du arg och ledsen?

Vill du veta mer om hur GP arbetar med kvalitetsjournalistik? Läs våra etiska regler här.